Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 41, 15 oktober 2010 Protester mot nedskärningar i EU Ö
ver hela EU protesterar arbetare och tjänstemän mot pågående och planerade nedskärningar i offentlig sektor och försämringar av arbetsvillkoren. I Bryssel demonstrerade över hundratusen deltagare från 50 fackföreningar i 30 länder enligt Europafacket, ETUC, i slutet av september. I Spanien genomförde centralorganisationerna UGT och CCOO en generalstrejk mot försämringar av anställningsvillkoren. I Frankrike strejkade tre miljoner arbetare och tjänstemän mot höjd pensionsålder. Stora protester hölls också i bland annat Grekland, Italien, Irland, Portugal, Tyskland, Polen och Lettland. - Det var inte vi som orsakade krisen men det är vi som får betala räkningen, sade Europafackets generalsekretare John Monks. Samma dag som demonstranterna tågade genom Bryssel lade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn fram planer på hårdare tyglar för länder som bryter mot EU:s budgetregler och har stora underskott i ekonomin. I förslaget sätts fokus på euroländernas statsskuld, som enligt EU:s krav inte får överstiga 60 procent av BNP. Om ett land går över gränsen och inte minskar skulden med en tjugondel per år måste det deponera 0,2 procent av BNP. Om det därefter inte följer de anvisningar EU utfärdar förvandlas beloppet till böter. Samma procedur gäller om landet bryter mot kravet på ett budgetunderskott på högst tre procent av BNP. Egentligen finns redan regler som ger EU möjlighet att straffa länder som bryter mot den så kallade stabilitetspakten. Men hittills har aldrig några böter utdömts, trots att nästan alla EU-länder bryter mot de finanspolitiska konvergenskraven. Nu hoppas EU-kommissionen att straff ska kunna utfärdas med större automatik, bland annat genom att man inför så kallat omvänt röstningsförfarande. Det innebär att det krävs en kvalificerad majoritet som avfärdar böter. Ytterligare straff ryktas det om i Bryssel; att de länder som ständigt bryter mot budgetreglerna ska få indragna EU-bidrag till jordbruket och förlorad rösträtt i EU:s ministerråd. Redan tidigare har EU-kommissionen föreslagit ökad övervakning av EU-ländernas budgetar. Tanken är att regeringarna innan de på hösten lägger fram sina budgetar i de nationella parlamenten ska presentera sina planer för EU-kommissionen och Ekofin, EU-ländernas finansministerråd. På så sätt ska EU:s inflytande över medlemsländernas finanspolitik öka på de nationella parlamentens bekostnad. Men allt tyder på att protesterna mot den av EU dikterade svångremspolitiken kommer att fortsätta. I Storbritannien har TUC, brittiska LO, deklarerat att det ska bli flera strejker i oktober i protest mot de stora nedskärningarna i offentlig sektor som planeras. I Frankrike är fackföreningarna fortfarande kritiska till planerna om att höja pensionsåldern från 65 till 67 år. Ännu en strejkdag är varslad till den 12 oktober. - Det här är inte över än, säger Bernard Thibault, ordförande för CGT, Frankrikes största centralorganisation. |