Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 15, 15 april 2011 Skogsbruk på naturens villkor Varför lägga stora pengar och arbete på plantering, röjning och låggallring, när detta i en skog med naturlig struktur och sammansättning till stora delar sköter sig själv? Så sammanfattar Martin Jentzen sin syn på skogsbruk i Lilla skogspraktikan, som han skrev i år. Martin Jentzen är uppvuxen med föräldrarnas skog på några hundra hektar. - Mina föräldrar bedriver inget skogsbruk nu. Vi använder skogen för husbehov, tar ut det vi behöver. Martin Jentzen blev skogsingenjör i Skinnskatteberg, men har hela tiden varit skeptisk. Han förstod att ekonomin inte fungerade. - Möjligheterna att med intensiv skötsel förbättra skog är mycket små i ett längre perspektiv. Högintensiv skogsskötsel så som den bedrivs idag är dyrt och innebär att vi får dålig avkastning på våra insatser. Det allra viktigaste är nämligen att bevara marken och dess ekosystem, att inte överkonsumera näringsämnen eller förstöra strukturen i marken med körskador. Obekväm yrkesroll Martin Jentzen kände sig inte bekväm i sin yrkesroll som virkesköpare. - Jag har varit skogsingenjör utan inre övertygelse, uttrycker han det. Han letade vidare i böcker och på nätet, träffade Mats Hagner (Naturkultur, Umeå) och kom i kontakt med Lutz Fähser, upphovsmannen för Lübeckmodellen 2009. Lutz Fähser var då på studiebesök med en grupp tyska studerande i Unnaryd, Småland, 2009. I Lübeckmodellen - ett hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk med lönsamhet som krav - hittade Martin en ekologisk helhetssyn på skogen som han hade saknat. På 1990-talet har Lübeckmodellen systematiserat en 100-årig erfarenhet av kontinuitetsskogsbruk. Krav och förbud är så formulerade att de kan granskas, både kvalitativt och kvantitativt. Martin åkte till Lübecks stadsskogar för lära sig mer. Skogsbruk kan inte ses som jordbruk, förstod han. - I Skandinavien har vi betraktat träd som en gröda sedan 1950-talet. Rationellt anlägger, sköter och skördar vi storskaliga odlingar. Idealet är att likrikta skogsmiljön inför slutavverkningar. Problemet är dock att kostnaderna för skötseln är höga och monokulturen är känslig för störningar som stormar (Gudrun!), rotröta och olika skadeinsekter. Kostnaderna för att åtgärda störningarna är höga och företagsekonomiskt ohållbara på sikt, räknade Martin Jentzen ut. Högintensiv skogsskötsel är dessutom dyrt och det innebär att vi får dålig avkastning på våra insatser. Låt naturen avgöra Grundtanken inom Lübeckmodellen är att den brukade skogen ska vara så lik obrukad skog som möjligt, både till artsammansättning och till struktur. Naturen avgör bäst själv hur en skog ska vara sammansatt och strukturerad. Träden skördas när de nått grova dimensioner som ger bättre betalt och lägre hanteringskostnader. Timmer-andelen i det skördade virket blir hög och värdet per skördad stock högt. På så sätt når man samma ekonomiska resultat vid skörd av en mindre volym än med andra skogsbrukssätt. Skogen föryngras naturligt utan markberedningsåtgärder. Har man bestämt sig för Lübeckmodellen gäller det att hjälpa skogen på traven och stärka den i sina naturliga förutsättningar. För något år sedan knöt Martin kontakt med Knut Sturm, Lübecks skogsekolog, och har börjat med en skogsinventering. - Vi har använt mina föräldrars fastighet i norra Bohuslän för att prova och utforma metodiken med anpassning till skandinaviska förhållanden. Än finns ingen färdig plan. Målet med inventeringen är att kartlägga markförhållandena och växtlighet. Vilka träd trivs bäst på vilken mark och i sällskap med andra träd eller övriga växter? Man tar bort träd som inte hör hemma i växtzonen eller som inte kommer att växa effektivt på en speciell mark, alltid med tanken på avkastningen i bakhuvudet. Obrukad mark viktig Även varsamt brukad areal som gynnar biologisk mångfald kan aldrig helt ersätta den orörda skogen. Vissa arter och processer i skogen är beroende av ytor som inte brukas alls. Det är just Knut Sturm som har utvecklat strategier för dessa skyddsvärda processer. Meningen är att avläsa utvecklingsdynamiken av en skyddad areal, inte att bibehålla ett oföränderligt tillstånd. Hur beter sig naturen utan att människan ingriper i eller brukar den? Naturen stagnerar aldrig. Martin Jentzen är optimistisk vad gäller förutsättningarna för att tillämpa Lübeckmodellen i Sverige. I Lilla skogspraktikan skriver han: Större delen av Sveriges skogsmark har varit mer eller mindre beskogad sedan mycket länge. Det innebär att den historiska påverkan på marken har varit liten jämfört med Centraleuropa. De svenska skogarna består huvudsakligen av inhemska trädarter. - Lübeckmodellen utgår alltid från den situation skogen befinner sig i just nu. Därför kan modellen börja tillämpas i alla skogsmiljöer utan någon övergångsperiod. Det gäller att lägga om riktningen och införa nya målsättningar. Bäst lämpade är skogar som inte röjts eller gallrats på länge. Där har naturen redan styrt utvecklingen i rätt riktning, menar Martin Jentzen. Ingen hopplös situation Är situationen hopplös för hyggesfritt skogsbruk i slutavverkningarnas Sverige enligt den Svenska skogsbruksmodellen? Det tycker inte Martin Jentzen. - Just det senaste året har det hänt en del, inom miljörörelsen men också hos privata skogsägare. Klimatförändringen och stormarna med efterföljande insektshärjningar har bidragit till större medvetenhet, menar han. Förra vecka arrangerade riksdagsledamöterna Stina Bergström och Åsa Romson (MP) ett skogsseminarium på Riksdagen. Martin Jentzen, natur- och skogsvårdare Sebastian Kirppu och Sverker Rosell, handläggare på Skogsstyrelsen var inbjudna föreläsare. Hyggesfritt skogsbruk, ekologiskt och ekonomiskt hållbart, var temat. Ett 20-tal åhörare lyssnade och diskuterade. - Idag finns det i alla fall en diskussion kring hyggesfritt. För några år sedan slogs det bara bort, menade en av deltagarna. Stina Bergström (MP) från Värmland skev på sin blog: "Det var hoppingivande att det fanns representanter för både miljöorganisationer, skogsägare, skogsbolag och politiker bland seminariedeltagarna. Diskussionen fortsätter." För mer information, se: www.silvaskog.se. |