|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 9 mars 2012 Mat utan bönder I
lantbrukspressen förs en intressant debatt om EU: s nya femårsplan inom den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Höjdarna inom lantbrukskooperationen är närmast panikslagna. Reträtten från livsmedelsmarknaden för det svenska lantbruket går så fort att man måste justera siffrorna månad för månad. Bara för ett år sedan var den inhemska nötköttsförsörjningen över 50 procent, idag är importen i stället över 50 procent. En förändring på uppåt 5 procent på bara några månader. Dessutom har stödet till nötköttsproduktionen, det så kallade "handjursstödet" upphört från nyår vilket gör att pressen på slakterierna att höja priset på slaktdjur hastigt blivit en klar marknadsfråga. Utan ett acceptabelt slaktvärde ingen verksamhet. Orsaken är som vanligt den svenska tanken om att "gå före" i samhällsförändringen, särskilt i ett EU-perspektiv. En tanke som nu slår ut hela basen för svenskt lantbruk, idisslarna. Desperationen inom näringen, som hittills sopats under mattan i snart femton år genom skuldbeläggning av enskilda företagare, bönderna, då man påstått att dessa bara är dåliga företagare, kan inte längre döljas i lantbrukspressen. Orsaken till detta är man inte medveten om alls. Det är främst två faktorer som påverkat och samverkat för nuvarande situation. En viktig orsak är den svenska attityden till lantbruket som näring. Häromdagen var två av landets värsta lantbrukskritiker ute och resonerade: Leif Pagrotsky (S) att jordbruket var en "gammal näring under avveckling", och Birgitta Olsson (FP) att EU: s jordbruksstöd kunde användas till något bättre. För svensk del så är helt riktigt lantbruket en näring under avveckling och de stöd som gått till landsbygden försvinner nu in i Landsbygdsprogrammet, en projektdans som näppeligen tål en närmare granskning. Men helt i politikens ambitioner. Vid EU-inträdet 1995 skapade Sverige en egen variant av CAP, där flera stödformer inte accepterades av varken politiken eller lantbruksorganisationerna. En märklig inställning av intresseorganisationer kan man tycka, vilket gav till resultat att svenskt lantbruk redan från början var vingklippt. Frågan var bara hur lång tid det skulle ta innan det var uppenbart för alla inklusive Lantbruksuniversitetet och Jordbruksverket, som delvis är beroende av omsättningen inom lantbruket för sin ekonomi. Det tog dryga tio år, kan man konstatera! Istället för att inse sina misstag så ropar hela branschen på ytterligare strukturrationalisering, inom primärledet, lantbruket. I stället för att inse att avfolkningen av landsbygden är ett allvarligt problem för hela samhället gör regeringen tvärtom och drar in stödet till mindre fastigheter. Ett stöd som inom EU totalt, innebär att dessa mindre fastigheter, som utgör mer än 30 procent av alla lantbruk, får ett förenklat administrativt arealstöd på uppåt 1000 - enligt den nya femårsplanen. För svensk del tas stödet bort helt! Den andra faktorn är skattepolitiken. Margaret Thatchers tankar om flat tax, samma skattesats för alla, är även svensk skattepolitik. Det tar inga hänsyn till fotosyntesens ekonomi då sådant som jordbruk inte kan agera utanför fotosyntesen utan bidrag från oljeenergi. Detta har man insett i övriga EU och därför finns just CAP. Man har dessutom ända sedan krigsslutet haft en särskild skattepolitik för bönder. Något som även fanns här i landet fram till början av 1970-talet (kontantmetoden). Arbetsintensiv verksamhet beskattas extra hårt genom att grundavdraget är så lågt att även inkomster under socialbidragsnivå beskattas. Beskattningen av arbetet inom lantbruket är totalt avgörande för lantbrukarnas vilja att arbeta kvar i näringen. Den förra högkonjunkturen inom lantbruket var på 1970-talet då de flesta nu aktiva lantbrukare etablerade sig. Dessa lantbrukare försvinner nu, men inga nya träder in då lönsamheten inom näringen på grund av skattepolitiken gör det omöjligt att driva en jordbruksfastighet annat än som hobby. Oavsett företagets storlek. Vilket stämmer med det gamla talesättet att jordbruk är ett säkert sätt att förlora pengar på. |