Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 16 mars 2012
En del av det svenska kulturarvet
Måndag 12 mars höll Kulturrådet en nationell romsk jubileumskonferens i Stockholm med anledning av att det är 500 år sedan romerna för första gången nämns i ett dokument i Sverige. Det har varit en historia fylld av kultur och fruktbart utbyte mellan människor men också fördomar och förföljelse från det svenska samhället.
Det är en heldag som börjar i Östra riksdagshuset med den romska hymnen Gelem gelem, framförd av Domino Kai som även är dagens presentatör. Riksdagens talman Per Westerberg inleder.
- I dag ska betydelsen av romsk kultur för vårt gemensamma kulturarv uppmärksammas, säger han.
Sedan år 2000 är romerna en av de svenska nationella minoriteterna och 2010 kom en lag om att främja de här gruppernas möjligheter att bevara språk och kultur.
Kerstin Brunnberg, ordförande i Kulturrådet, Sabina Baltzar Roth, artist, Helene Jensen, redaktör på förlaget Podium och Kati Dimiter Taikon chefredaktör på tidningen Le Romané Nevimata.
Kennet Johansson, Kulturrådets generaldirektör, pratar om den svåra situationen för romer ute i Europa. Systematisk misshandel och mord i Ungern och fördrivning från sina hem i Frankrike. Han nämner också den svenska tvångssteriliseringen av romer.
Skillnaderna i välfärd är fortfarande stora mellan gruppen romer och majoriteten av det svenska samhället.
- I dag är arbetslösheten bland romer 80 procent, säger han. Och de är totalt uteslutna från det politiska livet.
Rosa Taikon är silversmed och föreläsare, och även författaren Katarina Taikons syster. Hon berättar om deras långa kamp för att få det svenska samhället att erkänna romernas mänskliga rättigheter.
- I ett svenskt demokratiskt samhälle stod Katarina på Hötorget och demonstrerade med budskapet "Hjälp zigenarna till utbildning", berättar hon.
En stor del av deras framgångar berodde på Katarina Taikons bok Zigenerskan som kom ut 1963. Och så sent som 1967 fick slutligen romerna rätt att få bo i lägenhet och hus.
Rosa Taikon växte själv upp i vad hon kallar ett lägerghetto i Sköndal, söder om Stockholm och de romska barnen fick inte heller gå i skolan.
Viktiga kulturcenter
På eftermiddagen fortsätter programmet i Stockholms Stadsteaters lokaler i Kulturhuset.
Betydelsen av de romska kulturcenter som finns i Malmö och Stockholm lyfts fram. Där pågår en rad verksamheter som inte bara för vidare den romska kulturen till nästa generation utan även till det svenska samhället i stort.
- Vi hade 26000 besökare under 2011, berättar Monica Kaldaras som är ordförande.
Andra positiva exempel är en hyllad familjeföreställning av Folkteatern i Göteborg som bygger på Katarina Taikons klassiska barnbok Katitzi. Liksom en ny permament utställning på Bohusläns museum om den grupp romer som kallas resande.
- Det är en del av vårt kulturarv som inte tagits med i tidigare inventeringar, säger antikvarien Kristina Lindholm.
Rätten till sin historia
En programpunkt handlar om rätten till sin historia och ursprung. Sabina Baltzar Roth berättar om hur hon blev fosterhemsplacerad när hon bara var 11 månader gammal. Det var på 70-talet och många romer blev fråntagna sina barn.
- Min faster kämpade för att jag skulle få växa upp med min kultur men i stället har jag varit identitetslös, berättar hon. Man längtar alltid efter sina rötter, vill känna till seder och traditioner.
Som småbarnsmamma önskar hon nu att hennes lilla dotter ska kunna få hemspråksundervisning i romani chib när hon börjar skolan.
Kati Dimiter Taikon, chefredaktör på ungdomstidningen Le Romané Nevimata, och Helene Jensen, projektledare och redaktör på förlaget Podium, berättar om ett gemensamt projekt: En skrivartävling för romska ungdomar. Temat är "Att vara ung rom i dag" och det vinnande bidraget kommer att ges ut på Podium som en bok.
- Vi vill få ut våra berättelser till svenska samhället, säger Kati Dimiter Taikon.
Kerstin Brunnberg, ordförande i Kulturrådet, avslutar med att säga att hon tror att det varit en dag som förändrar.
- Jag hoppas att fler kan stiga fram och säga: Jag är rom.