Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 39, 1 oktober 2010 Kuba: Halv miljon får nya jobb på ett halvår E
va Björklund, tidigare ordförande i Svensk-Kubanska Föreningen, skriver om hur Kuba möter den globala ekonomiska krisen: Planerna för genomgripande förändringar i det ekonomiska systemet började dras upp 2006. I november 2005 hade Fidel Castro hållit ett stort tal om faran att revolutionen skulle korrumperas inifrån. "Revolution är att förändra allt som behöver förändras", uppmanade han. Då hade Kuba haft en stark ekonomisk utveckling under 10 år, efter den djupa ekonomiska krisen på grund av Sovjetblockets sammanbrott. Ekonomin kom igång genom stora systemförändringar i början av 90-talet som storsatsning på utländsk turism för att dra in hårdvaluta och inbjudan till utländskt kapital att delta i samriskföretag inom nickel- och oljeindustrin. Bruttonationalprodukten återhämtade sig, men nya problem uppstod: ekonomisk ojämlikhet, låg produktivitet, vardagskorruption, svartabörshandel. Värst var kanske att de som arbetade hårdast och inom samhällets viktigaste områden fick svårt att klara sig på sin lön. Samtidigt fanns en liten, men ändå betydande grupp som kunde leva gott på de marknadsinslag som överlevnadsekonomin införde. Med Raul Castro som regeringschef genomfördes hösten 2007 ett stort rådslag på alla arbetsplatser och i bostadskvarteren för att analysera problemen och diskutera lösningar. Det ledde till en rad reformer våren 2008 för att förbättra tillgången till elektronik och kapitalvaror, öka livsmedelsproduktionen, höja lönerna och pensionerna med mera. Så kom hösten 2008 med flera dråpslag, tre förödande orkaner efter varandra, en med de starkaste vindstyrkorna någonsin. De slog ut stora delar av jordbruket och en halv miljon bostäder. Sedan slog den internationella ekonomiska krisen hårt mot Kubas exportintäkter. Regeringen fick fullt upp med krishantering och de strukturella reformer som många hoppats på dröjde. Jordbruket reformerades dock och över en miljon hektar jord har delats ut med bruksrätt till kooperativ och 100000 enskilda brukare. Frågan om kooperativ och andra samhälleliga ägarformer, som hittills bara förekommit inom jordbruket, blev ett allt hetare ämne. De förvärvsarbetande uppgår till cirka 5,5 miljoner, varav cirka 85 procent (4,7 miljoner) är statligt anställda centralt, på länsnivå och kommunalt. 591000 arbetar i icke statlig sektor, de flesta av dem inom jordbruket, i kooperativ eller enskilt. Det finns 143000 familjeföretag där flera familjemedlemmar kan arbeta, men utan andra anställda. Den fjärde april meddelade Raul Castro att regeringen och fackliga centralorganisationen kommit fram till att upp till en miljon statligt (innefattar landstings- och kommunalt) anställda inte behövs på sina arbetsplatser. Och att det samtidigt råder brist på arbetskraft inom jordbruk, byggnadsverksamhet, utbildning, polisväsende och industriproduktion. Redan under årets första månader inleddes avknoppning på prov. Hundratals friser- och skönhetssalonger med upp till tre stolar uppläts med bruksrätt till de anställda som fick betala hyra, skatt och sociala avgifter. Inom taxirörelsen skedde detsamma. Havannas länsförsamling beslöt sedan att överlåta små verkstäder och butiker som kooperativ. Havanna har också redan erbjudit ett 30-tal restauranger till arbetarkooperativ och de har redan konstituerat sig och utsett ordförande. Det ska minska byråkrati och öka produktiviteten och främja lokal tillverkning och service. Det förvånande med beskedet den 13 september var inte innehållet, utan omfattningen och snabbheten, 500000 jobb på drygt ett halvår, istället för som tidigare sagts, omkring 200000 per år. Verksamhet inom strategiska ekonomiska områden och infrastruktur kommer inte att läggas ut, och inte heller socialtjänst, hälsovård och utbildning. Med utgångspunkt i att det finns stora eftersatta behov och efterfrågan både på varor och tjänster antas att egenföretagande kommer att expandera, när de nu tillåts anställa och ska kunna få bankkrediter. Kläder, möbler, skor med mera tillverkas redan hantverksmässigt av enskilda, men kan nu utvecklas till företag som kooperativ eller med anställda. Familjerestauranger och rumsuthyrning kan också expandera. De kommer att krävas på bättre bokföring och deklarationer för skatt på vinst och 25 procent av lön till socialförsäkring. Genom detta ska också olagliga anställningsförhållanden och förtjänster komma fram i ljuset och ge staten inkomster. |