Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 38, 24 september 2010 EU-anhängarnas "konstitutionella mörkläggning" I
en rapport som utvärderar 15 års medlemskap i EU konstaterar Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS Demokratiråd) att den svenska grundlagen, regeringsformen, är missvisande när det gäller relationen till EU. Enligt regeringsformens EU-paragraf (RF 10:5) kan riksdagen överlåta beslutanderätt till EU under förutsättning att det "inte rör principerna om statsskicket". Hur dessa ord rätt ska uttolkas ges det inget besked om. Samtidigt står det i regeringsformen att "All offentlig makt i Sverige utgår från folket" och att "Riksdagen är folkets främsta företrädare". Men enligt SNS-rapporten påverkar medlemskapet i EU det svenska statsskicket i betydligt större utsträckning än vad som framgår av regeringsformen: "EU:s konstitutionella utveckling har inneburit att grundlagens beskrivning av förhållandet mellan Sverige och EU blivit alltmer missvisande. Grundlagen har gett en bild av att Sverige har större kontroll över EU, dess utveckling och dess konsekvenser för det svenska statsskicket än vad som i själva verket är fallet." Enligt SNS-rapporten innebär EU-paragrafen i praktiken "en möjlighet att göra osynliga ändringar av grundlagen". Denna slutsats bekräftades av riksdagens konstitutionsutskott i dess yttrande om Lissabonfördraget: "Genom bestämmelserna i 10 kap 5 § första stycket möjliggörs emellertid förhållandevis omfattande överlåtelser av beslutanderätt till EU utan grundlagsändringar. Riksdagen kan med stöd av dessa bestämmelser överlåta sådana beslutsbefogenheter som annars skulle förutsätta grundlagsändring. Innebörden härav är att grundlagen i praktiken i vissa fall kan ändras genom ett enda beslut utan att detta kommer till uttryck i grundlagstexten" (Yttrande 2008/09:KU3). Regeringsformens krav på att överlåtelsen av beslutsmakt till EU inte rör principerna för statsskicket fanns inte uttryckt i den ursprungliga EU-paragrafen (som infördes 1 januari 1995), utan skrevs in så sent som 2003. Redan vid tidpunkten för det svenska inträdet i EU betonade konstitutionsutskottet att riksdagens möjligheter att överlåta beslutanderätt med stöd av den då föreslagna EU-paragrafen var begränsad och inte skulle kunna ske "i sådan utsträckning att regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder upphör att vara giltiga". Hur ser det ut i praktiken? Sedan Sverige blev medlem i EU 1 januari 1995 har EU:s fördrag (grundlagar) reviderats vid tre tillfällen (Amsterdamfördraget 1999, Nicefördraget 2003 och Lissabonfördraget 2009). Samtliga förändringar har medfört att EU och dess olika institutioner får mer makt på bekostnad av de nationella parlamenten. Överlåtandet av beslutsrätt till EU inom ett stort antal politikområden, som skett i och med och sedan Sveriges EU-inträde, innebär enligt SNS Demokratiråd, att tillämpningsområdet för den svenska grundlagen successivt förminskats: "Det svenska statsskicket har påverkats av EU-medlemskapet, men grundlagen återspeglar i sin nuvarande form inte de nya förhållandena för den offentliga maktens utövande." Enligt EU:s fördrag, som står över svensk grundlag, ska andra institutioner utöva beslutanderätt än de som anges i regeringsformen. Det handlar framför allt om EU:s ministerråd, EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU-domstolen. Enligt EU:s regler får dessa överstatliga EU-institutioner den uppgift att besluta om lagstiftning som enligt den svenska grundlagens regler tillkommer riksdagen. En ändring av EU-paragrafen i regeringsformen beslutades av en enhällig riksdag i början av juni. Den nya lydelsen är: "Sverige är medlem i Europeiska unionen." Regeringen motivera denna nya paragraf med att "EU-medlemskapet tydligt bör framgå av regeringsformen. Att Sverige är medlem i EU bör därför anges redan 1 kap. RF om statsskickets grunder". Med denna nya paragraf blir Sveriges EU-medlemskap och Lissabonfördraget grundlagsskyddat. Det var Lissabonfördraget som de borgerliga allianspartierna och socialdemokraterna röstade ja till i riksdagen den 20 november 2008 utan att höra svenska folket i en folkomröstning. Om riksdagen nu röstar igenom grundlagsändringen begår det ytterligare ett svek mot det svenska folket. I propositionen (2009/10:80) som ligger till grund för grundlagsändringarna beskriver regeringen knäfallet inför EU med att "vårt medlemskap i EU är det internationella samarbete som har störst direkt påverkan på det svenska samhället, något som bland annat kommer till uttryck genom den omfattande överlåtelse som har skett av svensk beslutanderätt från riksdag och regeringen. En stor andel av de bestämmelser som svenska medborgare har att följa har numera sin grund i regler meddelade på EU-nivå. Unionsrätten har på dessa områden företräde framför konkurrerande nationella bestämmelser. Den slutliga uttolkningen av sådana bestämmelser görs av EU-domstolen och inte av de domstolar som i regeringsformen utpekas som högsta dömande instanser, det vill säga Högsta domstolen och Regeringsrätten". Redan före Lissabonfördraget hade EU stor makt över Sverige. Hur mycket är svårt att kvantifiera. En ny rapport från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att Sveriges kommuner och landsting berörs i hög grad av EU:s regelverk och politik. 60 procent av frågorna på en vanlig svensk kommunfullmäktige påverkas direkt eller indirekt av EU. För landstingsfullmäktige är motsvarande siffra 50 procent. Någon motsvarande undersökning på riksdagsnivå finns inte. Men tre danska forskare, som alla är EU-anhängare, uttalade sig för några år sedan i Jyllandsposten om EU-rättens inflytande på nationalstatens bekostnad. De uppskattar att omkring 80 procent av det danska folketingets beslut baseras på olika EU-direktiv. Denna uppskattning bekräftas av den förre tyske presidenten Roman Herzog som ifrågasatt om Tyskland längre kan kalla sig för en parlamentarisk demokrati då mer än 80 procent av de lagar som införs i Tyskland kommer från EU. (Welt am Sonntag, 14 januari 2007) Lissabonfördraget, som trädde i kraft 1 december förra året, medför att än mer makt flyttas från riksdag, landsting och kommuner till EU:s överstatliga institutioner. Den nya EU-grundlagen innebär både en utvidgning av EU:s makt att stifta lagar oberoende av svenska folkets vilja och en ökning av unionens makt att begränsa vår egen riksdags möjlighet att stifta lagar. En sådan maktförskjutning innebär en allvarlig inskränkning av öppningsorden i regeringsformen - "All offentlig makt utgår från folket". Med Lissabonfördraget blir detta än mer bara tomma ord. En stor del av makten i Sverige kommer att utgå från Bryssel och kunna genomdrivas utan beaktande av svenska folkets mening. Efter valet i september ska riksdagen fatta det andra och avgörande beslutet för att ändringarna i regeringsformen ska träda i kraft den 1 januari 2011. Enligt SNS Demokratiråd är denna förändring av regeringsformen otillräcklig för att korrekt återspegla den marginalisering av riksdagen och uttunning av folkstyret som medlemskapet i EU innebär i praktiken. SNS-rapporten konstaterar att "inom de områden där en överlåtelse av beslutanderätt faktiskt har skett kommer offentlig makt att utövas på ett annat sätt än det som beskrivs i den svenska grundlagen". Men de EU-positiva partieliterna agerar som om EU-medlemskapet är en marginell förändring. SNS Demokratiråd beskriver förhållandet som "dagens konstitutionella mörkläggning". Kontentan är att det svenska medlemskapet i EU har varit, är och förblir oförenligt med den svenska grundlagen. När ska de politiska partier som bär ansvaret för detta grundlagsbrott ställas till ansvar? |