Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 43, 28 oktober 2011
Klimatet ur ett rättviseperspektiv
Den 15 oktober hölls en heldag med samtal och seminarier kring klimaträttvisa och hållbara alternativ på ABF-huset i Stockholm.
Ett 30-tal organisationer och folkhögskolor var med och arrangerade seminariedagen Inspiration Världen 2011. (Foto: BirGitta Tornérhielm)
I år var det inte alls lika mycket folk på Inspiration Världen. Kanske berodde det på att det var valår förra året eller på att demokratirörelsen Occupy Stockholm hade konkurrerande aktiviteter samma dag?
Sex parallella seminarier under tre pass var en ganska lagom kompott. Faran med dylika forum är annars att många inte vet vad de ska gå på i det fullspikade programmet.
Klimatskulden
Klimataktion anordnade under förmiddagen ett seminarium titulerat: Klimatkrisen - en skuldfälla med möjliga lösningar. Frågeställningarna löd: Hur stor är Klimatskulden egentligen? Och hur ska den finansieras? Hur påverkar klimatförändringarna livet för bönder och ursprungsfolk i Guatemala och hur menar folkrörelserna i Guatemala att klimatfrågan ska tacklas?
Den ene av talarna var Daniel Pascual, aktiv inom mayanätverket Waqib´Kej som samlar cirka 30 olika ursprungsfolksorganisationer i Guatemala. Han var i Sverige för att under några veckor bland annat lyfta frågan kring svenska pensionsfonders stora investeringar i bolag som exempelvis Goldcorp (se artikel i Miljömagasinet nr). Ett gruvföretag som kränker ursprungsfolkens rättigheter och lämnar miljöförstörelse, sociala konflikter och stora sår i samhället och naturen efter sig.
- I dag behövs det ett starkt stöd för att se till att våra rät-tigheter respekteras. Jag tror att vi tillsammans kan skapa det stödet. Inte minst då det många gånger handlar om att det är företag eller investeringar från era länder som kränker våra rättigheter. Tillsammans kan vi lyfta fram detta och hänvisa till internationella konventioner, säger Daniel Pascual.
En klimatekvation
Den andre medverkande var Rikard Warlenius, doktorand i humanekologi och aktiv i Klimataktion, som visade på ett annat sätt att räkna ut debet och kredit, en ny klimatekvation helt enkelt. Många blev intresserade och frågade Rikard Warlenius om han presenterat det för regering och riksdag.
- Nej, EU och Sveriges regering anser inte ens att vi har ett särskilt historiskt ansvar för klimatkrisen utan vill bara diskutera dagens utsläppsnivåer.
Från år 1850 till dags dato förevisade han på ett mycket övertygande sätt hur stor skuld ett land har, räknat i gigaton per land såväl som person. Med dagens klimatpolitik så har exempelvis Guatemala en klimatfodran, medan Sverige brottas med en kraftig klimatskuld, och att den kommer fortsätta växa i 117 år med Alliansens nuvarande politik; först då kommer vi, enligt resonemanget, att börja betala av skulden.
Skärpt klimatmål
Detta rimmar ju väldigt illa med den styrande Alliansen som säger sig ha "Världens mest ambitiösa klimatpolitik".
Något som även Johan Hultberg, riksdagsledamot i M, sa vid eftermiddagens paneldebatt som fått namnet I väntan på klimatpolitik - ett samtal mellan allians- och oppositionspartierna. Övriga politiker var Matilda Ernkrans (S), Helena Leander (MP) och Irene Oskarsson (KD), samtliga miljöpolitiska talespersoner för sina respektive partier. Modererade gjorde meteorologen och författaren Pär Holmgren och Ellie Cijvat, före detta ordförande för Jordens Vänner.
På de upplysande Ja/Nej-frågorna svarade alla fyra, mycket upplyftande, Ja på frågan: "Anser du att målet bör skärpas till absolut högst 1,5 graders temperaturökning?". Fastän att både M och KD sagt nej till detta i diskussionen innan. Och tre partier (M, KD och S, alltså inte MP, något förvånande) som trodde på "grön tillväxt" hade gärna fått ge exempel på konsumtion som kan ge tillväxt utan att skapa ytterligare klimatpåverkan. Någon skattehöjning ville exempelvis inte Johan Hultberg/moderaterna gå med på.
Ett snällt samtal
På det stora hela var det ett tämligen snällt samtal där partirepresentanterna inte riktigt ställdes mot väggen, men det var upplyftande att se hur pass överens de fyra trots allt var. Vid en kortare pratstund efteråt sa Pär Holmgren och Ellie Cijvat att det varit ett lyckat samtal.
- Helt klart är ju att alla fyra verkligen vill ha en ambitiös klimatpolitik. Det är en stor skillnad mot för sex sju år sedan, då åtminstone M och KD dessvärre inte tog klimathotet på tillräckligt stort allvar. Man får väl hoppas att det blir mer fart i omställningsprocessen när 80- och 90-talisterna efterhand får mer makt i både politik och näringsliv, säger Pär Holmgren.