Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 48, 2 december 2011
Ska Slussen till Skansen?
min ungdom gifte jag mig i sakristian i Klara kyrka, Stockholm. Min hustru och jag var då mantalsskrivna på Klara Vattugata. Ett folkligt kvarter fullt av liv: ölkaféer, bagerier, restauranger, redaktioner för olika tidningar: Stockholmstidningen, Aftonbladet, Svenskan och DN, tidskrifter som till exempel Fogelströms Folket i Bild, Rum för Resande, småbutiker av alla slag. Närhet mellan människor.
Gunnar Svensson lyfter blicken och ser kvaliteter som bör bevaras.
Plötsligt ansåg myndigheterna att Klarakvarteren måste saneras. Främst var det socialdemokraterna med finansborgarråd Hjalmar Mehr som ville röja och ge ljus. Byggfacket var den starkaste LO-gruppen. I bakgrunden var det kapitalet som ville ackumulera pengar: bygga affärskomplex, sexstjärniga hotell, ge rum åt bilismens pockande krav. Folkliga krav är nostalgi, barnsligheter.
Vad finns då kvar av Ferlins och andra författares tidningskvarter, alla dessa som då bodde, trivdes, arbetade. Knappt något. Jo, Klara kyrka och den gamla pisskuren väster om kyrkan återstår. Man följde demokratiskt fattade beslut men körde över vanligt folk.
Anser någon att de nuvarande kvarteren är vackra? Man ville rensa upp i de gamla husen för att få bort skumma pensionat och ölpimplande gubbar. Tack och lov har Klara kyrkas ledning förbarmat sig över uteliggarna. Sommartid ölar de på kyrkogården, vintertid får de om nätterna sova på kyrkgolvet. Heder åt församlingen!
Warszawa utplånades nästan helt av bomber under andra världskriget. Från gamla ritningar byggde man upp Gamla stan i originalskick, trots stadens fattigdom. Rotterdam med flera andra städer återuppbyggdes med stor hänsyn till den överlevande ortsbefolkningens krav.
Nu anses Slussen förslummad. Och varför? Jo, stadens förvaltning har låtit stora delar förfalla, utan underhåll blir även denna vackra trafikkarusell sunkig, grådaskig, illaluktande. Jag föddes samma år som Slussens tillblivelse, hade jag inte underhållit mina kläder, inte borstat tänderna, inte tagit ett bastubad eller en kall avrivning, hade läkarna dömt ut mig för länge sen.
På Djurgården fanns en K-märkt fastighet som myndigheterna struntade i att underhålla, övergav helt enkelt. Åren gick, det regnade in. Nu tar man bort kulturskyddet, river kåken och låter affärsfolk ta över. Resultat: Så långt från K-märkt man kan komma.
Slussens utformning är genial anser taxiförare, cyklister, fotgängare, båtfolk, turister och boende på Söder och Gamla stan.
Det enda som bör göras: Äntligen snygga till, justera, reparera, se över underhållet som har varit obefintligt i många år.
En fastighetsägare blir automatiskt åtalad om han inte underhåller sin hyresfastighet. Stockholms fastighetsförvaltning vill i stället gynna de redan rika. Affärsgallerier och annat krafs ska det bli som anses berikande, men för vem?
Moderaterna som tillfälligt bestämmer anser: Strömmingskiosken ska bort, utsikten ska bort, det gamla ska rivas, hela rasket ska göras inglasat, kallt och anonymt. Dessa som demonstrerar för att behålla den nuvarande Slussen vet inget om affärsmässiga vyer.
Borde inte Gamla stan rensas upp? Slottet är heligt och Storkyrkan, även Riddarhuset, men resten kan väl flyttas till Skansen?