Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 24, 17 juni 2011
KRUT på topp vid vägs ände
KRUT (Kritisk
utbildningstidskrift)
Nr 141 (1/2011)
"Skolgården,
försummad resurs"
Skolan står för den mest omfattande vuxenstyrningen av barndomen. Idag vet vi att barn som inte själva får ta initiativ blir sjuka. Så skriver Nic Nilsson i en av sex artiklar kring temat skolgården.
Nic Nilsson är sekreterare i svenska IPA, International Play Association, en förening som har barnens rätt till lek som syfte. Med den fria leken menas den som skapar identitet i förskoleåldern, vilket i sin tur lägger grunden för att kunna vara tillsammans med andra senare ("Demokrati och jämställdhet på förskolegården"). Författarna är överens om att skolgården planeras från ett vuxenperspektiv, inte från barnens behov av rörelse och utmaning.
Ett undantag är Noleredsskolan i Göteborg ("Skolgården som pedagogisk resurs") med en skolskog som används som ett naturligt inslag i undervisningen - för att bygga en gångbro i exempelvis matte. Det är tydligt att utomhuspedagogik och lek i synnerhet är bra för barn med koncentrationssvårigheter, enligt författaren. Är de inte väsentliga för varje barn? Man måste gripa för att begripa, det kan inte ifrågasättas.
I dag finns i Sverige ingen förordning som förpliktar skolor till att överhuvudtaget ha en skolgård. De skolor som inte bryr sig om att anlägga en skolgård begår alltså inget fel. Det finns dessutom inga riktlinjer för hur stor en skolgård bör vara, eller hur stor yta som krävs per barn. Det var denna upptäckt som blev anledningen till Skolgården, försummad resurs.
Lunds kommun utmärker sig genom att ha en plan bestående av sju punkter som sätter en norm för skolgårdar. Bland annat står i programmet att barnen ska vara delaktiga i planeringen, att utemiljön ska samordnas med övriga offentliga friytor, att kretsloppstänkandet ska tydliggöras och utemiljön ska uppmuntra barnens lek, kreativitet och fantasi. Både säkerhet och hälsa ska alltså beaktas.
Varje Krut-nummer berikas med svart-vita fotografier samt bildkommentarer till tidningens respektive tema. Läsaren får också ta del av bokrecensioner och bekanta sig med aktuella diskussioner, exempelvis "Vad är vikten av att läsa värd" (av Bo Nurmi): Läsförståelsen lägger grunden för att lära sig de flesta ämnen. Men hur utvecklas ett belöningssystem som stimulerar elevens läsande?
Tyvärr är den aktuella tidningen efter trettio år Kruts nästsista nummer. Anledningen är att Kulturrådet har sänkt sitt bidrag kraftigt.
- Utan dessa pengar kan vi inte driva tidskriften vidare. Krut har alltid velat ha en skola som gav alla chansen, en skola med höga demokratiska mål, skriver de tre redaktörerna Carl-Magnus Höglund, Siri Reuterstrand och Christer Wigerfelt, som fortsätter: Men utvecklingen i dag går mot en mer och mer segregerad utbildning, där den som haft oturen att födas i fel familj får allt svårare att ta sig fram. Sveriges enda fristående pedagogiska tidning, alltid ung och kritisk, går alltså i graven.