Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 38, 23 september 2011
Vitrysk kulturfest utan politik
Ett av målen för den vitryska festival som gick av stapeln i Helsingborg i början av september var att förmedla "bilden på nutida Belarus, som de flesta kanske känner som det 'diktatoriska' Vitryssland". Arrangören Tania Bauder ville genom detta visa att det i Vitryssland finns mycket mer, inte minst ett rikt vitryskt kulturarv.
Arrangören Tania Bauder blickar framåt mot nästa års festival. Här sitter hon i solen utanför Dunkers kulturhus i Helsingborg.
- Politics... give us a break!
Denna bön om att slippa politiken är det första man möter i programmet till den vitryska kultursatsningen Lin & Blåklint, som nyligen gick av stapeln i Helsingborg.
I fem lokaler presenterades skilda slag av vitrysk kultur i ett ambitiöst försök att förmedla "bilden på nutida Belarus, som de flesta kanske känner som det 'diktatoriska' Vitryssland. Ett av målen med festivalen är just att befria publikens uppfattningar om landet från politikens skugga" - som det vidare heter i programtexten.
Mångsidighet
Åtta personer från konstgymnasiet i Minsk skapade vackra konstverk av papper och lärde ut en teknik för glasmålning. Etno-jazzgruppen Akana-NHS sjöng folkvisor a capella på ett sätt som grep besökarna i de kyrkor där de framträdde. En direkt kontakt med dagens Belarus erbjöd Liudmila Hancharovas fotografiska bilder. Där fanns humor och medkänsla men framför allt en öppen blick för den ofta beklagansvärda situationen på landsbygden.
Konstnären Marina Kapilava ställde ut litografier och smycken. I hemlandet är hon kontroversiell både som offentlig person och konstnär genom sitt arbete med bibliska myter. Fortfarande gäller den från Sovjeteran nedärvda fientligheten mot allt som uppfattas som religiöst. Jämfört med grannlandet Polen är vitryssarnas intresse för religion svalt.
Under en filmkväll visades bland annat långfilmen Kung Stachus vilda jakt, en gåtfull rysare från den sovjetiska tiden av regissören Valeri Rubinchik. Den anses vara en klassiker och andas uppror och motstånd mot överheten. Tyvärr hade för kort tid satts av för diskussion. Men politiken var ju inte heller önskvärd...
Självständighet
Vad var då syftet med denna kulturfestival? Ansvarig och initiativtagare är Tania Bauder, sedan fem år bosatt i Ekeby utanför Helsingborg. Till vardags studerar hon strategisk kommunikation, ett ämne som hon fördjupat sig i redan i hemstaden Minsk. Samtidigt arbetar hon med integrationsfrågor och internationella kontakter i ett eget företag.
- I grund och botten har jag en enkel målsättning. Jag skulle vilja att man här i Sverige lär sig att Belarus är ett självständigt land och inte en del av Ryssland. Om någon frågar mig varifrån jag kommer, svarar jag "Belarus". Förlåt? "Från Vitryssland", förklarar jag då och får kommentaren: "Jaså Ryssland, ja, jag har varit i Moskva".
I år är det 20 år sedan Vitryssland blev självständigt efter det sovjetiska väldets sammanbrott. Men både det vitryska språket och litteraturen har medeltida anor. Namnet Vitryssland (Belarus) har åtminstone sedan 1600-talet betecknat det område som bildar dagens republik. Vad "Vit-" (Bela-) står för vet man inte säkert. Några anser att det betyder "fri", andra pekar på att det går tillbaka på det gamla bruket att ange väderstrecken med färger. Vitt var då "norr".
Blågult
För Tania Bauder handlar det om andra färger. När det blev aktuellt att sätta namn på festivalen infann sig orden lin och blåklint spontant, men inte på grund av den blågula anknytningen. Lin valde hon därför att det är den traditionellt mest typiska produkten för Belarus, blåklint just för färgens skull.
- Det sägs ofta - inte helt korrekt, förstås - att alla vitryssar har blå ögon och dessutom att själva landet är blåögt med sina 11000 sjöar. Hela södra Belarus är eller var åtminstone täckt av sjöar och träsk. Numera är det delvis utdikat för att skapa mer jordbruksmark.
Att möta ett näst intill okänt lands kultur känns uppfriskande och stimulerar till nya tankar och idéer. Redan har det kommit fram förslag om en vänort i Belarus. Kulturen har fått en allt större betydelse, menar hon:
- I dagens värld har avståndet mist sin mening. Det är kontakten, kunskapen och erfarenheten som är avgörande. För en svensk som brukar åka till Thailand kan det landet kännas närmre inpå än Finland.
Kriser
I Belarus sitter kulturen dock trångt av flera skäl - ekonomiska, sociala och politiska. I sommar har det rapporterats om våldsamma sammanstötningar mellan polis och regimkritiska demonstranter i städer över hela landet.
- Vitryssland genomlider sin värsta ekonomiska kris sedan Lukasjenko tog makten för 17 år sedan. Enormt handelsunderskott och stor brist på utländsk valuta tvingade regeringen att devalvera den nationella valutan och höja priserna på basvaror, skrev Der Spiegel.
I det läget kan man knappast förvänta sig ekonomiska bidrag till kulturfestivaler i främmande länder. Så Tania Bauder är glad att Helsingborgs kommun kunde stödja hennes initiativ och hoppas på en fortsättning nästa år.
Bokmässan 2011: Vitryssland
Under rubriken Belarus - Litteraturresan finns ett späckat schema med över 50 punkter på årets bok- och biblioteksmässa i Göteborg.
På fredagen talar exempelvis Ulf Stark om sin turné med barnboken Diktatorn under rubriken: Hur gick det? Boken handlar om ett barn som styr sin omgivning med järnhand. Men han har en svaghet: Han gillar en tjej. På lördagen ska Ola Wallin intervjua författaren Artur Klinau som skrivit Minsk, drömmmarnas solstad (2011) och både på fredag och söndag finns författaren Svetlana Aleksijevitj på plats.