Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 32, 12 augusti 2011

Livsmedelsverkets råd ger sjukdom

E

n genomgång av Livsmedelsverkets kostråd förbluffar i hur lite de förändrats, trots bristen på hållbart vetenskapligt stöd för dem. Lika lite som Strålskyddsmyndigheten vill man kännas vid någon forskningsom strider mot den egna dogmen.

Vad är det i prestige och industriella bindningar som ligger bakom det? Allt fler människor struntar i råden, eftersom de strider mot egen erfarenhet och motbevisen som finns att hämta på de många hemsidor som uppstått för kostfrågor. Men eftersom Livsmedelsverket sitter på den officiella sanningen kan man utan egentlig debatt tvinga fram vilken mat som skall serveras barn, sjuka och äldre. Det är skrämmande, med den ohälsa det ger, och därmed stora kostnader, och genom att våra beslutsfattare finner sig i det utan protester.

Livsmedelsverket vill begränsa intaget av mättat fett till 10 procent och av fett totalt till 30 procent. Protein bör vara 15 procent. Andelen kolhydrater i maten bör öka till 55 procent. Det gäller alla från två år, och nästan i samma proportioner från ett år.

Man negligerar forskningen från professor emerita Birgitta Strandvik hur små barn behöver mycket fett för sin växande hjärna. De skall ha fet mjölk. Att vi bytt från mättade fetter (alltså smör) till vegetabiliska oljor har skapat fel balans mellan omega 3 och omega 6, essentiella fettsyror som inte kroppen kan tillverka själv. Brist på omega 3 kan kopplas till hyperaktivitet och dyslexi.

I stället rekommenderar Livsmedelsverket lättmjölk och lättmargarin i skolan. Det har lett till många protester och till Camillas matuppror för närprodcerad och närlagad mat.

Den nyckelhålsmärkning Livsmedelsverket driver tar ingen hänsyn till kroppens fysiologi och ger ohälsosam och smaklös mat med behov av mycket tillsatser för att bli ätbar. Lättmargarin, lättmjölk, lättfil, mager ost, alternativ till grädde och créme fraiche med högst fem procents fetthalt. Kött skall innehålla högst tio procents fett.

Det är en myt att vi blir feta av att äta fett. Det ger en naturlig mättnadskänsla. Vi behöver inte räkna kalorier. Däremot ger kolhydrater ett insulinpåslag för att bryta ner dem och lagra överskottet som fett. Vi blir snabbt hungriga igen, när blodsockerhalten åter sjunker.

Är vi feta skall vi dra ned på bröd, pasta, potatis och frukt, tvärtemot Livsmedelsverkets råd. Det räcker inte med fullkorn och mer fibrer. Frukt innehåller mycket fruktos, potatisens stärkelse omvandlas till glukos. De är som enkla sockerarter lättare upptagbara än socker, som består av sackaros, de två andra i förening.

Sedan den fettsnåla kosten fick fotfäste på åttiotalet har fetman dubblerats i Sverige och USA. I USA är två tredjedelar feta eller överviktiga.

Diabetesen har blivit en epidemi som krypit längre ner i åldrarna. I Sverige kostar den samhället tio miljarder kronor om året. Livsmedelverket råder diabetiker en kost som orsakar sjukdomen. Innan man hade insulin ordinerades det som idag kallas LHCF, lite kolhydrat och mycket fett. Den medicinska behandlingen botar inte.

Livsmedelsverket skyller kött för att ge cancer. Snarare är det kolhydrater som driver den, eftersom cancercellernas energifabriker, mitokondrierna, fungerar dåligt.

Allt började med forskningsfusket av Ancel Keys, när han gjorde ett medvetet urval av länder för att bevisa sina teser. En annan ingång till dagens tro på fettets skadlighet var att man hade dålig förståelse för kolesterolets roll, när man började kunna mäta det. Men det är inte sant att högt kolesterol är skadligt, eller att det ger mer kolesterol i blodet om man äter mycket fett.

Livsmedelsverket har hävdat att man hade tusentals studier till stöd för sina varningar för mättat fett, men presenterade aldrig vilka. När man till slut tvingades göra en lista på 72 forskningsrapporter, sköts den fullständigt sönder av Uffe Ravnskov och elva andra lika kvalificerade. Bara två av rapporterna visade visst stöd, resten kunde det ej. Elva handlade överhuvud inte om saken.

Livsmedelsverket återgick till att tala om det stora vetenskapliga stöd man hade för sina kostråd utan att ange källor. Däremot finns det många rapporter som visar hur lågkolhydratkost kan hjälpa mot övervikt, diabetes och troligen också mot hjärt- och kärlsjukdomar.

Den skandalen borde slutligt punkterat Livsmedelsverkets auktoritet.

Share