Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 9, 4 mars 2011
Korsa inte jordklotets smärtgränser
Föda till nio miljarder är utmaningen. När Forum för miljöforskning diskuterade mat växlade perspektiven mellan svält i Afrika och fjärilar på svenska naturbeten.
Konferensen som hölls i Uppsala den 16-17 februari inleddes med ett globalt perspektiv.
Befolkningstillväxten är inte problemet, vi blir inte längre fler och fler. När levnadsstandarden höjs föder kvinnorna färre barn, berättade Hans Rosling från Karolinska institutet.
Men världens barn blir allt fattigare eftersom det fortfarande föds många barn i fattiga länder, som Kongo och Afghanistan.
- Att vi inte lyckas ge mat till den fattigaste miljarden, det är det katastrofala misslyckandet, sade han.
Nu behöver de fattigaste mat och elektricitet. Då kan miljöengagemanget bli ett hinder för utvecklingen. Tillåt kraftverksdammarna i de fattigaste länderna. För med glödlampan följer kunskap och tvåbarnsfamiljen, var Hans Roslings budskap.
Svante Axelsson, Misse Wester, Jens Sundström och Torbjörn Fagerström samtalar om GMO
Slut på stabiliteten
Jordbruket förbrukar mycket vatten, förstör ekosystemen och utarmar den biologiska mångfalden. Samtidigt är jordbruket kärnan i hållbar utveckling. Det sade Johan Rockström, Stockholm Environment Institute och Stockholm Resilience Centre.
Han visade hur odlingsmarkens utbredning och oljeförbrukningen accelererat från 1950. Detsamma gäller förbrukningen av flera andra resurser. En stor del av koldioxiden har marken och haven tagit upp. Nu minskar markens förmåga att ta upp koldioxid och haven försuras.
- Vi tar för givet att land och hav kamouflerar bort hälften av vår klimatskuld, sade Johan Rockström.
Nu kan inte miljön hålla emot längre och vi riskerar kliva över en tröskel där förändringarna i ekosystemen sker abrupt och hastigt.
Johan Rockström presenterade nio smärtgränser för jordklotet som en grupp forskare har identifierat.
Klimatförändringen är en sådan gräns. De andra är markanvändning, färskvatten, biologisk mångfald, havens försurning samt utsläpp av olika näringsämnen och kemiska ämnen till mark, hav och luft. När det gäller klimat och biologisk mångfald är vi redan i farozonen enligt dem.
Patent på gener oroar
I en paneldebatt diskuterades genetiskt modifierade organismer, GMO. Avstår vi från ett effektivt vapen mot hungern, när vi säger nej till GMO?
Torbjörn Fagerström, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, anklagade miljörörelsen för att demonisera gentekniken. Den kan ge sjukdomsresistenta grödor och öka skördarna i utvecklingsländerna. Riskerna med GMO är noggrant utredda, menade han.
Det är processen som människor är emot inte tekniken, hävdade Misse Wester, Kungliga tekniska högskolan. Gentekniken upplevs som onaturlig eftersom vi inte kan överblicka konsekvenserna, som att företag tar patent på gener. Det finns en frustration över att vi inte får vara med och bestämma vad tekniken ska användas till.
Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, menade att gentekniken hitintills har levererat fel saker, till exempel grödor som tål kemisk ogräsbekämpning.
- Satsa i stället på vatteneffektiva grödor eller sådana som fångar kväve. Något som människor tycker är bra, sade han.
Dessutom finns det risker med GMO tillade han.
- Det är ett starkare instrument. Om vi sätter in gener i fisk och den rymmer, vem ansvarar? Och hur ska ekologiska lantbrukare samexistera med GMO-grödorna? undrade han.
Svante Axelsson tog även upp Tigrayprojektet i norra Etiopien där de lyckats öka skördarna med resurshushållande jordbruk och lokala insatsmedel.
Mat som är bra för miljön
Det kan vara komplicerat att äta miljövänligt, men det går.
- Vi får tunnelseende om vi väljer att fokusera bara på klimatfrågan, sade Charlotte Lagerberg Fogelberg, SLU.
Köttproduktionen släpper ut växthusgaser men samtidigt gynnar betande djur den biologiska mångfalden. Titta på hela livsmedelskedjan, föreslog hon och bjöd på några bra miljöval: Ät mer frukt och grönt och anpassa efter säsongen. Ät mindre kött, välj kött från naturbeten och ät mer inhemska baljväxter.
Vi har redan förlorat så mycket biologisk mångfald att vi inte klarar ekosystemtjänsterna, sade Urban Emanuelsson, SLU. De pollinerande insekterna blir till exempel allt färre.
Naturbete gynnar fåglar
Kapaciteten att producera mat finns men den beror på vad vi äter. Nu använder vi 85 procent av odlingsytan för att producera djurfoder, berättade han.
- Äter jag biff från naturbetesmark gör jag nytta. Äter jag kött från uppfödning på stall är jag ett miljösvin, sade Urban Emanuelsson.
Många arter, däribland mnemosynefjärilen och rödspoven, är beroende av betande djur. Det borde användas när köttet marknadsförs. Sälj Rödspovskött, föreslog han.
Peter Bergkvist, Kemikalieinspektionen, talade om risker med kemiska bekämpningsmedel.
- Det är svårt att göra riskbedömningen, den innehåller en hel del osäkerheter, sade han.
Varje medel bedöms för sig trots att flera preparat ofta används tillsammans. Det saknas också testmetoder och bedömningskriterier för medel som ger hormonstörningar. Den ekologiska odlingen tar bort osäkerheten genom att inte använda kemiska bekämpningsmedel, sade Peter Bergkvist.