Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 41, 15 oktober 2010 Jordbruk som inte håller F
orskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas, gav lagom till bokmässan ut: Jordbruk som håller i längden. Den skulle vara en syntes av den heta debatten om ekologiskt gentemot konventionellt jordbruk och inte en partsinlaga. Den 455 sidor tjocka boken innehåller många intressanta artiklar, men i själva kärnfrågan, konstgödsel eller inte, får artikeln Uthållig matproduktion av Holger Kirchmann, Lars Bergström och Rune Andersson stå tämligen oemotsagd. Rune Andersson utsågs nyligen till ordförande för Eko-forsk, som ansvarar för forskning om ekologisk produktion på SLU, lantbruksuniversitetet. De påstår att jordbruk med konstgödsel och växtgifter är mer ekologiskt än ekologiskt jordbruk och att det är enda möjligheten producera mat för jordens växande miljarder. Genom att skördarna ökar binds mer kol in i marken än med ekologiskt jordbruk och kolet i den olja som behövs för konstgödseln är bara en bråkdel av det kol som finns i merskörden. Ekologiskt jordbruk urlakar jorden och kräver klimatförstörande nyodling, eftersom skördarna skulle minska 40 procent enligt dem. Boken har inga referenser till stöd för påståendena. De försök som gjorts med ensidig konstgödselfri sädesodling är knappast ekologiskt jordbruk. Det kan ge väl så stora skördar, men det krävs växelbruk. Artikelförfattarnas teoretiskt-mekanistiska synsätt stämmer knappast med biologin. Att producera mer organiskt material är inte detsamma som att öka jordens mullhalt. För det fordras det rika mikroliv i marken, som konstgödselbruket hämmar. I Sverige förbrukas därigenom mullen på 100 år, i varma länder går det mycket fort. Utan mull kan inte jorden hålla vatten eller näring. Bara kväve, fosfor och kalium tillförs, men inte det över tjogtalet mikronäringsämnen som behövs. Felnärda växter drabbas lättare av insekter och sjukdomar. Näringsinnehållet i grönsaker har sjunkit drastiskt. Det gör oss sjuka. Konventionellt jordbruk har höga växthusgasutsläpp jämfört med ekologiskt enligt en hemlighållen studie av Jordbruksverket. Snart finns dock inte fossilbränslen för att kunna producera konstgödseln. Den gröna revolution de och SIDA propagerar för passar i vart fall inte Afrika. Där finns inte vatten nog. Småbönder har inte råd med konstgödsel. 150000 bönder som trott på den gröna revolutionen i Indien och skuldsatt sig har tagit livet av sig de sista tio åren, när skörden inte blev så stor som Monsanto utlovade utan tvärtom sjönk med åren. Enligt UNEP, FN:s miljöutvecklingsprogram, kan skördarna i utvecklingsländerna dubblas med god ekologisk odling. I ett torrare klimat får man nog mer använda sig av agroforestry, att odla under träd med djupa rötter. I ett kollektiv i Egypten försörjde sig varje munk i esséersekten, som Jesus troligen tillhörde, med egen mat på en sådan odling om 250 kvadratmeter. Med noggrann näringsåterförsel och ekologisk odling räcker jorden även för nio miljarder människor. Kina kunde med det hålla sina åkrar bördiga i tusentals år, men med konstgödseln började jordförstörelsen. Behandlingen av vad som är uthålligt lantbruk i boken från Formas, den stora förmedlaren av statliga forskningsanslag, är rätt symptomatisk. Forskning om ekologiskt jordbruk får små bidrag, och mycket av det som de ges till har inte mycket med ämnet att göra. Flertalet forskare med sådan inriktning är undanträngda från SLU, Lantbruksuniversitetet. Kirchmann et consortes må tycka att det går för mycket pengar till forskning om ekologisk odling, och att de som vill ha den är naturromantiska flummare utan vetenskaplig täckning, men skall vi få ett jordbruk som håller i längden och inte ytterligare föröder jordens åkermark måste vi nog gå över till ekologisk odling. |