Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 40, 8 oktober 2010 Ekobyggmässa med praktiska lösningar Sveriges första ekobyggmässa tog plats i natursköna Hågaby, ett bostadsområde utanför Uppsala, och innebar två dagar med föreläsningar, utställare och konstprojekt. Högt belägen på en kulle mellan Hågadalen och Hågaåns ravin, med sitt forsande vatten och rester från en gammal kvarn, ligger Hågaby. Ett område bebott sedan bronsåldern och med den gamla gravhögen "Kung Björns hög" på krönet. Fyra kilometer väster om Uppsala centrum har detta område byggts om, byggts till och utvecklats sedan 1995, i samarbete mellan forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), det kommunala bostadsbolaget och de boende. Hågaby är nu ett av elva modellområden inom ett EU-stött projekt. I området finns 115 hushåll med hyresbostäder, bostadsrätter och villor. Här finns ett litet centrum med en lokalbutik som för ekologiska varor, ett grannskapscentrum och olika företagare och konstnärsateljéer. I området finns även en förskola, grundskola och ett gymnasium samt en restaurang, som till vardags serverar skolmat och har konsertverksamhet. Praktisk bysamverkan Ekobyggmässan kunde i praktiken visa upp hur bysamverkan kan fungera, inte minst genom att områdets olika företag och verksamheter på olika sätt deltog i arrangemanget. Byns restaurang tillika skolmatsal stod för servering och områdets gymnastiksal användes som mässhall. De olika föreläsningarna hölls i Bycentrum och i Uppsala Waldorfsskolas lokaler. De boende i BRF Hällen visade upp sina trädgårdar och bostäder. En i Hågaby verksam konstnär, som initierade konstprojekt The Clay & Straw Project, hade bjudit in åtta andra konstnärer till att medverka i ett hyllande av lera, speciellt den uppländska leran. Under mässhelgen deltog 16 föreläsare, 30 utställare och åtta konstnärer. Dessutom tillkom en mängd intresserade besökare. Det uthålliga byggandet Per G Berg - professor i uthållig samhällsbyggnad vid SLU - invigde mässan genom att tala om ekobyggandet ur ett internationellt perspektiv. Han inledde med sju aspekter för att skapa ett hållbart boende med utgångspunkt från Habitatagendan från FN:s världskonferens i Istanbul 1996. Den första grundläggande slutsatsen från Habitatmötet var att det inte räckte med fysiska och tekniska miljöförbättringar för att skapa uthålligt boende i en hållbar stad. Den andra var att förändringarna måste ske på gräsrotsnivå. Det gäller att skapa en livsstil som inte ger upphov till stora gemensamma utsläpp från miljoner enskilda konsumenter. En hållbar livsstil måste utvecklas på arbetsplatser, i skolklasser och i bostadsområden. Per G Berg nämner platsens särart som särkilt viktig, och exemplifierar med Stockholm och dess stora grönytor, Göteborg med ett väl utbyggt spårvagnsnät samt Örebro med ett välplanerat cykelvägsnät. Social vinst i ekobyar Lotta Lanne - arkitekt och Boverkets speciella utredare om ekobyggprojekt i Sverige - gjorde en exposé över ekobyarna och ekobyggandet i Sverige. De största vinsterna, som hon beskrev, låg på det sociala planet och vad gemenskapen i ekobyarna kan betyda för individen. Däremot har den tekniska sidan i Sverige en lägre prioritet. Något som blir tydligt till exempel genom att mulltoaletter har bytts ut och en övergång till kommunalt avloppssystem inletts i flera ekobyar. Lotta Lanne har arbetat med en kunskapssammanställning för Boverket, vilken ska presenteras på deras hemsidan under året. Eko ur Europaperspektiv Nordens främste ekoarkitekt, Varis Bokalders, ger i sitt välbesökta föredrag exempel på ekobyar och -städer i Europa, främst Holland, Tyskland och Schweiz där man har satsat mycket på högteknologiska lösningar och infrastruktur/kommunikation. Ett exempel är satsningen på cykeltrafik som det viktigaste transportmedlet, eller högteknologiska spårvagnar. Vidare beskrev han hur olika tekniska lösningar integrerades som byggelement i arkitekturen. Den mest välbesökta montern på mässan var montern med ett antal olika cykelmodeller, cyklar där man ligger ner och trampar, cyklar som går att packa ihop för enklare transport, cyklar med kärror bak och flak fram och cyklar med två hjul och med tre hjul. Lera som naturresurs Ett genomgående tema på mäs-san var lera, i fokus var lera som byggmaterial. Leran fungerade även som förgängligt konstmaterial och i samband med mässan pågick konstprojektet, där åtta konstnärer arbetade med lera utomhus i Hågabys omgivningar. Lördag kväll var det dags för avtäckning. Skulpturerna kommer att stå kvar och kontinuerligt dokumentera nedbrytningen och påverkan av vind, vatten och kyla. Initiativtagare till projektet är konstnären Gudrun Westerlund som har sin ateljé i Håga bycentrum. Övriga deltagande konstnärer var Annika D Almén, Carl G Torstensson, Anders Rönnlund, Bodil Gellermark, Johan Fremling, Gisela Jansson, Milko Ivanov och Ohya Rica. Det finns många som anser att det finns utrymme att utveckla användandet av lera. I Uppland har leran använts både i uthus och bostadshus, till exempel i ett flertal gruvarbetarlängor i Dannemora. En av de större lerbyggnaderna i Uppland är ladugården på Wiks slott. Lera som byggmaterial Johannes Riesterer, snickare, lerbyggare och ugnsmurarmästare, berättade engagerat om sina erfarenheter av att bygga och arbeta med lera. Allt från misslyckanden till nya uppfinningsrika lösningar. Enligt honom var leran det byggmaterial som höll måttet när andra inte gjorde det. Han pratade om leran som isoleringsmaterial, som bärande material, som ytskikt. Allt beroende på hur och med vad den blandas. Dock ansåg han att allt material skulle hämtas lokalt i största möjliga mån. - Leran har inga gränser, det är vår kreativitet som har det, säger Johannes Riesterer. Hällens "gröna" gård På Hällens gård står svinhuset klart för inflyttning, snart ska grisar böka upp den hårda lerjorden inför de odlingar som planeras. Här ska Hågabybon Li Sandberg bedriva terapeutisk och läkande trädgårdsodling. Under ekobyggmässan fanns Li Sandberg på plats och serverade kaffe och äppelkaka med en presentation av sin verksamhet. Även här fanns föreläsningar, framför allt på temat färg och grönska, på tapeten. Stora salen, nu döpt till Gröna rummet, var för mässan nylaserat av Färgbygge i en mild, grön ton, och kompletterades med att konstnären Marin Hemmingsson ställde ut sina verk. Sju Aspekter för hållbart boende 1. Fysiska resurser som försörjning av vatten, energi med mera. 2. Ekonomiska resurser, där rimliga kostnader är en förutsättning för boende. 3. Biologiska resurser, vilket innefattar möjligheter till grönområden och natur. 4. Organisatoriska resurser med lokal service och kommunikationer, vars syfte är att ge en bra vardag. 5. Sociala resurser med gemensamhetsanläggningar, möjligheter till samvaro, skolor, företagande med mera. 6. Historiska resurser, kunskap om platsen och dess historia, vilket enligt Per G Berg bidrar till skapandet av delaktighet och sammanhang. 7. Estetiska resurser: Väl utformad arkitektur i bra och sunda material. |