Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 28 oktober 2011
Miljöfrågan i konsumentens händer
Konsumentmakt är en viktig nyckel till hållbar utveckling. Det var huvudbudskapet på det internationella möte om världshandelns miljöutmaningar som hölls i Stockholm förra veckan.
En ny databas ger möjligheter att följa upp miljömärkningar. Forskarna Håkan Eggert, Jason Potts, Allen Blackman och Daniele Giovannucci kommenterar de första analysresultaten.
Kritiken växer mot världshandelns konsekvenser för miljön. Det handlar bland annat om koldioxidutsläpp som flyttas och döljs, om närodlat som tolkas som handelshinder och om minskad konsumtion som blir ett hot i en tillväxtstyrd ekonomi.
På mötet i Stockholm, som arrangerades av forskningsprogrammet Entwined vid IVL Svenska Miljöinstitutet, var dock förhoppningarna stora om att miljöfrågan ska kunna hanteras inom världshandelssystemet såsom det ser ut i dag. Genom miljömärkta konsumentval och kanske även en framtida koldioxidmärkning.
Ingen överblick
Marknaden för miljömärkta varor har exploderat på senare år, liksom utbudet av olika standarder. Överblicken på krav som ställs och hur de realiseras ute på fältet är närmast obefintlig. För att råda bukt på det byggs nu en databas på internet och de första analysresultaten av innehållet i databasen visar att miljömärkning ger stora förbättringar ute på kaffeodlingarna.
- Men vi behöver mer forskning för att kunna generalisera om och under vilka omständigheter märkningen har effekt, säger Allen Blackman, forskare vid Resources for the Future.
Betydelsefulla faktorer kan till exempel vara hur standarderna är utformade och om de förankrats hos bönderna.
Metodutveckling
Forskningsmetoderna behöver också utvecklas. Daniele Giovannucci från Committee on Sustainability Assessment, som arbetat med att ta fram databasen, visar hur verkligheten kan gömma sig bakom en fråga som ställts fel. När bönder svarade på om deras barn gick i skolan blev svaret Ja men när man kontrollerade om barnet gick på avsedd nivå för dess ålder blev svaret Nej.
- Bra data, helst insamlat på en lokal nivå, ger oss möjligheter att studera men det är viktigt att ta in hela sammanhanget. De olika märkningarna kommer också att behöva tid att utvecklas, att anpassa sina system, säger Daniele Giovannucci.
Allt fler initiativ
Miljö- och rättvisemärkningarna är inte längre en nisch. Forskaren Jason Potts från International Institute for Sustainable Development, ger en överblick som visar att märkta varor har tagit ett rejält kliv in på marknaderna. Cirka 20 procent av bananerna är numer märkta och i länder som Peru är nästan en fjärdedel av det kaffe som produceras rättvisemärkt. De mest mogna marknaderna är skog, kakao, kaffe och bananer men initiativen blir allt fler inom alla sektorer. Vad som driver utvecklingen förutom en ökad efterfrågan är dock höljt i dunkel.
- Bra förutsättningar? Statliga subventioner? Ingen vet varför än, säger Jason Potts.
Enligt Entwineds programchef Mark Sanctuary väcks nu förhoppningar om att koldioxidmärkning av varor skulle kunna bli ett reellt verktyg i världsekonomin. Något som skulle kunna utgöra ett alternativ till de koldioxidtullar som diskuteras i både EU och USA.
- Den nu aktuella studien pekar mot att konsumenternas möjligheter att påverka utvecklingen för miljö och klimat tagit ett stort steg framåt, säger han.
En marginell företeelse
Men trots ökningen så är det en marginell företeelse om man ser till den totala konsumtionen påpekar Håkan Eggert, forskare vid Göteborgs Universitet.
- Det finns stora områden när det gäller konsumtion som helt saknar märkning.
Det är också mycket som måste fungera för att miljö- och rättvisemärkningen ska göra det.
- Det krävs fri press, ett demokratiskt samhälle och transpararens för att hålla en trovärdighet som får folk att betala det extra som krävs. Det är också dyrt för producenten, särskilt de små, säger Håkan Eggert.
Lågt hängande frukter
Forskarnas presentationer kommenterades av en panel. Johann Moltmann från Trade Standards Practioners Network (TSPN) menar att det inte är alldeles självklart att den växande trenden kommer att hålla i sig.
- Nu plockar man de lågt hängande frukterna, producenter som kan och vill göra detta på eget bevåg.
Caroline Hopkins, från Swedish Society for Nature Conservation (SSNC), som ligger bakom märkningen Bra miljöval, säger att de ser miljömärkning som en process.
- Det beror på vilken dynamik som finns på marknaden, på vilken nivå man börjar.
Hon tycker inte att miljömärkning är svaret på alla frågor och betonar att det inte är tillräckligt. SSNC försöker också påverka opinionen.
- Men vi kan inte lägga alla frågor i konsumenternas händer. När vi har tekniken så vill vi också få in erfarenheterna i regleringar så att vi kan gå vidare till andra områden, säger hon.