Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 10, 9 mars 2012
Vegoforum i Stockholm:
"Fem procent kan rädda jorden"
ör första gången anordnades ett Vegoforum i Stockholm. "Förhoppningsvis den första i en lång rad", som arrangörerna uttryckte det. Med all rätt: Alltfler rapporter tyder på att animalienäringen och djurförtäringen står för fler utsläppta koldioxidenheter och har större klimatpåverkan än till och med transportsektorn, inklusive flyg och fartyg.
Camilla Nard, nutritionist och näringsfysiolog presenterade en livscykelanalys (en så kallad LCA, baserad på doktoranden Elin Röös forskning vid SLU i Uppsala) som visade vilka livsmedel som har minst/mest klimatpåverkan i korrelation till minst/mest näringshalt. Om ni inte redan visste det så är nötköttet värstingen bland de fyrbenta: Inte nog med att de behöver vida vidder odlingsbar mark och att det går åt runt 12 000 liter vatten för ett kilo kött, de idisslar och släpper metangas också.
Bäst, om ni inte visste det, är grova grönsaker och rotfrukter: potatis tarvar blott en tolftedel av köttets vattenåtgång och yta odlingsbar mark; knölen har inte bara längre hållbarhet utan även högre näringsvärde.
Hur var det nu kulturantropologen Margaret Mead en gång sade? Jo, att fem procent av jordens befolkning kan rädda jorden. Och hur många veganer befolkar jorden just nu? Just det: Fem procent!
En paneldebatt, som inte riktigt blev någon debatt då alla tyckte i stort lika, tog upp frågan om det är dags att börja framställa artificiellt kött, likt soja- eller quornkött. Ja, med emfas, blev svaret!
Utmärkt moderator var Belinda Hellberg, Naturskyddsföreningen och Supermiljöbloggen, och paneldeltagare Ulla Troend och Gabriella Terneborg från Veganföreningen respektive Djurens rätt samt Mattias Luks från Pinto. Det mest noterbara var att de satte fingret på något mycket märkligt: Hur det kommer sig att en torftig tallrik vegetariskt oftast är dyrare än en dito kött på restaurangerna?
Deras gissning var att man rent slentrianmässigt sätter en kostnad som vanligtvis inte på långa vägar motsvarar grossistpriset. Problemet blir ju, i slutändan, att det inte alls uppmuntrar den vankelmodige att välja veganskt på krogen, som därför mest håller sig till biffen, fisken och fågeln.
Några ord om Pinto Magasin, Sveriges första veganska nättidning. Så här skriver de på sin hemsida: "Vi bevakar allt som händer i veganvärlden och presenterar nyheter, recept, produkt- och restaurangtips, resereportage, gästkockar och tävlingar. Pintos vision är ett veganvänligt samhälle, där grön mat är det självklara valet - för djuren, hälsan och miljön." Det är mycket behjärtansvärt, men nog börjar det bli litet business över veganrörelsen?
På tal om business: nere i ABF-husets entré trängdes ideella föreningars och matbloggares infobord med veganhandlares och vintageförsäljares. Och uppe vid restaurangen med det föga PK-vänliga namnet Två grabbar och kök såldes smarriga vegansemlor till det moderata priset 15 riksdaler styck (annat än de hutlösa 40-45 kr som vissa konditorier och kaféer har vett att ta betalt, och då är de ej ens veganska). Undrar allt vad Ture Sventon tyckt om de "temlorna"?
Till de tre e:na - ekologi, ekonomi, energi - har de fem f:en uppstått som en pendang: food, feed, fuels, fibres, forests. Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, ville lägga till ett sjätte f: finances. Han berättade att jordens yta består av cirka 1 500 miljoner hektar (Mha) åkermark, 3 500 Mha betesmark och 5 000 Mha skogsmark, resten är obrukbar. Och vi har inte bara nått peak oil, utan även peak soil. Mellan 2005-07 "landgrabbades" 50-60 Mha, kanske inte låter så värst mycket men den fria ytan äts snabbt upp. De värsta länderna är Kina, Sydkorea och Saudiarabien.
Ett beslut i Bryssel rörande exempelvis etanol - 50 procent kommer från nordamerikansk majs, 50 från brasilianska sockerrör, runt räknat - har en geopolitisk dominoeffekt, som påverkar Amazonas, som påverkar atmosfären, som... Ja, ni fattar! Hälften av all land grabbing - ett svårt ord att översätta: markroffning är kanske bäst - sker för biobränsleproduktion. Och det sker förmodligen inte på grund av någon miljömedvetenhet utan för att stater inte vill sitta i knäet på nån hegemonisk oljemagnat.
Enligt Hermele får 30 miljarder veganer plats på jorden samtidigt. Så pass liten och låg påverkan har en vegan på jordens resurser. Eller som professor G. Flik vid University of Nijmegen sa i dokumentären med den fyndiga titeln Sea the Truth: Din gaffel är ett vapen!