|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 51/52, 23 december 2011 Arbetstiden måste sänkas T
illväxt för jobbens skull är ett mantra politiker repeterar. Det är inte en grön idé. De pumpar upp bubblor med hjälp av billig tillgång till nytt kapital, med cykliskt återkommande kollapser och påtvingade nyliberala reformer som följd. Varje effektivisering måste hela tiden tas ut som ny konsumtion, i Sverige har man till skillnad från nästan alla andra i-länder ökat årsmedelarbetstiden sedan 1980. Detta ständiga stressande av planeten och oss människor bryter ned både oss och den globala solidariteten. Trots att ökad inkomst inte gjort oss lyckligare sedan 1970 fortsätter vi i samma spår. Detta kräver ständigt högre resursförbrukning, men den bokförs i allt högre grad i Kina, eftersom man där tillverkar mycket av det vi använder. Myten om frikopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning lever därför kvar. Detta samtidigt som två tredjedelar av jordens befolkning verkligen skulle behöva en större del av jordens resursförbrukning. Inte ens gröna jobb med järnvägar och investering i energibesparing eller förnybar energi räcker. Marjorie Kelly, Peter Victor, Christer Sanne och nu senast en rapport gjord för gröna gruppen i Europaparlamentet om antal nya jobb i alternativ energi visar alla att gröna investeringar och övergång till tjänster är bra reformer som vi ska göra, men det klarar inte av att ge både jobb och kraftiga utsläppsminskningar. En stor del av tjänstesektorn är fortfarande i slutänden kopplad till konsumtion av varor och energi. Vi måste återerövra homo sapiens, den tänkande (och kännande) människan från homo economicus, den stackars jagade ekorre vi blivit i tillväxtens ekorrhjul. En helt grundläggande skillnad mellan (MP) och de andra partierna är att (MP) definierar rikedom inte enbart med ekonomiska mått utan ser värdet i ekosystem och biologisk mångfald även om ingen ekonom lyckas räkna ut värdet. Men även värdet att vara människa med tid för barn, vänner, demokrati, ideologi, hobby och stimulerande kulturell utveckling är grundläggande för utveckling av det solidariska samhälle vi strävar efter. Det finns även starka belägg för att generell arbetstidsförkortning ökar jämställdheten, mindre säkert är om en barntidsreform skulle klara det. Kortare arbetstid gav 350000-550000 nya jobb i Frankrike, reformen kostade det offentliga så lite som 0,1 procent av BNP. Det kan vara bra att minnas när hårresande kalkyler framförs på varför det inte går med kortare arbetstid. Sverige har relativt sett en reglerad arbetsmarknad och därför finns goda chanser med nya jobb vid arbetstidssänkning. Men stimulerar man fram nya jobb som gjordes i Frankrike får man ej den miljövinst det innebär att ta ut effektivitetsvinster i kortare tid och helt enkelt minska utsläppen. Minskade utsläpp kan man bara få vid en generell arbetstidsförkortning, det räcker inte att vänta på att delgrupper i samhället ska gå ned i arbetstid och vara modiga nog att hoppa av ekorrhjulet och konsumera mindre än sina grannar. Hur en arbetstidsförkortning genomförs kan till stora delar avgöra om vi får mest utsläppsminskningar eller minskad arbetslöshet eller lika av båda, men att vi ska göra det är ett absolut nödvändigt krav för att kunna klara global rättvisa, arbetslöshet och utsläppsminskningar. Hela texten finns upplagd på MP:s rådslagsblogg: Makten över tiden. Där är det öppet för alla att delta. |