Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 4, 28 januari 2011 Att byta till nytt eller inte Det är många aspekter som spelar roll för hur mycket en produkt påverkar miljön. Energiförbrukning är ett exempel, men den beror på hur mycket du använder produkten. Mattias Lindahl, forskare vid Linköpings universitet, arbetar med de här frågorna. Har elektroniken sämre kvalitet i dag? Och hur påverkar det i så fall miljön? Det frågar Miljömagasinet Mattias Lindahl, teknologie doktor i produktrelaterat miljöarbete vid Linköpings universitet. - Det är en jättesvår fråga att svara på, säger han. För viss teknik är det bra att den inte håller eftersom den ersätts av nyare och effektivare teknik. Det beror på hur mycket energi den förbrukar. Mattias Lindahl påpekar att en gammal tv kan vara bättre att ersätta ur energisynpunkt, men om den ersätts av en större tv som drar mer energi är det inte en besparing. - Det finns inget generellt svar. Det beror helt på vilken produkt det är och hur mycket den används, säger han. Många produkter köps in men används sedan sällan, men produkten slits ändå av att den bara står. Symbios - Vi omger oss med mer och mer elektronik. Mobiltelefoner köper vi frekvent men vi använder ofta bara de basala funktionerna. Behöver vi byta så ofta eller är det bara ett beteende, att vi gör det i alla fall, frågar Mattias Lindahl. Ofta är det inte heller mobiltelefonen som går sönder utan exempelvis batteriet som börjar fungera sämre. - Man kan misstänka att det är en strategi från elektronikföretagen för att få sälja mer, men det är en symbios, vi som konsumenter har också en vilja att köpa nytt, säger han. - Ofta ersätts produkterna på grund av nya funktioner. Det är det som styr. Men det är ofta värt att vänta tills en produkt går sönder, säger Mattias Lindahl. Han berättar att det blir svårare att kunna laga det som är trasigt eftersom tekniken blir mer och mer integrerad. Samtidigt är det i många fall bra ur miljösynpunkt eftersom det då ofta går att göra produkterna mindre, och mindre materialkrävande. Smarta system Den viktigaste miljöaspekten är dock att det måste bli lättare att återta materialet i återvinning. Men han tror inte att det kommer gå till 100 procent. - I framtiden kommer det troligtvis bli större intresse för att underlätta byte av batterier och andra delar av mobiltelefonerna, säger han. En annan fråga som Mattias Lindahl tar upp är hur återvinningen ska gå till. Ska allt smältas ner eller bara vissa delar? Det är mycket i produkterna som inte slits och som kan återanvändas. Han tror också att vi kommer att se en förändring i hur produkterna säljs. Att sälja funktioner istället för fysiska produkter. Han tar ett exempel som han hörde på en konferens i Berlin för några år sedan. Många företag har stora rum fyllda med servrar för sina datornätverk. För att öka kapaciteten sätter man in nya servrar och det för även med sig att rummen behöver kylas eftersom det alstras värme. Men en server använder normalt bara 5-10 procent av sin maxkapacitet. Vilket innebär att en stor del av utrymmet och kylningen är till ingen nytta. Med smarta system och ny programvara kunde de istället använda servrarna fullt ut. De kunde minska antalet och fördelarna var att de minskade energiförbrukningen för kylning och de slapp bygga ut serverrummen. Dessutom fungerade servrarna bättre och höll längre. - Tillverkarna måste ändra på hur de säljer sina produkter för risken är att de säljer mindre. Men då säljer de funktionen, servicekapaciteten, istället för lådorna. - Huvudsyftet var energibesparing, men vad vi än gör så påverkar det miljön. |