Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 11, 18 mars 2011
Full tank och tom tallrik
En värld utan bröd
Wilfried Bommert
Daidalos
Ett jordklot som saknar åkermark, vatten, biologisk mångfald och inte minst en vettig fördelningspolitik. Boken En värld utan bröd målar en dyster framtidsbild med svält och konflikter om både mat och energi.
Den tyska författaren Wilfried Bommert, agronom och journalist med global uppvärmning och livsmedelsfrågor som specialitet, tar avstamp i de demonstrationer och upplopp som uppstod i samband med de rekordhöga livsmedelspriserna våren 2008. När boken nu ges ut i svensk översättning har spådomarna om ytterligare uppror i matbristens spår redan besannats. Boken försöker svara på frågan om varför nästan en miljard människor går hungriga. Den ger en grundlig genomgång av klimatförändringens följder såsom den hotande bristen på vatten, odlingsbar jord och biologisk mångfald.
Orsakerna till matbristen är många och sambanden komplicerade. Bommert beskriver hur det storskaliga industrialiserade jordbruket påverkar och påverkas av matproduktionens allt svårare förhållanden. Hög avkastning hos växter och djur nås till priset av monokulturer och djurfabriker. Grundvattnet håller på att sina på grund av intensiv bevattning och nya förädlade sorter av grödorna kräver mer konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Det är ett jordbruk som förorenar och förstör framtida matproduktion, och det är de fattigaste länderna som drar det kortaste strået.
Inte heller de sociala och ekonomiska perspektiven saknas när boken beskriver hur kvinnornas situation påverkar antalet barn som föds eller hur stigande oljepriser driver bort maten från åkrarna. En orsak till de höga livsmedelspriserna 2008 var att matproduktionen minskade till förmån för majs, raps och solrosor till bioetanol och biodiesel, enligt Wilfried Bommert.
Den ökade köttkonsumtionen driver fram en produktion där djuren äter allt mer spannmål i stället för att beta. Det är en annan orsak till bristen på mat.
Författaren målar omväxlande med stora och små penslar. Vi får träffa vanliga människor som på ett eller annat sätt är berörda. Som hönsuppfödarna i Kamerun som tvingas lägga ner sina jordbruk när västvärlden prisdumpat osäljbara kycklingdelar. De flesta nedslag bland gräsrötterna är tragiska exempel på ett jordbruk i kris, men det finns också solglimtar. Som trädjordbruket Agroforestry på Haiti och i mellersta Indiens högland. Där skyddar häckar av träd och buskar marken från erosion och grödorna från betande djur. Träden ger frukt, ved och foder till djuren.
Sifferuppgifterna och de pedagogiska diagrammen liksom den gedigna referenslistan ger tyngd åt boken.
En ny grön revolution tror inte Wilfried Bommert på. Och här kommer politiken in. Enligt honom krävs en ny jordbrukspolitik som utgår från utvecklingsländernas behov och som gynnar ett resurshållande, småskaligt och lokalt jordbruk.
Det är dags att kombinera vetenskapliga rön med lokala, traditionella kunskaper, menar författaren. Vi behöver ett jordbruk som inte är beroende av olja, som sanerar jorden i stället för att förstöra den, som använder regn i stället för bevattning och där biologisk mångfald blir en försäkring mot sjukdomsutbrott och missväxt. När människor får inkomst och framtidsutsikter på landsbygden är det heller inte lika lockande att fly till städerna.