Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 1 april 2011 Goda bär för hjärta och hjärna Att bär smakar underbart är ingen nyhet. Men nu uppmärksammas bären också alltmer för att de är så nyttiga. Istället för att köpa de importerade superbären kan du odla själv. I bären finns mycket av det som vi mår bra av. De innehåller fibrer, vitaminer, antioxidanter och mineraler. Trots att bären smakar så gott innehåller de färre kalorier än de flesta andra godsaker. Marie Olsson är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp. Hon och hennes kollegor undersöker vilka ämnen det är i bären som påverkar vår hälsa och hur mycket det finns i olika sorters bär. Från studier av olika befolkningsgrupper och deras matvanor ser forskarna att personer som äter mycket frukt och grönt drabbas mindre av hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer. - Frukt och grönt har hälsofördelar, sedan har dessutom vissa specifika ämnen effekt mot vissa specifika sjukdomar, säger Marie Olsson. Bevisad effekt av bär Det finns flera vetenskapliga studier där man hittat samband mellan ökad konsumtion av bär och förbättrad hälsa, enligt henne. I en finsk undersökning på 1950 män visade det sig att den fjärdedel av männen som åt mest bär fanns en minskad risk för att dö i hjärtkärlsjukdomar. I en undersökning av 35000 äldre kvinnor i USA fann forskarna att en minskad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar var kopplat till en högre konsumtion av jordgubbar, minst en gång per vecka. Men det är inte bara hjärtat som mår bra av bär utan också hjärnan. Det finns djurförsök som visar att en hög konsumtion av bär också minskar risken för sjukdomar i hjärnan och dessutom förbättras hjärnans funktioner. Enligt några studier blir både minnet och inlärningsförmågan större när försöksdjuren äter mycket bär. Det finns också ett intressant samband mellan folsyra, som finns i jordgubbar, och minskad risk för demens. Massor med antioxidanter Men hur säkra är dessa resultat? - När de första försöken görs är resultaten osäkra. Men ju fler försök man har som visar samma sak desto säkrare blir resultaten. Nu ser vi flera undersökningar där det finns samband mellan bär och förbättrad förmåga hos hjärnan, säger Marie Olsson. Vad är det i bären som är så nyttigt? Exempel på bioaktiva ämnen i bär är C-vitamin, antocyanider, karotenoider och fenolföreningar. De fungerar alla som antioxidanter, men de påverkar också enzymsystem och motverkar inflammationer. Antocyaniderna ger bären blå-röd färg och karotenoiderna ger färger från gult till orange-rött. Men alla antioxidanter har inte stark färg. Rosenkvittenfrukterna har trots sin bleka gulvita färg ett högt innehåll av antioxidanter. Fenolföreningarna är dessutom antimikrobiella, det vill säga de hämmar bakterier. Antioxidanterna är intressanta eftersom de motverkar de skadliga fria radikalerna. De fria radikalerna bildas i våra celler som en del av omsättningen eller som ett resultat av omgivningen. Där reagerar de med DNA, proteiner och fetter och skadar då cellerna. Det är denna process som gör att vi åldras. När det blir för mycket fria radikaler i förhållande till antioxidanter leder det till sjukdomar. Det kallas oxidativ stress. Färska bär nyttigast Frukt och grönt innehåller generellt antioxidanter, men bären har de högsta halterna. Jordgubbar har en förmåga att ta hand om fria radikaler som är sex gånger större än den äpple har. Det visar en sammanställning från SLU. Där har forskarna också undersökt vilka bär som innehåller mest fenolföreningar. Slånbär innehåller allra mest, därefter kommer nypon och slånaronia. Björnbär och blåbär innehåller också mycket fenolföreningar. De vilda blåbären innehåller mer än de odlade. Det marknadsförs många färdiga hälsoprodukter med bär. Det är juicer och youghurt med bär, torkade bär och kosttillskott med bärextrakt. Många består av importerade bär som gojibär, incabär och mullbär. Marie Olsson påpekar att de bioaktiva ämnena kan brytas ner när bären hettas upp, pressas eller behandlas på annat sätt. I naturella bär finns de högsta halterna av nyttiga ämnen, men frysning är också skonsamt. Havtorn innehåller mindre av de kraftfulla fenolföreningarna men havtornsbären är unika på ett annat sätt eftersom de innehåller fett. Därför har havtorn både vattenlösliga antioxidanter, som vitamin C, och fettlösliga som vitamin E och karotenoider. Det gör den antioxidativa effekten ännu starkare enligt vetenskapliga försök. Flera ämnen samverkar Marie Olsson har undersökt hur olika bärextrakt påverkar celler av bröstcancer och tjocktarmscancer i provrör. Cellerna från tjocktarmscancer hämmades mest av nypon, blåbär och havtorn medan cellerna från bröstcancer påverkades mest av nypon, svarta vinbär och havtorn. De fann att extrakt med hög halt av C-vitaminer hämmade cancercellerna mer men enbart C-vitamin gav sämre effekt. - Vår slutsats är att C-vitamin samverkar med andra ämnen i bären, säger Marie Olsson. Därför är det bäst att äta en varierad kost, men med mycket frukt, bär och grönsaker, 500 gram per dag. Som nutritionisterna rekommenderar. Då får man i sig alla de olika nyttiga ämnena och man riskerar inte att få för mycket av något enskilt ämne, sammanfattar hon. Mer finns att upptäcka Finns det fler nyttiga ämnen i bär som forskarna ännu inte upptäckt? - Jag är fullkomligt övertygad om att det är så. Det finns tusentals ämnen i bär, så det finns säkert okända ämnen som har hälsoeffekter. Det är intressant att de ämnen forskarna nu hittar i bär också ingår i olika medicinalväxter som har använts traditionellt, avslutar Marie Olsson. Källor: Magen mår bra av blåbär Inflammationer i tarmen lindras av blåbär. Tillsammans med nyttiga bakterier blir effekten ännu bättre. Forskaren Åsa Håkansson vid Lunds universitet har undersökt hur olika dieter påverkar inflammationer i tarmens slemhinna. Hon och Camilla Bränning provade med rågkli, havrekli eller blåbär tillsammans med nyttiga bakterier, så kallad probiotika. Blåbären lindrade inflammationerna och skyddade tarmen. Särskilt god effekt hade blåbären tillsammans med bakterierna. - Det hade en väldigt kraftig antiinflammatorisk effekt i djurförsöken, berättar hon. Nu provas dieten, med blåbär och probiotika, på människor vid Skånes universitetssjukhus. Det är patienter, med cancer i ändtarmen som får dieten. Den ska förhindra de inflammationer som uppstår i den friska slemhinnan, som en biverkan av strålbehandlingen. De första resultaten väntas under 2011. Fibrer och fenoler fungerar Blåbären innehåller fenolföreningar och fibrer som motverkar och läker inflammationer i tarmens slemhinna. - När fibrerna når tjocktarmen kan de fermenteras av bakterierna och bilda fettsyror. De verkar som näring för tarmcellerna och stärker slemhinnan. De fibrer som inte bryts ner bildar en stor bulk så att de ämnen som framkallar inflammationen inte kan nå tarmslemhinnan utan åker ut med avföringen. Fenolföreningarna kan också brytas ner av mikroorganismer i tarmen till ämnen som hämmar inflammationer, berättar Åsa Håkansson. Blåbären är antibakteriella. Inte ens alla nyttiga bakterier tål blåbärens fenolföreningar. I försöken har blåbären kombinerats med en särskild sorts bakterier, laktobaciller. De överlever magsäckens sura pH-värde och kan bryta ner fenolföreningarna. Kombinationen av blåbär och bakterier gav bäst resultat. - Då minskade antalet sjukdomsframkallande bakterier och de god bakterierna ökade, berättar Åsa Håkansson. Levande bakterier viktigt Alla mjölksyrebakterier har inte den effekten, så det duger inte med vilken youghurt som helst. Bakterierna måste vara levande när de når tarmen och de måste vara tillräckligt många. Det är inga orimliga mängder blåbär i försöksdieten. Forskarna använder frystorkade blåbär men omräknat till färska bär motsvarar det ungefär en och en halv deciliter blåbär per dag. Det får patienterna i studien nu. Inflammationer i tarmen kan leda till cellförändringar och därmed cancer. Dieten med blåbär och probiotika skulle kunna lindra vid tarmsjukdomar som ulcerös kolit, där det finns en ökad risk för tumörer. Påverkar hela kroppen Både blåbär och probiotiska bakterier är livsmedel, de är inte skadliga och det är en fördel. Åsa Håkansson berättar hur viktigt det är för hela kroppen att tarmen mår bra. - Vi vet att 70-80 procent av vårt immunförsvar sitter runt tarmen i form av olika typer av lymfoid vävnad. De immunologiska cellerna har kontakt med bakterierna i tarmen. Mekanismerna är inte helt klarlagda, men vi vet att hälsan i tarmen påverkar hela kroppen. Fakta: Några Medicinska termer Fermentering eller jäsning: ett organiskt ämne bryts ner, av till exempel bakterier, utan att det finns syre tillgängligt. I tidningen kunde du även läsa om hur du kan odla "superbären". |