Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 17, 29 april 2011 Demonstrera mot EU första maj N
är Sverige 1994 röstade om huruvida vi skulle gå med i EU eller ej, var de ledande i fack och socialdemokrati pådrivande för ett ja. Vi skulle vara med och påverka. EU skulle bli socialistiskt. Antingen var de naiva eller bedrägliga. Lika illa vilket. Allt som Nej till EU-rörelsen sade skulle ske har skett. Nu borde de som lurade sina anhängare att rösta för ett EU-inträde gå ut med banderoller mot EU i förstamajdemonstrationerna. EU var marknadsliberalt redan då, och nu har det blivit grundlagsfäst genom att Sverige skrev under Lissabonfördraget. Även nu var facket bedrägligt och höll nogsamt tyst (liksom partierna) om att förra riksdagsvalet också var ett EU-val. Det behövdes ja från en nyvald riksdag för att rösta en andra gång, för att den skulle gå igenom. Nu har EU:s lag blivit överställd vår grundlag. Lissabonfördraget talar inte bara om hur besluten ska fattas som en vanlig grundlag, utan också vilka beslut som ska fattas. Marknadens frihet går före allt annat. Det arbetarrörelsen har kämpat för har gått förlorat genom en lag, och den har ingen rätt att kämpa mot. EU-domstolen har fastslagit att de fackliga rättigheterna är underordnade marknadsprincipen. Den har i den ena domen efter den andra underkänt rätten till facklig kamp för medlemmarna i det egna landet. Laval-domen 2007, som rörde ett estniskt byggföretags rätt att bygga i Sverige på estniska fackliga villkor, slog fast att det var ursprungslandsprincipen som gällde, inte avtal som slutits i landet företaget byggde i. Nu kommer större delen av byggarbetarna på stora byggen och långtradarchaufförerna från låglöneländer. EU-kommissionen arbetar nu på förslag som om de går igenom skulle göra centrala avtal omöjliga. Lönerna ska förhandlas lokalt. Den styrka som funnits i facken ska krossas. Nu ska individen stå ensam mot företaget. Minimilöner ska sänkas, stelbenta löner ska bort och pensionsrättigheter skäras ner. De krisande länderna i Sydeuropa och på Irland har fått order av kommissionen att riva upp gällande kollektivavtal. När värdet på valutan inte går att skriva ner med euron, är det de anställda som får bära bördan av finansspekulationerna. Med de nya reglerna om budgetövervakning som antogs av regeringscheferna, Euro plus-pakten, som Sverige funderade på att gå med i frivilligt, fast vi inte är ett euro-land, ska länderna i förväg lämna in sina budgetar till EU. För att komma till rätta med bytesbalansunderskott ska de enligt processen med den europeiska terminen bland annat försämra anställningstryggheten och sänka arbetslöshetsersättningarna. Nu är det inte bara arbetares löner som ska dumpas. Med tjänstedirektivet, som innebär att tjänster ska kunna säljas fritt mellan medlemsländer, kommer alla anställda att drabbas. Europafacket kräver att EU:s grundlag kompletteras med ett socialt protokoll där det tydligt framgår att de sociala friheterna inte underordnas marknadsfriheterna. Facket och det socialdemokratiska partiet hycklar om de påstår att de arbetar för sina medlemmars intressen, men inte reagerar på detta. Deras främsta krav på första maj-tågen borde vara: Sverige ut ur EU. |