Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 26, 1 juli 2011
Arkitekturens evolution
Arkitekten Michael Reynolds har under mer än 30 år utvecklat ett unikt koncept för hållbart byggande. Jordskeppen är självförsörjande med vatten och el och tar hand om sitt eget avlopp. Det är hus för både människa och miljö.
Solpaneler på taket och ventilationsluckor som använder gravitationen som drivkraft. (Klicka på bilden för att förstora den.)- Det behövs desperat nya idéer, säger Valter Mutt (MP) när han presenterar arkitekten Michael Reynolds på ett seminarium i riksdagen i början på maj.
Valter Mutt jämför med begreppet biomimicry, när man härmar och lär från naturen, och menar att biotecture är en del av detta. Han påpekar också att det är viktigt att politiker får inspiration utifrån.
- Det finns en risk att vi bara pratar med andra politiker, säger han.
Michael Reynolds tackar för inbjudan.
- Det här är en chans att dela med mig av vad vi har lärt oss under 40 år, säger han. Det som vi kallar Biotecture och som manifesteras genom jordskepp.
Ett jordskepp eller "earthship" är benämningen på ett hus som bygger på vissa principer av hållbarhet och självständighet. De kan se ut på många olika sätt, nästan som traditionella hus eller mer fantasifulla, men gemensamt är ett antal smarta lösningar för uppvärmning, kylning, vattenförsörjning och avlopp. Michael Reynolds berättar att det bygger på att skapa hållbarhet genom naturliga fenomen.
Hållbarhet för människor
- Naturfolk lever i samklang med djur och natur, de har inte någon ekonomi och producerar inte skräp, säger Michael Reynolds. Den moderna världsekonomin är till för att upprätthålla ekonomin. Jag vill ha ett system som upprätthåller människor i första hand. Riktig ekonomi är ett resultat av hållbarhet för människor.
- Skräp är ett resultat av dagens ekonomi, så hur ska vi få uthållighet för människor och ta oss bortom ekonomin?
Tanken som föddes hos Michael Reynolds var ett hus "of the grid" ("utanför samhället") och frågan vad människor egentligen behöver.
Hus av ölburkar
Konceptet jordskepp växte fram under många år.
- Det var inte som att tända en glödlampa. Men det började efter att jag avslutat mina studier till arkitekt i början på 70-talet, berättar han.
Det var när det började rapporteras i media om miljöproblem som skogsskövling och energiproblem.
- Jag svarade på det och började använda ölburkar som slängdes överallt i stället för att avverka skog för att bygga hus.
Ölburkshusen står stabila än i dag och Michael Reynolds pratar om en evolution för sitt byggande.
I samband med oljekrisen i slutet av 70-talet började han även fundera på det här med termisk massa för att använda så lite energi som möjligt för uppvärmning. Ett sätt var att börja använda gamla däck och fylla dem med jord.
- Om jag nu skulle uppfinna ett nytt byggmaterial så skulle jag uppfinna däcket. Det är motståndskraftigt och är inte bräckligt.
En annan resurs som finns i överflöd är använda plast- och glasflaskor. De läggs ihop två och två till en "tegelsten" efter att halsen tagits bort.
Väggar som värmer
Jordskeppet grävs antingen in i en befintlig kulle eller så grävs jorden upp längs ena sidan.
Huset värms upp av solen genom de stora fönster som täcker andra sidan av huset och av överskottsvärme från de boende, spisen och så vidare.
De tjocka massiva väggarna fungerar som ett batteri som håller en jämn temperatur året om. Värmer på vintern och kyler på sommaren.
- Det tar cirka två år att stabilisera temperaturen men sedan håller det cirka 70 grader Fahrenheit (21 grader C) som komforttemperatur, säger Michael Reynolds.
I Sverige där det inte är så mycket sol säger han att det är bra att ha en eller två buffertzoner i huset som då har lite lägre temperatur. En extra vägg skärmar då av en växthusdel från bodelen.
Även i USA har de byggt jordskepp i klimat med mycket kalla vintrar.
Avlopp i kretslopp
Förutom uppvärmning är jordskeppen även självförsörjande med vatten och el. Vatten samlas från taket till en stor cistern under marken.
I jordskeppen renas sedan det använda vattnet först i en septiktank, det leds sedan igenom en så kallad botanisk cell, djupa odlingsbäddar där näringen tas om hand för att odla mat.
- Det är inget avlopp som lämnar de här husen, berättar Michael Reynolds. Det behövs ingen infrastruktur.
Det är bara vattnet från toaletten och vasken som går till septiktanken eftersom det innehåller fast material. Gråvattnet från dusch och bad återanvänds direkt för att spola i toaletten.
- Jag undrar varför vi inte redan gjort detta i stor skala, säger Michael Reynolds.
El till vattenpumpar och hushållsmaskiner kommer främst från solpaneler men även vindsnurror.
Han har i många år arbetat med att utveckla en vertikal vindsnurra som han kallar dynosphere och som nu även ska testas på en byggnad på Manhattan i New York.
Återanvändningen går också igen i exempelvis takbeläggning där metallsidorna i gamla diskmaskiner får nytt liv och Michael Reynolds kör sin bil på använd matolja.
Jordbävningssäkrat
När tsunamin hade drabbat Indiska oceanen och kusterna runtomkring åkte Michael Reynolds och hans byggteam till en sönderslagen by i Indien. De byggde ett enkelt hus enligt jordskeppets principer tillsammans med lokalbefolkningen.
Däcken gör byggnaden stabil och samtidigt relativt elastisk vilket gör den motståndskraftig mot jordbävningar. Taket samlar regnvatten till en stor tank under golvet som också kyler ventilationsluften. De har sedan dess även åkt till bland annat Haiti och Sierra Leone i Afrika för att lära ut jordskeppsbyggande.
I de här länderna är det brist på pengar och resurser som förhindrar människor att bygga hållbart. I rika länder är det istället lagar och regelverk.
Michael Reynolds har haft stora problem med att få myndigheterna i New Mexico att inse värdet av att han vill bygga självgående och uthålliga hus.
Efter flera år och två misslyckade försök fick han igenom en lagändring som tillåter testbyggande utan de vanliga kraven, som exempelvis att det ska finnas motsvarande kommunalt avlopp och vattenförsörjning.
Hans arkitektlicens blev till och med indragen eftersom hans byggmetoder var så okonventionella. Han fick dock senare tillbaka den.
Baksidan av huset är nedgrävt. Här syns också vatteninsamlingen och takbeklädnaden av delvis återvunnen metall. (Klicka på bilden för att förstora den.)
Bananträd i vardagsrummet
- Detta är något som radikalt kan förbättra folks liv, säger han.
Du kan odla bananer och fisk i vardagsrummet, du kan ha hönor på gården.
Ett av de byggda jordskeppen i New Mexico används som hotell för att folk ska få möjlighet att uppleva jordskeppen på plats.
Han påpekar att det dock är moderna hus, du kan ha din platta tv och bredband om du vill.
- Reaktionen är otroligt positiv: "Jag trodde inte detta var möjligt", berättar Michael Reynolds.
Vilka är då nackdelarna? Det finns inga menar Michael Reynolds.
Han berättar att det finns jordskepp i Kanada men att Sverige kommer vara den mest nordliga platsen hittills.
- Jag är väldigt angelägen att få göra det i Sverige, säger han.
80 000 ton svenska däck
Däck är emellertid inte kända för att vara bra för miljö och hälsa. Michael Reynolds har fått frågor om det många gånger.
Eftersom det är använda däck har de flesta hälso- och miljöskadliga ämnena redan utsöndrats. När däcken begravs i jorden är de relativt stabila.
Han berättar att en läkare vid Wisconsin university har gjort tester på däck som har begravts och de visade att det var mer påverkan från det lim och läder som vanligtvis finns i ett hem.
I Sverige samlades förra året in omkring 80000 ton uttjänta däck. Det är enligt Svensk Däckåtervinning AB den största mängden sedan företaget startade för 16 år sedan. I Sverige läggs inte längre däck i deponier, det är förbjudet enligt ett EU-direktiv, men det är fortfarande ett problem i andra delar av världen.
I stället bränns i Sverige drygt hälften för energi i värmeverk och i cementindustrin. Det leder dock till ökade koldioxidutsläpp eftersom däcken tillverkas av oljeråvara. Andra hälften av däcken går till återvinning eller som exempelvis land.
Alternativ till jordfyllda däck kan vara sten eller betong. Det viktiga är att bygga med den extra massan för att kunna ha mindre energi för uppvärmning och kylning. Men Michael Reynolds påpekar att använda däck ändå finns överallt och är ett avfallsproblem. Han säger också att många av de koncept som används i jordskepp kan användas på redan befintliga byggnader och på så sätt minska energibehovet med hälften.
Efter att ha utvecklat konceptet under mer än 30 år berättar Michael Reynolds att intresset nu växer kraftigt för hans arbete både i USA och resten av världen.
- Vi planterar ett frö och hoppas få se hur det börjar växa.
Center för svenska jordskepp
Det är semestertider och det ansökta bygglovet verkar dröja ett tag till. Mehdi Nodehi och hans medarbetare i föreningen Earthship Biotecture Sweden är positivt avvaktande som han uttrycker det.
- Vi planerar att börja bygga, säger han. Kommunen är väldigt positiva och hela den biten. Det vi egentligen letar efter nu är partners som kan vara med och finansiera och vi försöker få företag att vara med och bygga.
Tanken är att det ska bli ett jordskepp, som samtidigt är ett utbildningscenter, vid Hellasgården i Nacka, Stockholm.
- Syftet är att rikta sig till allmänheten, att de ska kunna se och ta på det. Jag skulle kunna bygga mitt eget jordskepp ute i skogen. Det är mycket lättare att söka bygglov när det är på icke detaljplanerad mark, allt är mycket lättare, men vi vill att det ska vara tillgängligt för alla, säger Mehdi Nodehi.
De tänker att det är lättare att genomföra projektet när det är ett större koncept och Mehdi Nodehi tror inte att det kommer att bli några problem.
- Vi har god kontakt med Michael Reynolds. Han tror på oss och hjälper oss att bygga.
Mehdi Nodehi var i USA mellan oktober förra året och januari och hjälpte till att bygga på olika projekt.
- Det är det bästa jag gjort, jag träffade så många sköna människor, berättar han.
De ska nu försöka bygga ett liknande koncept i Sverige: Att utbilda och åka runt och hjälpa andra att bygga.
Ett projekt som han redan har på gång är att hjälpa till att bygga en jordkällare på Värmdö utifrån jordskeppskonceptet.
- Jag vet hur man "poundar" däck och hur man bygger. Så vi har redan kommit igång på ideell basis, saker bara sker nu.
Han är också inbjuden att hålla föredrag på en återbruksvecka i Sundbyberg och hålla i en utbildning för Naturskyddsföreningen på Värmdö.