Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 47, 25 november 2011
Miljöproblem utanför naturen
Miljöproblemen uppstår i samhället, inte utanför. Därför måste samhällsvetenskapen få en mycket större roll i diskussionen om hur miljöproblem uppstår och hur de ska lösas. Detta skriver Rolf Lidskog och Göran Sundqvist i den nyligen utkomna boken Miljösociologi.
Rolf Lidskog har sedan slutet av 1980-talet bedrivit forskning om samhälle och miljö. (Foto: Privat)
- Det är vanligt att dra en skarp skiljelinje mellan natur och kultur, säger Rolf Lidskog, som är professor vid Örebro universitet.
Han menar att vi skapar nationalparker och ser en viss naturtyp som mer värdefull och äkta, men att detta är en bedömning från samhället. Vad är den rena naturen och vad ska vi bevara? I första kapitlet ställer forskarna frågan Finns miljöproblemen i naturen?
Mitt i samhället
- Vi tar ett exempel, biologisk mångfald. Vad menar vi med det? När ska en art bedömas som rödlistad? Den bedömningen kommer från samhället och mycket kan ses som att miljöproblemen finns i samhället. Hur vi utnyttjar naturen och vad olika verksamheter får för konsekvenser och vad som krävs för att hålla i gång dem.
Han tror också att det skapar ett större miljöengagemang när miljöproblemen inte existerar "där borta", utan mitt i samhället.
- Människan har alltid påverkat miljön på olika sätt, men vi behöver få bort de delar som slår undan benen för våra möjligheter att skapa ett uthålligt samhälle och att leva ett gott liv. Både för människor i dag och kommande generationer.
Han tycker att det är naivt att tro att människan inte påverkar sin omgivning och att det skulle finnas en ren opåverkad natur som vi kan komma tillbaka till.
- Vi kan diskutera om begreppet hållbar utveckling är urvattnad eller inte. Men när vi säger att det är en samhällsfråga handlar det inte bara om att veta vilka ämnen som är farliga och hur vi ska åtgärda det. Det handlar om hur vi bedömer miljön och varför vi tillåter vissa farliga aktiviteter som vi vet är skadliga. Då blir det samhällsvetenskap och beteendevetenskap.
Han påpekar att det kan tyckas självklart att miljöproblemen är en del av samhället, i alla fall i teorin, men i praktiken går diskussionen som om det inte vore så. Då är budskapet att om vi bara skaffar oss mer naturvetenskaplig kunskap så löser vi problemen.
Systemfråga
Rolf Lidskog förespråkar ett brett perspektiv och samarbete över ämnesgränserna. I dag ses ofta naturvetarna som de som skapar kunskapen medan samhällsvetarna sedan praktiskt ska lösa problemen.
Miljösociologin handlar om att samhällsvetenskapen har lika mycket att säga till om hur miljöproblemen ska förstås och definieras.
De andra frågorna som ställs i boken handlar om vilka roller staten, vetenskapen och individen har i hanteringen av miljöproblemen.
Rolf Lidskog menar att det är en systemfråga som involverar hela samhället. Exempelvis är den personliga konsumtionen en stor bov i sammanhanget, men samhället sätter i slutänden gränsen för hur miljövänligt individen kan leva.
Man kan välja att köpa grön el men elbolaget kan ändå tillverka smutsig el som går på export någon annanstans.
- Ingen kan vara fri från ansvar, men alla har inte lika mycket makt, säger Rolf Lidskog.
Många aktörer
- I dag är det så lätt att individualisera ansvaret när politikerna inte vågar ta skarpa miljöbeslut. Då är det lätt att delegera och säga att marknaden ska klara av det eller att det är upp till individen.
Det kan vara så att jobbsituationen gör att en person tvingas pendla med bilen, och att det är för kostsamt att åka tåg. Då är det ett systemfel och det är farligt om det blir en individfråga eftersom individen många gånger inte har tillräckligt med makt och resurser.
- Det finns många aktörer med olika mycket makt och med olika intressen, säger han.
Han målar upp en bild av de olika förutsättningar som finns. Vissa människor har svårt att få rent vatten och mat för dagen medan andra planerar lyxresor runt världen. En del försöker lära sig allt om hållbar utveckling medan andra i stället skaffar sig stor kunskap om mode.
- Så ser världen ut. Det är i denna värld som frågan om hållbar utveckling diskuteras och debatteras och det är i denna värld som miljöproblem skapas.Så ojämlik och så skiktad är världen, vi lever väldigt olika liv och miljöfrågorna ser olika ut beroende på vem du är och var du bor.
Rolf Lidskog menar att för att förstå och lösa dagens miljöproblem behövs kunskap om såväl samhälle som natur, men inte minst om relationerna mellan dem. Utan kunskap om hur samhället ser ut och fungerar kan vi aldrig skapa en hållbar samhällsutveckling.