Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 47, 25 november 2011
"Det finns inte bara ett sätt att förändra världen"
Ekonomihistorikern Oskar Broberg gör allt annat än plöjer texter i historiska arkiv. Han är tydlig med sina ideer och lever dem själv oavsett om det är i rollen som studierektor, författare eller som ledamot i JAK-bankens styrelse.
Ekonomihistorikern Oskar Broberg vill hela tiden ställa nya frågor. Det finns en risk att idéburna sammanslutningar blir för tillslutna menar han.
Oskar Broberg är en energisk och samhällsengagerad forskare, lärare och författare som efter flera års forskningsprojekt överlevt på stipendier tills han i våras plötsligt blev tillfrågad om en halvtidstjänst som studierektor på Handelshögskolan.
- Det var ganska skönt att få en löneanställning. Visst är det fantastiskt med stiftelsebidrag för att kunna forska om det man vill, men när man får barn och vill vara pappaledig så är det inte särskilt bra, berättar Oskar och tar sin son Edvin i knät för att sätta sig i soffan och berätta mer om hur den nya halvtidstjänsten som studierektor innebär att han fortfarande kan göra det han vill. Att forska i ekonomisk historia och ingå i projekt där han får användning för sina kunskaper för att diskutera aktuella samhällsfrågor är det som driver honom framåt.
>90-tal och bankkris
Oskar intresserade sig tidigt för alternativa ekonomiska ideér och särskilt i den räntefria ekonomin. I början på nittiotalet var det bankkris i Sverige, vilket medförde att hans studier under gymnasietiden kopplades ihop med hans tidigare historiska intresse med ekonomi. Han tog sikte på miljö- och samhällsfrågor och skrev ett specialarbete om JAK-banken som hette " Från räntor till en bättre värld".
- Min första kontakt med JAK var på ett semanarium under 90-talet, jag såg fram emot att träffa andra människor som hade en kritisk syn på dagens ekonomiska system, berättar Oskar.
Han går tillbaka i minnet till sommarseminariet som JAK Medlemsbank arrangerar varje år.
- Jag minns särskilt en samisk kvinna som berättade om hur rädda vi människor blivit för att försätta oss i skuld, säger Oskar och förtydligar sina tankar om att stå i skuld, som han inte alltid tycker är något negativt. I andra kulturer så kan det istället betyda ett naturligt och dynamiskt sätt att skapa nya och stärkta relationer och förhållanden. Det byggs upp kring ett givande och tagande som i gengäld innebär ett tryggare förhållande till lokalsamhället med dess nätverk som i sin tur påverkar den ekonomiska strukturen.
Oskar fortsätter berätta om den samiska kvinnan och om hur JAK-seminariet fick honom att intressera sig för alternativa ekonomiska modeller med humanistiska värderingar. Oskar menar att JAK-bankens räntefria system är ett bra sätt att hjälpa människor bort från skuldrädslan, eftersom det är räntan som ofta skapar problem.
- Inom konventionell nationalekonomi så används modeller som innebär att transaktioner är frikopplade från mänskliga relationer, säger Oskar. En ekonomisk transaktion blir därför bara en handling för att så effektivt som möjligt öka egennyttan. De liberalistiska modellerna syns och hörs mest i politiska sammanhang och det är den modellen vi oftast använder som den enda möjliga inom samhällsbygget. Men JAK-banken visar att det går att använda andra ekonomiska modeller och att göra på andra sätt.
Relationen till skuld
Han kommer tillbaka till den samiska kvinnan som föreläste om hur skuld framför allt innebär någon form av relation som vi inte kan stå utanför eller bortse ifrån. Efter JAK semanariet beslöt Oskar att börja arbeta aktivt som medlem och deltog i arbetet att starta upp en lokalavdelning i Göteborg. På lokal nivå var han sedan ledamot i fyra år, men gick såsmåningom över till Riksstyrelsen i Skövde och satt med där lika länge.
- En idéburen verksamhet handlar om att förändra världen, men jag vill inte pådyvla andra mina ideer. Samtidigt är det viktigt för mig att vara tydlig med vad jag tror på, framför allt för den egna självrespekten, att hitta en balans mellan sin egen roll och andras, säger Oskar.
Han tror inte att det är så många på Handelshögskolan som vet om att han varit aktiv i JAK-banken.
- Inom ekonomisk historiska så finns det en marxistisk tradition från 60-talets vänsterrörelse, förklarar Oskar men säger i samma andetag att han inte tycker att det är något som präglar institutionen. Idag är det mer uppblandat.
Akademisk bakgrund
Det märks att Oskar är van att samtala och utrycka sina ideer, han sätter enkelt och vant ihop orden kring det som många andra tycker är svårt och komplicerat.
- Eftersom jag kommer från en akademisk familj med en mamma som är läkare och en pappa som är psykolog så var det ingen tvekan om att jag skulle gå vidare med Universitetsstudier, säger Oskar.
Han berättar om hur han först studerade idé- och lärdomshistoria innan han valde ekonomhistoria på institutionen i Göteborg.
- Att vara forskare kan man vara på många olika sätt, det handlar om att hitta sitt egna sätt, ibland kan jag avundas de som går in i ett arkiv och kommer ut efter några år med en skriven avhandling, förklarar han med skratt i rösten.
Det arbetssättet menar Oskar inte skulle fungera för honom, i alla fall inte att bara arkivforska eftersom han lätt dras in i olika intressanta projekt och vill vara delaktig i samhället och framför allt vill ingå i sociala samarbeten.
Det märks att han vet vad han pratar om och det visar han även med en rad böcker han skrivit. Den senaste boken som han medverkat i "Vi ska inte skriva nån djävla bok", gjorde debut på årets bokmässa i Göteborg. Boken är ett samarbete mellan dramatiken Jonas Fröberg och Volvoarbetaren Magnus Östman. Det är en liten enkel bok med svarta pärmar och fri från illustrationer. Boken tar upp de stora frågorna. Den visar på ett naket sätt hur baksidan av den svenska arbetsmarknaden ser ut idag. Huvuddelen av boken består av små korta berättelser som skrivits av montörer på Volvo Lastvagnar. I slutet av boken sätter Oskar texterna i relation till globaliseringen.
"Vi lever våra liv lokalt, samtidigt som den ekonomi som vi är beroende av alltmer organiseras i enlighet med en global logik. Denna globala logik har flera beståndsdelar men begreppet skapande förstörelse (creative destruction) fångar dess kärna." Citatet är hämtat ur Oskars textbidrag i boken och sätter den ekonomihistoriska forskningen som han bedriver i ett både lokalt och globalt perspektiv.
- Jag vill hela tiden ställa nya frågor, det finns inte bara ett sätt att förändra världen, alla idéburna sammanslutningar löper risken att bli för tillslutna, förklarar han. Som exempel så nämner Oskar hur det inom JAK pågår en diskussion om vad ränta egentligen är för något.
Att skapa pengar
Oskar doktorerade 2006 på sin avhandling "Konsten att skapa pengar". Boken handlar om aktiebolagens genombrott i Sverige och hur det påverkat näringslivet.
I studien dyker återigen begreppet skuld upp, vilken han beskriver i avhandlingen som en förutsättning för aktiemarknaden. Vem som helst kan skapa pengar, alltså sätta sig i skuld, under förutsättning att man åtnjuter förtroende, skriver han i ett stycke. Men i avhandlingen belyser han denna gång skuldbegreppet ur ett annat perspektiv, den tar upp problematiken med tillväxten och aktiebolagsformen som inneburit ett större inslag av opersonlighet som sedan lade grunden till den finansiella marknadens expansion på 1900-talet.
- Jag menar inte att JAK-banken är det enda användbara alternativet, men det är ett bra exempel på en ekonomisk modell som fungerar för många människor, säger Oskar. Ett annat bra exempel på en verksamhet som på ett alternativt sätt bättre kan ta tillvara näringslivets behov, är Ekobanken, förklarar Oskar och berättar om medlemsbanken som har en starkt koppling till Järnas antroposofiska verksamhet. Den är ett alternativ som bättre gynnar småföretag eftersom JAK-bankens räntefria system tilltalar flest privatpersoner, tycker Oskar.
Ytterligare en bok som Oskar har medverkat i är "Tankar om ekonomi". Den är skriven tillsammans med Didrik Waschenfeldt och JAK-banken. Oskar tycker att ekonomi angår oss alla och boken ifrågasätter invanda tankemönster. Till skillnad från andra böcker om ekonomi så är framställningen lättillgänglig och förklarande.
Människan i centrum
Oskar har en särskild förmåga att göra det komplicerade begripligt och med sitt otvungna sätt så undervisar han i en ekonomisk historia som sätter människan i centrum.
- Den stora utmaningen för framtiden tror jag blir hur vi förvaltar vår tid, säger Oskar. I den nationalekonomiska modellen är det olönsamt att vara hemma och diska och ta hand om sina barn. RUT-avdraget som infördes för några år sedan är en dålig uppfinning, det är bara de rika som tjänar på den, avslutar Oskar.