Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 45, 11 november 2011
Fjärilar och dyngbaggar
Tidigare i år tilldelades för första gången en ekolog och entomolog Kungliga Vetenskapsakademiens Crafoordpris. Motiveringen till valet av Ilkka Hanski: "För hans nyskapande studier om hur rumslig variation påverkar dynamiken i djur- och växtpopulationer."
Ilkka Hanski observerar fjärilar. (Foto: Otso Ovaskainen)
Ilkka Hanski leder en grupp om ett 40-tal forskare som i drygt 20 år har gjort uppmärksammade studier i den finska och åländska skärgården. De har bland annat utvecklat nya analysmetoder och matematiska modeller för att undersöka hur djur- och växtarter påverkas av urbanisering, skogsavverkning och klimatförändringar.
11-årsåldern
Ilkka Hanski har även engagerat sig i debatten om skogars bevarande i Finland, Sverige och Madagaskar. Enligt honom borde till exempel andelen skyddad skog i södra Finland öka minst fem gånger om bevarandestrategierna baserades på ekologiska hänsyn och hans egna metapopulationsmodeller.
- Jag var i 11-årsåldern då jag upptäckte naturen. Det var först och främst fjärilar, sedan skalbaggar och hinnkräftor - senare i livet sorkar, lämlar samt dyngbaggar på Madagaskar, berättar Ilkka Hanski.
Hanskis forskning på Madagaskar med fokus på 300 endemiska arter av dyngbaggar har varit så uppskattad att han har fått två dyngbaggar uppkallade efter sig; Onthophagus hanskii och Phacosoma hanskii.
Dyngbaggens larver lever i och av spillning från växtätande djur. De har stor betydelse för nedbrytningen av organiska ämnen i naturen. I vissa delar av södra Afrika är dyngbaggen fridlyst och vid bilvägar kan man få se skyltar med texten: Dyngbaggar har företräde.
Men det var och är fjärilar som är Hanskis forskargrupps viktigaste objekt, framför allt ängsnätfjärilen/hökblomsternätfjärilen (Militaca cinxia). Denna vackert nätmönstrade fjäril har tidigare haft stor utbredning i hela Europa, norra Afrika, Ryssland och Asien, men antalet har sjunkit i takt med det moderna jordbrukets omvandling av landskapet. Arten finns inte längre kvar på finska fastlandet, men väl på Åland. Inte heller en tidigare okänd fjäril (Hypone phelelycador) som Hanski upptäckte i sin ungdom i norra Finland, finns kvar.
Metapopulationer
Trots expeditioner till avlägsna platser som Borneo, Madagaskar och Grönland är det de uppmärksammade studierna i Finland och bland fjärilarna på åländska torrängar som etablerat Hanski som en av världens mest framstående ekologer. Särskilt hans teorier om metapopulationer utgör i dag några av grundpelarna för forskningen om biologisk mångfald. Prispengarna på fyra miljoner kronor säger han ska användas till fortsatt forskning i Finland.
- Det finns fortfarande tillräckligt att göra där.
Se vidare: Metapopulation Research Group, www.helsinki.fi/~ihanski, och www.crafoordprize.se.
Fakta: metapopulationer
En metapopulation är ett nätverk av små lokalpopulationer, som alla löper risk att dö ut. Om en av lokalpopulationerna dör ut kan dock en ny population uppkomma i samma område då individer från närliggande lokalpopulationer invaderar den.
Viktigt är att individer kan röra sig mellan de olika lokala populationerna, så att områden vars fjärilspopulationer dött ut,kan återkoloniseras. Om dessa områden blir för isolerade, finns det en stor risk för att arter som förekommer i metapopulationer dör ut helt. (Källa: Ordfront förlag)
Fakta: Ilkka hanski
Ilkka Hanski föddes 1953 i Lempääla, Finland. Doktorerade i zoologi vid Oxford University 1979, blev professor i zoologi vid Helsingfors universitet 1993, samt akademiprofessor vid Finlands akademi 1996.
Fakta: crafoordpriset
Anna-Greta och Holger Crafoords fond stiftades 1980 och det första Crafoordpriset delades ut av Kungliga vetenskapsakademin 1982. Priset ska främja grundforskning inom astronomi och matematik, geovetenskaper, biovetenskaper (med särskild tyngdpunkt på ekologi) och polyartrit (ledgångsreumatism).
De valda prisområdena är tänkta att komplettera Nobelprisen och priset delas ut inom ett prisområde per år enligt en fastställd turordning.
Sedan instiftandet har flest antal pris gått till forskare i USA och Storbrittannien. (Källa: Kungl. Vetenskapsakademin.)