|
Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 44, 4 november 2011 Mobilanvändande barns hjärntumörrisk avfärdades Resultaten av en studie som visar på ett möjligt samband mellan barns och ungdomars användning av mobiltelefoner och en förhöjd hjärntumörrisk presenterades i slutet av juli i svensk och internationell press som "lugnande". Men det "lugnande" budskapet baserades inte på egna resultat, utan på svensk cancerstatistik, som är ifrågasatt för att vara underrapporterad. Tvärtemot studiens resultat som kablades ut var risken att få hjärntumör bland de ungdomar och barn som använt mobiltelefon förhöjd i nästan alla analyser. Studien omfattade fyra länder, Sverige, Danmark, Schweiz och Norge. Risken för hjärntumör ökade med ökad användning och ju längre tid som gått sedan ett mobilabonnemang först införskaffades. Men eftersom flera resultat inte var "statistiskt signifikanta" (95-procentig säkerhet) avfärdade forskarna riskerna. Inga egna resultat När de studerade risken för hjärntumör i förhållande till uppgifter om abonnemangsinnehav från mobiloperatörerna redovisades risken som mer än fördubblad (+115 procent) i den grupp som haft mobilabonnemang längst tid, och då var resultatet statistiskt säkerställt. Forskarna vände sig i stället till den svenska cancerstatistiken, och det är den som utgör grunden för det lugnande budskapet - inte den egna studiens resultat. Den svenska statistiken visar inte en ökande trend av hjärntumörer under samma tidsperiod, utan snarast en sjunkande. Upprepade gånger under mitt samtal med studiens projektledare Martin Röösli från Schweiz återkommer han till att de egna resultaten inte kan stämma, eftersom hjärntumörer inte ökar bland barn och ungdomar i Sverige. Men man tittade bara på den svenska statistiken och inte exempelvis den norska. Samma argument framförs i den publicerade artikeln: "Den senaste statistiken över hjärntumörer bland de fyra länderna är från Sverige" står det. Förklaringen till det ensidiga intresset för just svensk hjärntumörstatistik ändras då jag konfronterar Röösli med att den norska och danska statistiken visst fanns tillgänglig sedan länge då artikeln författades. Den norska statistiken visar i motsats till den svenska en uppåtgående trend: - Vi använde den svenska statistiken eftersom vi såg den högsta risken i Sverige. För Norge såg vi en minskad risk och därför kände vi att vi inte skulle titta på deras cancertrender. Dessutom är ju Norge ett så litet land. Den svenska statistiken från Socialstyrelsen visar förvisso ingen ökande trend sedan 1990-talet, men samtidigt har tillförlitligheten i statistiken ifrågasatts, då det finns tecken som tyder på att alla tumörer inte rapporteras in till registret från sjukhusen. - Incidenskurvorna i Sverige ser inte ut som i flera andra nordiska länder, konstaterar Åsa Klint vid Socialstyrelsen. En del fall kommer till cancerregistrets kännedom först när en patologisk undersökning gjorts då en exakt diagnos kan ställas: - Väldigt många hjärntumörer kommer aldrig till patologisk undersökning. Vi har inte lyckats arbeta upp en bra rutin för att åtgärda problemet, säger hon och konstaterar att klinikerna verkar ha svårt att hinna med uppgiften att rapportera in till cancerregistret. Olika rutiner Åsa Klint har granskat hjärntumörstatistiken i de nordiska länderna. I en rapport från 2010 konstateras en minskande incidenskurva i Sverige. Men i Norge har antalet fall av hjärntumörer som inrapporterats i cancerstatistiken ökat det senaste decenniet. Trenderna i statistiken är kraftigt påverkade av de lokala rutinerna för inrapportering, konstaterar rapporten. Enligt Tom Borge Johannesen vid norska Kreftregistret är det svårt att dra slutsatser utifrån cancerstatistiken eftersom trenderna kan påverkas av förändringar i diagnostik och inrapporteringsrutiner. I Norge infördes förbättrade inrapporteringsrutiner år 2000, vilket kan förklara en del av ökningen, men Johannesen utesluter inte en reell ökning av antalet fall. Enligt honom har Norge bättre inrapporteringsrutiner än Sverige. Cancerläkaren Lennart Hardell, som i en egen studie funnit att ungdomar löper högre risker att få hjärntumör av mobilanvändning, är kritisk till att forskarna drar slutsatser om hjärntumörrisker för barn från cancerstatistiken: - Här påstår man att man gjort en sak men drar slutsatser från något annat. Cancerregister säger inget om barnens exponering, och vi vet inget om vilka andra faktorer som kan ha påverkat antalet fall i registret. Det kan gälla inrapporteringsrutiner som kan förändras, och andra faktorer som kan påverka antalet rapporterade fall i endera riktningen. |