Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 8, 25 februari 2011

Kultur som ger självinsikt


Salong Normal
av Carolina Frände, Mats Kjelbye, klass 3B Hägerstenshamnens skola och ensemblen
Regi: Carolina Frände
Medverkande på scen: Niklas Brommare och Camilla Larsson
Stockholms stadsteater
?Skärholmen
spelas under våren 2011

Det börjar lättsamt med en humoristisk sång om vad som är en normal smörgås; limpa med ost och gurka? Någon fnittrar, men den unga publiken är medveten om symboliken, den lyssnar allvarligt och uppmärksamt.

"Salong Normal" är den första uppsättningen av fyra på temat normer på Stadsteaterns filial i Skärholmen. Ett samarbete med klass 3B i Hägerstenshamnens skola har lett till ett finstämt sångpaket som ger inblick i unga människors syn på att vara annorlunda. Något som återkommer är att det som förefaller onormalt oftast bara är mindre vanligt. Samt den svåra balansgången mellan att vara som andra, "höra till", men samtidigt vara lite lagom ovanlig, "något speciellt".

Texterna som eleverna skrivit har tonsatts av kompositören Niklas Brommare, och han framför dem själv vid sin flygel tillsammans med Camilla Larsson. Sånger blandas med samtal. Teaterrummet är stort, men den cirkelformade mattan och en fin ljussättning lyfter fram det lågmälda. Det vilar en ödmjukhet över hela uppsättningen som passar textinnehållet.

Regissören Carolina Frände berättar att hennes och dramaturgen Mats Kjelbyes arbete till liten del handlat om redigering utan mer om att lära barnen textförfattande. Klassläraren Per Karlströms erfarenhet blev att barnen har större förståelse för det som avviker än vuxna vilket gjorde det till en utmaning att prata om normalitet.

- I barnens värld är alla normala, säger han.

Men sångtexterna visar att barn också ser det som avviker och kategoriserar. Troligtvis är de bara mindre medvetna om det. Projektet "Salong Normal" är fint för att vuxna hjälper barn att förstå en bit av människors abstrakta sociala samspel. Det stärker deras förmåga att agera självständigt. Projektet visar också vilken bra väg kulturen erbjuder i ett sådant arbete. Det personliga och kanske också smärtsamma neutraliseras i processen och blir till något som kan ge andra glädje och insikt.

Förhoppningsvis erbjuds nu många klasser möjligheten att se föreställningen och generera egna funderingar kring ämnet med en engagerad vuxen.

Share