Gamla mobiltelefoner glöms bort i byrålådor

Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 1, 7 januari 2011

Många låter som en säkerhetsåtgärd den gamla mobilen ligga kvar i byrålådan om något skulle hända den nyinköpta. Men där lämnas metaller som kan återanvändas.

Mobiltelefoner innehåller så stora mängder metaller, inte minst guld, att återvinningsindustrin har ett ekonomiskt intresse av att återvinna dessa. Dessutom undviks då ytterligare miljöskadlig gruvdrift.

Ungefär en procent av innehållet i e-avfall betecknas som farligt avfall. 45 procent är metaller som kan återvinnas enligt SYSAV (Sydskånes avfallsaktiebolag).

Avfallshanteraren SYSAV samägs av 14 skånska kommuner och svarar för regional avfallshantering och tar bland annat emot e-avfall på avfallsstationerna.

Svenskt avfall

Enligt Avfall Sverige, den svenska branschorganisationen inom avfallshantering och återvinning, samlades 2009 in cirka 144 000 ton e-avfall, en minskning med fem procent jämfört med 2008. Det är i genomsnitt 15 kilogram e-avfall per person och år. 2008 var siffran drygt 16.

Ingegerd Svantesson på Avfall Sverige säger att svenskar är bra på att lämna e-avfall men för att öka återvinningen driver Avfall Sverige informationskampanjer. Enligt henne finns ett samband mellan konjunktur och avfall, och en minskning ses som en följd av lågkonjunkturen. Samtidigt har många el-produkter blivit mindre och lättare.

"I början av 1900-talet slängde varje svensk 25-30 kilo per år, nu har mängden ökat till 500 kilo. Att minska mängden avfall och dess innehåll av farliga ämnen är en av vår tids stora utmaningar," skrev Avfall Sverige och Naturvårdsverket i Aftonbladet debatt föregående år.

Viktig återvinning

Sedan producentansvaret infördes i Sverige för tio år ansvarar Avfall Sverige, Sveriges Kommuner och Landsting och elproducenternas servicebolag El-Kretsen gemensamt för avfall. Producentansvaret innebär att företag som säljer elektriska eller elektroniska produkter ska bekosta att de tas omhand på ett miljövänligt sätt.

Men varje kommun väljer hur de organiserar avfallshanteringen, i förvaltningsform eller som kommunalt bolag.

På SYSAV skickas e-avfall vidare till KS Recycling, ett gemensamägt bolag ägt av SYSAV och finska Kuusakoski Oy, som står för teknologin. På KS Recyclings hemsida beskrivs deras fokus på elektronikmaterial.

"Marknaden för den återvunna metallråvaran är sedan global. Vi levererar till Sverige, Europa och Asien. Efter att ha blivit till ny metall bearbetas det till olika produkter. Dessa ingår i sin tur i mobiltelefoner, bilar, båtar, broar, tvättmaskiner etc."

Metallskrotet skickas vidare till smältverk och gjuterier.

Vems ansvar?

Men använd elektronik skickas också från Sverige. På Avfall Sveriges hemsida står exempelvis: "Det förekommer att uttjänt elektronik skänks till andra länder, ett gott syfte som dock inte gagnar miljön."

Ingegerd Svantesson på Avfall Sverige är kritisk till att skicka iväg teknik, fungerande eller ej.

Inom EU ska e-avfall upparbetas av särskilt godkända verksamheter och skrot får inte exporteras till utvecklingsländerna. Men enligt Greenpeace skeppas dagligen elektronik till Afrika och Asien, där det förr eller senare förstörs under okontrollerade former, ofta genom att brännas över öppen eld. I en spårning Greenpeace gjorde i november kunde en icke-fungerande TV, skickad från Storbritannien, senare köpas på en marknad i Afrika.