Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 50, 17 december 2011 Vård och omsorg på frivillig grund En del talar om skendemokrati och privatiseringsiver medan andra menar att det ger ökat inflytande och självständighet. Det gäller Överenskommelsen som sedan 2008 är det dokument som ska styra samarbetet mellan offentlig och ideell sektor inom vård och omsorg. Regeringen bjöd 2007 in drygt 80 organisationer som arbetar med sociala frågor till diskussion och dialog. Frågeställningen var hur det offentliga och de ideella rörelserna skulle kunna samarbeta bättre. Resultatet efter mer än ett år av möten och dialoger blev den så kallade Överenskommelsen med huvudmålet att "stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården samt omsorgen". Dokumentet tar upp de principer som ska gälla för samarbetet, de olika utgångspunkter som ideella och offentliga sektorn har och vilka åtgärder som behöver göras för att stärka den ideella sektorn. Överenskommelsen togs delvis fram efter brittisk förebild, där man sedan 1998 har The Compact, med liknande upplägg. Tidigare har organisationerna kunnat påverka genom att svara på remisser på lagförslag och genom särskilda forum som till exempel handikappråd eller pensionärsråd. Men detta har kritiserats eftersom det sker på statens villkor och ger en begränsad möjlighet att göra sin röst hörd. Nya metoder för samverkan Sedan slutet av 90-talet har det därför funnits diskussioner även i Sverige om att de ideella organisationerna behöver en plattform för att bättre kunna påverka den statliga och kommunala politiken. År 2000 kom rapporten En uthållig demokrati som betonade vikten av en dialog mellan regeringen och den ideella sektorn för att ta tillvara sektorns kunskap och engagemang. Ett år senare etablerade den dåvarande regeringen en folkrörelsepolitik och skapade mötesplatsen Folkrörelseforum. En senare utredning, Rörelser i tiden, kom fram till att det behövdes ytterligare utveckling mot nya och jämbördiga metoder för samverkan. Det finns också några aktörer inom den ideella sektorn, relativt nya paraplyorganisationer, som har drivit frågan, bland annat Forum för Frivilligt Socialt Arbete. En annan paraplyorganisation, Famna, som företräder icke-vinstdrivande vård- och omsorgsföretag, har arbetat för att undanröja hindren som de upplever finns vid till exempel upphandling med myndigheter och uppdragsgivare på den nya vårdmarknaden. I december 2009 presenterade regeringen propositionen En politik för det civila samhället som ersätter den tidigare folkrörelsepolitiken. I arbetet med Överenskommelsen har regeringen försökt att få en så bred förankring som möjligt med en öppen inbjudan och ett dokument med många beröringspunkter för att kunna passa de olika sorters organisationer som finns inom det sociala området. I diskussionerna kom deltagarna också fram till att ersätta termen ideell med idéburen för att även innefatta de kooperativa företag och aktiebolag som drivs på idéburen grund. Efter interna förhandlingar valde även Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet att ställa sig bakom Överenskommelsen. Treårig utvärdering Regeringen har också gett i uppdrag till forskare vid Ersta Sköndal högskola att göra tre studier under tre år för att följa upp och utvärdera arbetet, först på nationell nivå och sedan på lokal nivå. Den avslutande rapporten publiceras 2012. Den första delrapporten kom i april och består bland annat av intervjuer och enkätsvar från representanter för både regeringskansliet och ideell sektor. Forskarna bakom studien var på plats på den uppföljningskonferens som också ska hållas varje år, i år den 2 december i Stockholm. - Det är svårt att få en övergripande bild lokalt, men det är på lokal nivå som ideella och offentliga sektorn står varandra närmast, säger Marie Nordfeldt, docent på Ersta Sköndal högskola. Tanken är att kommuner och landsting ska ta fram egna lokala överenskommelser. I regeringens förord till dokumentet står att ett av huvudmålen är att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården och omsorgen, vilket utförs lokalt. De ideella organisationerna har också uppfattat att de inte blir hörda. Forskningsassistent Karin Gavelin, Ersta Sköndal högskola, som har skrivit den första rapporten, påpekar att det ofta är brist på samordning och brist på policy i kommunerna. - De ideella organisationerna upplever att det finns en inkonsekvens i besluten. Relationen till kommunen beror på tjänstemännen, säger hon. Ibland handlar de till och med mot politiska direktiv och det finns inga bra kanaler för att protestera. - Det behövs en idé om varför Överenskommelsen behövs, inte bara för att andra tycker det. En förutsättningslös dialog är grunden. Knyts till nya krav Karin Gavelins studie visar att flera organisationer nu upplever en ökad förväntan från kommuner och landsting att de ska sälja tjänster till dem, exempelvis genom offentlig upphandling. Det bekräftas också av forskning från Socialstyrelsen som visat att mängden tjänster som kommuner köper av ideella organisationer har ökat under 1990-talet och 2000-talet. Karin Gavelin skriver också att många i den så kallade idéburna sektorn uppfattar att det blivit vanligare att offentliga bidrag knyts till nya krav och kriterier. Det bekräftas också av Socialstyrelsens studie som visar att en ökande del av bidragen i dag öronmärks för specifika målgrupper eller aktiviteter och att kommunerna har större kontroll över hur bidragen används. Den här utvecklingen beror dock inte bara på Överenskommelsen utan även regeringens öppnande för alternativa utförare på det sociala området, exempelvis lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om valfrihet (LOV). Från 1 januari 2011 ska det vara obligatoriskt för landstingen att organisera primärvården så att medborgarna fritt kan välja utförare. Inte bara vård och omsorg Från att först bara ha haft en observatörsroll, blev även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en aktiv deltagare en bit in i processen med Överenskommelsen. - Det är bra att ha ett tryck från regeringen och Sveriges kommuner och landsting att vi ska arbeta med öppenhet och insyn. Det är en styrka att kunna säga att: "De där uppe har faktiskt sagt att vi ska göra så här", säger Lotta Johansson från Värmdö Föreningsråd. Värmdö kommun utarbetade en överenskommelse för hur samarbetet ska se ut mellan kommunen och de ideella organisationerna långt innan arbetet inleddes nationellt. - Vi jobbar inte bara med vård och omsorg, vi jobbar med allt, säger Lotta Johansson. Även integration och det är på gång på kulturområdet. Vi vill ha överenskommelser på alla områden. Hon tycker att det är viktigt att det offentliga och civila samhället sitter vid samma bord och är lika viktiga. "Skendemokrati" I utvärderingens intervjuer uttryckte en del att det var positivt att få tillgång till representanter för regeringen och få diskutera de idéburna organisationernas problem och behov. Medan andra lyfte det ojämna maktperspektiv som uppstod eftersom regeringen satte dagordningen och höll i plånboken. Några tyckte också att det inte fanns utrymme för kritik i diskussionerna. Fyra av de tjugo intervjuade använde enligt forskaren Karin Gavelin orden skendemokrati eller odemokratiskt i sina beskrivningar. Några personer från ideella sektorn tolkade situationen som att dialogen främst handlade om att främja idéburna utförares plats på marknaden och att organisationer med andra arbetssätt eller ändamål därför hamnade utanför skrivelserna. Karin Gavelin skriver att många organisationer inte har ambitionen att sälja tjänster till myndigheter och att några av intervjupersonerna uppfattar Överenskommelsen som en del av den sittande regeringens privatiseringspolitik. Man upplever att de ideella organisationerna drivs till att ta en allt mer proffessionaliserad och entreprenörsbaserad roll. En av de intervjuade uttrycker det att: "Vi blev mer och mer provocerade under processens gång, mycket därför att varje stycke börjar med utförarperspektivet, sedan halkar röstperspektivet liksom in på ett bananskal." En annan menar att Överenskommelsen har mest relevans för de stora och starka vårdföretagen. En annan aspekt som de intervjuade lyfter är att de idéburna organisationerna riskerar att bli mer styrda av staten och att det är ett hot mot deras självständighet, mångfald och inre demokrati. Deras uppdragsgivare blir staten istället för medlemmarna eller brukarna. Stärkt självkänsla Många i idéburen sektor välkomnar ändå Överenskommelsen i sin helhet och tycker att det är ett första viktigt steg för att skapa en tydligare relation mellan staten och sektorn, och många har saknat ett formellt erkännande av sektorns betydelse. Göran Pettersson är ordförande i idéburnas samordningsgrupp och tycker att frivillighet är en central fråga när intresset ökar från det offentliga inför det frivilliga arbetet. Men han är övervägande positiv och tycker att det viktigaste hittills är att självkänslan har stärkts i den ideella sektorn. - Överenskommelsen har lett till tillit, även om vi tänker olika. Nu har vi fått en synlighet, en bekräftelse på att vi finns och den slår fast den ideella sektorns självständighet, säger han. För att spara pengar? På seminariet "Frivilligt arbete i offentliga verksamheter - utveckling eller gratis arbete?" på uppföljningskonferensen 2 december, presenterar Ludvig Sandberg några frågeställningar. Han är politiskt sakkunnig på Forum för Frivilligt Socialt Arbete. I Överenskommelsen står det att den ideella sektorn ska utveckla välfärden, inte vara en besparingsåtgärd. - En fråga som vi i projektet har funderat mycket på är "Vad är utveckling?" säger han. Han ställer också upp två frågor: Vad bidrar till att det frivilliga arbetet utvecklar välfärden? och Vad motverkar att det frivilliga arbetet används för att spara pengar? De inbjudna talarna har flera exempel på hur deras organisationer bidrar till välfärden men inte någon svarar på den andra frågan: Hur man ska motverka att deras arbete utnyttjas som en sparåtgärd? Regeringen har också inlett arbetet med en motsvarande överenskommelse med ideella organisationer inom integrationsområdet som stod klar i april i år. |