Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 7, 17 februari 2012
Hållbarhet och jämlikhet
Miljöminister Lena Ek lyfter Sverige som ett föregångsland inom hållbar utveckling och Delegationen för hållbara städer är en del av regeringens satsning på miljö. Förra veckan presenterades drygt 30 av de projekt som fått bidrag.
Peter Örn berättar om sitt besök i pastor Jesse Jacksons kyrka i Chicago, USA.
- Han vill få människor att se att vi måste förenas i ett engagemang för att förändra samhället.
Seminariet som Peter Örn inleder är också en redovisning av de projekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer där han är ordförande. Han kopplar sitt besök i USA:s socialt utsatta bostadsområden med de problem som finns i Sveriges städer och betonar på så sätt den sociala dimensionen i begreppet hållbara städer. De andra dimensionerna gäller miljömässig och ekonomisk hållbarhet.
Drygt 30 projektledare presenterade projekt för hållbara städer. (Klicka på bilden för att förstora den.)
Delegationen för hållbara städer fick i uppdrag av regeringen 2008 "att verka för en hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden". Regeringen ville stimulera stadsbyggnadsprojekt som bidrar till en förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan samt underlättar export av miljöteknik genom att ge ekonomiskt stöd till företag och kommuner.
I år avslutas delegationens uppdrag och totalt beräknas stödet uppgå till cirka 380 miljoner kronor sedan starten 2009.
Lång tradition
Även miljöminister Lena Ek (C) är på plats. Hon börjar med att påpeka att Sverige har en lång tradition att göra saker på miljöområdet och hänvisar till miljökonferensen som hölls i Stockholm 1972. Det är en tradition som hon tycker lever kvar och som hon gärna vill lyfta inför jubileet i höst då det är 20 år sedan miljökonferensen i Rio de Janeiro och 40 år sedan konferensen i Stockholm.
En nyligen publicerad granskning och jämförelse av miljöarbetet i olika länder, utförd av forskare vid Yale och Columbia University, visar dock att Sverige halkar efter sedan ett antal år. Men dagens seminarium är inte ett forum för kritiska frågor utan presenteras som en inspirerande "kavalkad av planeringsprojekt". Varje projektledare har en minut på sig att presentera vad de planerar och vill uppnå.
Men först talar Lena Ek om att hon vill se mer övergripande politik och mindre förbudspolitik på miljöområdet och efterfrågar ett systemperspektiv. Det kommer enligt henne också ge god ekonomi och konkurrenskraft och ett välfärdssystem som fungerar.
Vattenbrist och växthusgas
Hon tar bristen på vatten och rent dricksvatten som exempel.
- Det är inte bara långt borta utan mycket närmare än så. För några år sedan fick man köra in dricksvatten med tankbåt till Barcelona för att fylla på deras cisterner.
Lena Ek tror inte att vi i framtiden kommer bygga hus där vi häller dricksvatten i toaletten.
Hon påpekar att regeringens mål är att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2050. Regeringen har dock fått kritik för att en stor del av de utsläppsminskningar som nu planeras är i form av åtgärder i utvecklingsländer, så kallade CDM-projekt (Clean Development Mechanism). Kritiken gäller både att Sverige i första hand borde städa upp på sin egen bakgård och att det i många fall är svårt att avgöra den faktiska nyttan av CDM-projekten.
En rad miljö- och människorättsorganisationer skrev nyligen på Svenska Dagbladets debattsida: "Resultatet blir en klimatpolitik på bekostnad av fattiga småbrukare som drivs bort från de marker där de lever, odlar och försörjer sig för att ge plats för ensidig produktion av energigrödor."
"Tänk framåt"
År 2050 kommer bostadsbeståndet till tio procent bestå av nybyggt, jämfört med nu, eftersom det är så långa ledtider på hus, enligt Lena Ek. Därför uppmanar hon arkitekter och politiker på seminariet att ligga lite före i sin planering.
- Ta höjd och tänk framåt, säger hon. Då kan vi också använda de goda exemplen.
Lena Ek säger att hållbart byggande måste bygga på systematik och forskning. Hon har därför kallat samman en referensgrupp som ska titta på vad varje bransch för sig kan göra för att minska klimatutsläppen.
Hon betonar också vikten av att ändra människors beteendemönster och jämför med framgången med Agenda 21 som hon tycker till stor del bestod av opinionsbildning.
- Det finns ett tryck i de här frågorna som vi behöver använda på ett positivt sätt.
Hållbarhet i Lund
Sedan följer drygt 30 snabba presentationer av några av de investerings- och planeringsprojekt som fått finansiering av Delegationen för hållbara städer. Det är från Umeå i norr till Lund i söder. Förutom hållbara hus handlade många projekt om fler cykelbanor och cykelparkeringar, även kollektivtrafik var ett prioriterat område.
I Lund planeras ett projekt där kommunen samarbetar med universitetet och två fastighetsbolag för att utveckla ett fyra kilometer långt stråk från centrum ut till Brunnshög i stadens ytterkant. En spårväg ska byggas liksom gång- och cykelstråk. De historiska universitetsbyggnaderna i området ska bli mer energieffektiva och ska bland annat få solceller. Ett hållbart kompaktboende för studenter planeras och ett grönområde med trädplantering och stadsodling.
Kritik från boende
Ett annat projekt som fick investeringsbidrag under 2009 är Hållbara Järva, en del av Stockholms stads satsning på att miljöprofilera stadens miljonprogramsområden. Förra året var det första huset färdigt i arbetet med att sänka energianvändningen med mer än hälften. I Akalla och Rinkeby ska även solceller och solpaneler installeras på väggar och tak.
Inledningsvis fick dock renoveringsprojektet mycket kritik från de boende och hyresgästföreningen eftersom det skulle innebära att en del hus skulle rivas och en kraftig höjning av hyrorna. Motiveringen från bostadsbolaget Svenska Bostäder var enligt en artikel i Svenska Dagbladet 2007 att "främja integrationen med inflyttning av fler boende med bättre ekonomi".
"Så är det - med den lyx som planeras kan vi inte bo kvar. Man vill byta ut oss mot människor med mer pengar. Men var ska den arbetande befolkningen i Stockholm bo?" säger Sonja Columbus, boende i Husby, i samma artikel.
Efter stora protester backade Svenska Bostäder och kommunen och startade bland annat upp Järvadialogen för att i större utsträckning få med de boendes synpunkter i ombyggnadsprocessen.
Många av projektledarna på seminariet nämnde också att de vill ha med de boende och att de sociala bitarna är viktiga. Åke Iverfeldt från IVL Svenska Miljöinstitutet, pratar om ett planeringsprojekt för att hållbarhetscertifiera befintliga stadsdelar i Malmö. Han nämner Holma som ett typfall på en stadsdel med "image"-problem. Frågan är vad det betyder och vad lösningen i så fall är på det problemet.
Hållbarhet och jämlikhet
Många studier har visat att ett hållbart samhälle också är ett jämlikt samhälle och enligt statistik från SCB har inkomstklyftorna i samhället ökat betydligt under de senaste 20 åren. Höginkomsttagarna är också de som står för de största utsläppen av växthusgaser, och förbrukar mest resurser.
Just nu pågår som bäst förberedelserna för motorvägen Förbifart Stockholm, för beräknade 28 miljarder kronor, som enligt kritiker, bland annat Naturvårdsverket, kommer öka koldioxidutsläppen och beroendet av biltrafik. Naturvårdsverket har samtidigt ansökt om ökande andel gratis utsläppsrätter för den svenska industrin för nästa år.
Risken är att politiker och miljökonsulter nöjer sig med att bygga cykelbanor och sätta upp solceller i miljonprogrammen. Ta fram miljöteknik som Sverige kan exportera för att öka tillväxten och hålla i konferenser och seminarier för att hålla skenet uppe av ett föregångsland.