Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 3, 21 januari 2011 Naturvårdsverkets och Havsmiljöinstitutets rapport Havet 2010: Havsörnar och abborrar drabbade av okända gifter Årets rapport om miljötillståndet i svenska havsområden, Havet 2010, skildrar bland annat hur gifter påverkar havsörnar och abborrar i Östersjön. Forskarna ser oroande effekter men kan inte säga vad som orsakar dem. Björn Helander på Naturhistoriska riksmuseet redovisar i en artikel i Havet 2010 hur havsörnarna i Östersjön mår. De har länge varit hårt drabbade av miljögifter. Redan på 50-talet hade de störningar på sin fortplantning, men det skedde en stor återhämtning efter 70-talet när förbudet av DDT och PCB började märkas av. Men koncentrationerna av dessa gifter är fortfarande ändå mycket höga i havsörnarna, hela femtio gånger högre än i de norrländska kungsörnarna. Toppkonsumenter kallas de arter som är överst i näringskedjan. Det är djur som rovfiskar, sälar och rovfåglar. De kan användas som indikatorer på problem i miljön eftersom många gifter inte bryts ner i organismerna utan ökar i koncentration ju högre upp i ekosystemet man kommer. Det är dock en positiv utveckling att både antalet lyckade häckningar och ungar hos havsörnen generellt är tillbaka på en nivå som är jämförbar med den på 1950-talet. Döda ägg i havsörnens bon En trend som bryter av är den tidigare rapporterade höga dödligheten av ägg i södra Bottenhavet. - Mellan 2000 och 2009 var andelen döda ägg 19 procent, det är en större andel än tidigare. Det finns ingen tendens till förbättring och vi vet inte vad det beror på, säger Björn Helander. Det kan jämföras med en frekvens döda ägg på 2,9 procent i Egentliga Östersjön och 3,7 procent i Bottenviken och norra Bottenhavet. Björn Helander berättar att de börjar titta på samverkanseffekter av olika miljögifter. - Vi misstänker fortfarande starkt miljögifter som orsak i södra Bottenhavet, säger han. Björn Helander påpekar att om det hade varit färre ungar totalt kunde det bero på andra saker som is i boet eller brist på mat, men i det här fallet ser forskarna att det är döda ägg i bon som också har en unge. Vanligtvis lägger havsörnen två ägg. - Då har de lyckats med den ungen. Det är väldigt starka indicier, säger han. Det finns ingen annan förklaring till att det blir fler döda ägg. Forskarna har under flera år letat efter orsaken. Det är inte DDE (DDT), PCB eller bromerade flamskyddsmedel (PBDE) - halterna i örnarna i södra Bottenhavet är inte högre än någon annanstans. Nu håller forskarna på att kartlägga om de döda äggen innehåller dioxiner och plana PCB:er, som påminner om dioxin. Det är väldigt giftiga substanser. "Dramatiska effekter" För två år sedan skrev Miljömagasinet att ämnet PFOS (perflouroktansulfonat) var en misstänkt kandidat och detta behöver fortfarande undersökas. PFOS används bland annat i impregnerat papper, textilier, rengöringsmedel och brandsläckningsskum. Det är ett ämne som bryts ner mycket långsamt i naturen och anses vara giftigt. Enligt Naturvårdsverkets miljöövervakning har halterna av PFOS ökat oroväckande, med runt tio procent per år, sedan början på 70-talet. Naturvårdsverket uppger att sedan år 2000 har huvudproducenten börjat fasa ut produktionen av PFOS, men det tillverkas fortfarande liknande ämnen i gruppen perflourerade ämnen som i vissa fall också kan brytas ned till PFOS. - Situationen nu i södra Bottenhavet uppvisar samma mönster som man såg när effekterna av miljögifter började på 50-talet. Plötsligt var det bon med bara en unge, vilket följdes av att häckningar misslyckades helt. Nu vet vi att den gången var det mest DDT och PCB som låg bakom, men det är det alltså inte nu. Jag tycker det ska tolkas som en varningssignal, att det inte är okej. Det är inte meningen att vi ska ha de här effekterna, säger han. Här handlar det om att fortplantningen slås ut, det är dramatiska effekter. Sådana varningssignaler måste tas på allvar, säger Björn Helander. Abborrarnas hälsoproblem Problem med okända miljögifter ses även hos fiskar. Forskare har studerat abborrar i Kvädöfjärden i Östergötland under mer än 20 år. Det är ett område som inte har några industrier och ganska lite människor. Trots det har forskarna på senare år sett flera negativa förändringar hos fisken. Samma sak ser de hos abborrar vid Holmön i Västerbotten och vid Torhamn i Blekinge men inte lika tydligt. Detta är relativt opåverkade områden, så kallade nationella referensområden som ska ge ett bakgrundsvärde och visar på mer storskaliga trender. - Vi ser förändringar som vi inte är vana att se, säger Lars Förlin, professor vid Zoologiska institutionen på Göteborgs universitet. Det är mer långsiktiga förändringar som kan bero på naturliga miljöförändringar eller något annat, antropogent, alltså något som vi människor har ställt till med. Klimatförändringarna kan vara en orsak till det vi ser, fortsätter han. Han påpekar att temperaturen i Östersjön har ökat och att det har påverkat fiskens förutsättningar. En temperaturökning skulle exempelvis kunna påverka fisken indirekt genom tillgången på mat. - Vi jobbar också med kemister som med stöd från Naturvårdsverket försöker hitta vilka kemikalier som påverkar, men det har inte varit någon fullträff. Vi har att göra med 10000-20000 olika kemikalier, kanske ännu fler som kan hamna i miljön, säger Lars Förlin. Avgiftning En effekt som forskarna ser är att ett protein som heter Erod ökar i fiskarnas lever. Det är ett enzym som aktiveras för avgiftning och en grupp kemikalier som ger upphov till det är PAH:er. Det är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som har gemensamt att de består av sammankopplade bensenringar, att de är giftiga och lagras i fettvävnader. Ett exempel är naftalen. De härstammar från fossila bränslen och bildas också vid ofullständig förbränning av organiskt material. Han påpekar att det är svårt att veta exakt hur utvecklingen har varit historiskt för den här stora gruppen av ämnen i områdena de undersöker. Till skillnad från DDT och PCB som är väldigt välkända och beständiga är det svårt att till exempel veta hur utsläppen av PAH:er var för 20 år sedan. - Det är en grannlaga uppgift att reda ut, men det är observationer att ta på allvar och försöka finna ett svar på. Det kräver dock stora resurser. Mindre äggstockar Abborrarna har också andra hälsoproblem. Honornas äggstockar har blivit cirka 30 procent mindre och det finns förändringar i levern och blodet som tyder på stress. Antalet vita blodceller har också ökat vilket tyder på att fiskarnas immunförsvar är påverkat. - Det troligaste är att det är kemikalier, det vore fel att hävda något annat, säger Lars Förlin. Det är tusentals kemikalier vi använder i samhället i allt från tandkräm och andra rengörings- och hälsoartiklar till ämnen som finns i byggmateriel i hus, elektronik och vägar. I miljön blir det sedan blandningar av dessa i olika koncentrationer och det finns väldigt lite kunskap om effekterna av blandningar av kemikalier. En tidig signal Lars Förlin menar att abborrarna i Kvädöfjärden inte är i fara just nu. De är livskraftiga. Men om man ser utvecklingen framåt så skulle till exempel honornas äggstockar kunna bli så små att de slutar fungera. - De mår fortfarande bra men tycks vara på väg att må sämre, säger han. Vi har en tidig signal att ta på allvar. Jag ser detta som en viktig metod för att se om miljön mår bra eller inte. Han tycker att den löpande bevakningen sedan ska kompletteras med mer djuplodande kemiska studier. - Jag ser att det sker en förändring. Varför är vi inte helt klara över men vi kan se att det nog inte är naturligt. Vi ser också att det sker förändringar i samhället. En utveckling är att vi har gått från att ha storbulkkemikalier, få kemikalier som används i stora mängder, till att ha väldigt många olika kemikalier som var och en används i mindre skala. Det gör att effekterna i slutändan är svårare att förutse. Forskarna påpekar i slutet av artikeln att fisken i referensområdena nu visar förändringar som tidigare bara påvisades hos fisk i komplext förorenade områden. |