Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 49, 10 december 2010 Obegränsad tillväxt kan ifrågasättas P
åsköbornas antal minskades efter det att de förött skogen och med det bördigheten och möjligheten att fiska. Nu är vi i färd med att göra på samma sätt med jorden. Det hotar sluta med krasch, antingen det är klimat, ekonomi eller brist på mat och energi som utlöser den eller alltihop samtidigt. Klimatforskarna har börjat tvivla på att vi kan begränsa höjningen av jordens temperatur till två grader, utan talar nu om tre till fyra grader mer till nästa sekelskifte. Richard Betts, forskare på Hadley Centre, som framställer beräkningsmodeller av klimatförändringar, säger rent av att det blir redan om 50 år. I boken Sex grader beskriver Mark Lynas scenariot för fyra grader mer. Översvämmade öar och kustområden. Kinas jordbruksproduktion sjunker 40 procent. Australien kan inte alls ha jordbruk. På land blir temperaturen fem grader högre i Indien, för varmt för de flesta grödor. Öknarna sprider sig i södra Europa. I Sverige får vi mer regn, men på vintern när det inte behövs. Tinande permafrost i Sibirien ökar koldioxidutsläppen sjuhundrafalt. Möjligheten att pumpa upp olja har redan nått toppen eller ligger nära det. Olja från djuphav eller under polarisen kan bara förskjuta det några år. Att få olja från tjärsand fordrar nästan lika mycket energi i insats som man får ut. När oljan sinar mångdubblas priset. Toppen för gas- och kolproduktionen ligger några decennier längre fram. Att utvinna skiffergas ger stora kemikalie- och metanutsläpp. Metanisen på havsbotten är en möjlig men farlig energikälla. Mark Lynas beskriver hur temperaturhöjningen får den i rörelse och ger eldstormar av gas. Inte bara energin är i sinande, utan också råvarorna. Särskilt illa är det med fosforn som vi behöver för maten. Vår matproduktion bygger på billig energi för maskiner och konstgödsel. Förr fick man tio gånger mer energi i maten än man satte in för att få den. Nu är insatsen av energi tio gånger mer än vad man får ut av maten. Konstgödselbruket bryter ner jordens naturliga bördighet och har gjort en femtedel av åkern ofruktbar. Ändå sägs att grön revolution ska mätta fattiga länder, innebärande mer konstgödsel, som blir alltför dyr med energibristen, mer konstbevattning, som ökar försaltning, om det försvinnande vattnet alls finns att tillgå. Om inte klimatet, energin eller brist på mat orsakar krasch i ekonomin är det risk att den faller samman under sin egen tyngd med den exponentiella tillväxten i pengar utan motsvarighet i verkliga tillgångar. De luftpengar som bankerna kan skapa och låna ut kräver också sin förräntning. Allt mer av vårt arbete går till ersättning för kapital, och alltmer av detta går till spekulation. Människorna eller staten var inte skyldiga till krisen på Irland. Det var bankerna som måste räddas från sin egen utlåning. Folket får betala. Det är inte fråga om utan när nästa ekonomiska kris kommer, och hur många länder som dras med. Det namn vi gett oss, homo sapiens, den visa människan, kan ifrågasättas, liksom tron att det är möjligt med obegränsad tillväxt på en begränsad jord, och att Marknaden med stort M kan lösa de problem den skapat. Det går att göra en omställning så att vi klarar tvågradersmålet om vi gör upp med tillväxtsamhället och fördelar jordens resurser så att de räcker för oss alla. Utan fossil energi är vi tvungna att skapa ett mer småskaligt samhälle. Energibehovet skulle kunna halveras för bostäder och industrier. Trafiken kan drivas med tåg och el i stället för med bilar. Vind- och solel skulle kunna förse oss med all den energi vi behöver. Genom att driva jordbruket ekologiskt kan kol lagras ner i mullen, i stället för att humusen som nu försvinner. Utan kalhyggesskogsbruk i Sverige kunde mer koldioxid bindas i skogen än vad biltrafiken i dag släpper ut. I stället för att elda biomassa kunde vi kola den för att minska koldioxidutsläppen. De gaser som då avges innehåller fyra femtedelar av energin. Träkolet kunde göra jorden bördig igen. Genom odling av klöver för rötning till biogas kan också mycket kol bindas till jorden och sterila jorden få mull och kunna hålla vatten. |