Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 9 mars 2012
Kraften i att jobba med utsatta barn
Lisette Gutierrez Ruiloba arbetar med barn och unga som växt upp under fattiga förhållanden.
På 1970-talet bildades Cotra som ett initiativ mot Chiles diktatur, i dag är det en verksamhet som hjälper utsatta barn. Svenskchilenska Lisette Gutierrez Ruiloba är barnpsykolog i Viña del Mar.
Lisette Gutierrez Ruiloba föddes i kuststaden Viña del Mar i Chile, men kom som sexåring med sin familj som flykting till södra Sverige. Där växte hon och brodern upp och föräldrarna fick arbete. Under åren reste familjen flera gånger till Chile under juluppehåll och Chiles sommarmånader, och kontakten med släkten där, särskilt mormor, moster, morbror och kusiner, var stark.
I familjen fanns alltid tanken på att återvända, men eftersom de trivdes väl i Sverige sköts en flytt på framtiden. Men när Lisette Gutierrez Ruiloba gått ut det samhällsvetenskapliga programmet på gymnasiet bestämde hon sig för att flytta till Viña del Mar - på prov. En av orsakerna var att hon ville studera till psykolog, vilket hon med säkerhet skulle komma in på i Chile. Hon sökte och antogs på en psykologutbildning i angränsande staden Valparaiso.
Flytten var en stor omställning; att vänja sig vid undervisning på spanska, ny byråkrati och att vara borta från föräldrarna, som stannade i Sverige med hennes yngre bror, var svårt. Men hon bestämde sig för att stanna, trivdes med utbildningen och träffade sedan en man som hon fem år senare gifte sig med.
Det började som uppror
Tio år efter flytten till Chile arbetar hon som psykolog på Cotra (Comunidad de tecnologias apropiadas), en organisation som startades när det var diktatur. Mellan 1973 och 1990 och under Augusto Pinochets militärjunta präglades landet av sjunkande löner, nedmontering av de sociala välfärdssystemen och brott mot de mänskliga rät-tigheterna. Cotra var ett initiativ, en protest från ett antal ungdomar som kämpade för sociala rättigheter.
- Jag har alltid känt till Cotra, min morbror var en av grundarna. Men verksamheten vi har i dag är annorlunda, säger Lisette Gutierrez Ruiloba.
I dag arbetar de i stället med utsatta barn och deras familjer. Det var på 1990-talet som Cotra, bland flera organisationer, sökte och fick medel av den chilenska staten för att börja arbeta med utsatta barn. Projekten är tidsbestämda och delas in i program beroende på problemens svårighetsgrad.
- Definitionen är ett problem. Vi har ett "medelsvårighetsprogram". Det kan bland annat betyda att barnet börjat skolka men inte hoppat av skolan, använder droger men inte ännu är en missbrukare, förklarade hon.
Organisationerna kan få projekten förnyade alternativt måste de sökas på nytt.
Odla frukt och grönt för eget bruk är en del av Cotras koncept.
Miljö och överlevnad
Verksamheten ligger i området Renaca Alto, med fattig befolkning vars bostäder klättrar upp längs bergskedjan Anderna som omgärdar Viña del Mar. Marken donerades till Cotra av Schweiz. Först började personalen lära befolkningen att använda teknologi för att odla grönsaker, hur man gör lerugnar och enkelt tillreder mat.
- I början handlade det om miljövänliga och ekonomiska sätt att överleva, förklarar hon.
Mindre projekt knutna till miljön är fortfarande en del av verksamheten och det finns ett grönsaksland och en fruktträdgård. De anställda lagar mat tillsammans nästan varje dag.
I Renaca Alto bor 14 000 människor. Programmet har 120 barn och ungdomar, från spädbarn till 17-åringar. Problemen är många men grundas i fattigdom.
- Barnens rättigheter blir inte alltid respekterade i Chile. I fattiga områden glöms de bort. Här blir de väl behandlade och det finns folk som lyssnar på dem.
Hon förklarar Cotras grund: Alla barn har rättigheter. Den första svårigheten är att hem och samhälle präglas av fattigdom. Maktlöshet leder vidare till våld, droger, sexism, analfabetism och en avsaknad av utbildning. Sedan diskrimineras människor för att de är fattiga. De isoleras, geografiskt men även intellektuellt och mentalt, vilket skapar spänningar som hos familjer tar sig olika uttryck.
- Min uppgift är att via psykoterapi hjälpa föräldrar att inse hur deras egen uppfostran påverkar deras sätt att vara förälder.
Hjärtat med i jobbet
En svårighet är att en del deltar "frivilligt" och då handlar det mycket om att bygga upp förtroende med familjen för att komma till roten med problemen. Ofta är det skolor eller personer kring barnen som tar kontakt för att Cotra har psykologer, socialassistenter och utbildare, beskriver hon. Andra tvingas att gå dit, de har en dom på sig.
- Det positiva är att vi ligger i samhället och barnen känner att det är deras "bakgård". Här finns pingis och fotboll men också vuxna och läxhjälp.
Som heltidsarbetande psykolog har hon hand om cirka 45 unga. Hon träffar familjerna i hemmet, för att få en bild av deras naturliga miljö. Med barnen arbetar de med deras självkänsla och få dem att hitta sina styrkor. Genom terapier, workshops och utflykter kan barnen få möjlighet att utveckla sina talanger.
Cotra har kontakt med skolorna kring både barnens betyg och beteende. De arbetar i par, en utbildare och en socialassistent alternativt psykolog. Utbildaren skapar relationer med familjen, håller i kontakter och workshops. Socialassistenten/psykologen ansvarar för att "insatsen går åt rätt håll", förklarar hon.
- För mig är det roligt, det är inte bara ett jobb. Men jag blir ibland ledsen. Det känns ofta som vi inte kan göra tillräckligt. Vi får barn med stora svårigheter, eftersom programmen för stora svårigheter är fulla. Personalen och tiden räcker inte till.
Cotra började som en protest av ungdomar mot diktaturen.
Praktikant från Sverige
I dag är de 13 anställda. Lisette Gutierrez Ruiloba kom dit som praktikant under utbildningen och fick sedan, likt flera av de anställda, en halvtidstjänst.
- Vi har haft praktikelever från olika länder. Läser du till socionom kan du få praktik här. Vi har haft folk från Sverige.
Hur mycket tid som hon kan lägga på varje barn är olika. Hon delar in familjerna i rött, gult och grönt. Rött är de med mest problem, och går de igenom en kris måste hon koncentrera mycket tid på den. Så går den ner till gult, och de träffas kanske var tredje vecka. Men så blir det ofta rött igen, förklarar hon.
- Tyvärr är det vanligt att mannen tar avstånd från processen, eftersom kvinnan traditionellt har störst ansvar för barnen.
Ofta går det att ha en dialog med mammorna, ibland också med pappor. Vissa är öppna för förändringar, andra kan bli aggressiva. Då måste de anställda säga ifrån, berättar hon: "Jag är inte ute efter att försvåra ditt liv. Men vår uppgift är att se till att ditt barn känner sig tryggt." Det är en balansgång, att försöka förändra, stötta och se till att barnen får det så bra som möjligt.
- Många mammor har blivit utsatta, sexuellt utnyttjade, slagna. Det sätter prägel på hur de uppfostrar sina barn.
"Liten del av världen"
När barnens väl går emot de vuxnas agerande kan personalen möta ilska och besvikelse. Hon säger att hon kan få vittna mot föräldrar i domstol och redogöra varför de är olämpliga föräldrar, beroende på information de gett men inte anser problematiska. Hennes kollega har blivit utskälld, utfryst och hotad.
- Jag tror att många försöker... Men vi är bara en liten del av deras verklighet. Även om de inser att de måste ändra på saker finns så mycket annat i deras liv, fattigdom, missbruk, personlig historia, som kommer i vägen.
Hennes tidigare jobbpartner Chano växte själv upp i Cotra, och blev utbildare. Nu läser han vidare på universitetet. Så det finns också de som med hjälp av Cotra kan gå vidare, säger hon, även om deras problem inte har lösts. Hon poängterar hur viktigt hon tycker att det är att de anställda har bra relationer sinsemellan.
- Vi skrattar mycket. Jag tror att det är ett sätt att hantera dessa svåra problem. Att också ha mycket roligt.
Nutida politik i Chile
Allendes Chile
1970 kom Salvador Allende, och hans parti Unidad popular, till makten i Chile. Under hans första år som president sågs ekonomiska förbättringar.
Flera omfattande reformer med kraftiga höjningar av arbetarnas löner och förstatligande av delar av industrin, bankerna och koppargruvorna initierades av regeringen Allende.
Men 1972 fick landet en kraftig försämrad ekonomi, ett resultat av en långt driven fördelningspolitik, skenande inflation och uteblivna investeringar, tillsammans med vissa destabiliseringsaktioner från USA.
Trots problemen ökade hans partis väljarstöd i valet 1973 och fick 43 procent av rösterna till parlamentet.
Pinochets Chile
11 september 1973 genomfördes en militärkupp med amerikanskt stöd. Kuppen leddes av general Augusto Pinochet.
Allende, som befann sig i det stormade presidentpalatset, begick självmord. Många vittnar här att ingen opposition tilläts och att politiska motståndare torterades och mördades.
Chiles ekonomi avreglerades och marknaden fick ohämmat styra. Dessa avregleringar bidrog till en depression och snabbt stigande arbetslöshet samtidigt som det sociala skyddsnätet monterades ned. Mot diktaturens slut växte ekonomin på grund av omvärldens utveckling.
1988, i en folkomröstning om sin andra mandatperiod, förlorade Pinochet makten.
Dagens Chile
1989 och efter Pinochet valdes kristdemokraten Ptaricio Aylwin till president. Men i Chile behölls mycket av marknadens avregleringen och ekonomin är starkt beroende av export.
Landet har sedan dess styrts av socialistpartiets Ricardo Lagos, populär för god ekonomisk framgång trots klagomål över stor arbetslöshet, dålig hälsa och utbildning.
2006 valdes socialdemokraten Michelle Bachelet till landets första kvinnliga president, men 2010 vann i stället högerkandidaten Sebastian Piñera.
Trots vissa framgångar med fattigdomsbekämpning ligger den på höga 13 procent, och Chile ses vara ett föregångsland i Sydamerika.