Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 27 augusti 2010 Grodor dog av strålning från mobilmast Det har endast gjorts ett fåtal studier av hur strålning från den trådlösa kommunikationstekniken påverkar djur. En ny spansk studie har visat på stor dödlighet hos grodor som utsätts för strålning jämfört med djur som skyddats från den. Mycket få studier har gjort av påverkan på djurlivet och ekosystemet av den kraftiga utbyggnaden av trådlös kommunikationsteknik som ägt rum det senaste decenniet. Enbart i Sverige sattes över 50000 mobilbasstationer upp mellan åren 2003 och 2007, enligt uppgifter från Post- och Telestyrelsen. Numera är antalet hemligstämplat. I Sverige har ingen undersökning gjorts, vare sig på människor, djur eller natur, av effekterna av den dygnetruntexponering som 100000-tals nya mobilmaster medför. Ändå är det svenska storföretaget Ericsson världsledande på mobilbasstationer. Enbart ett fåtal studier av effekterna på djur har gjorts utomlands. Den spanske biologen Alfonso Balmori har varit pionjär när det gäller studier av fåglar. I flera olika studier har han konstaterat att fågelantalet minskat kraftigt med ökad strålning samt att fåglarnas beteende förändras och påverkas negativt. Konstant grodminskning Alfonso Balmori har i en studie publicerad i Electromagnetic Biology and Medicine undersökt vad som händer när grodyngel exponeras för strålning från en mobilmast. Sedan en tid hade han misstänkt att den ökande strålningen i miljön kunde bära en del av ansvaret för den konstaterade minskningen av antalet grodor i många områden. Han placerade två burar med grodyngel på en balkong på femte våningen 140 meter från en åtta våningar hög fastighet som hyste fyra mobilbasstationer på taket. Varje bur innehöll 70 grodyngel. Den ena buren var gjord av material som helt skyddade grodorna från strålningen medan den andra buren var helt oskyddad. Grodynglen levde för i övrigt under samma förhållanden och fick samma mat. Den uppmätta strålningen var 1,8-3,5 V/m (beroende på mätinstrument), vilket motsvarar 9-40 mW/m2 och är mellan 1100 och 250 gånger under gällande gränsvärde i Sverige, som Strålsäkerhetsmyndigheten hävdar är satt med 50 gångers marginal till "påvisade skadliga effekter". Koordinationsproblem Exponeringen pågick i två månader. De exponerade grodorna fick tydliga koordinationsproblem och växte onormalt. Antingen blev de onormalt stora eller onormal små. Grodorna rörde sig mindre än de oexponerade och deras reaktionsförmåga var mycket reducerad: Enbart hälften reagerade på yttre stimuli. Flera av dem simmade runt i cirklar och var ointresserade av mat. 90 procent av de exponerade grodorna dog, jämfört med enbart fyra procent i den oexponerade buren. Till skillnad från sina burkamrater i den exponerade buren, uppvisade de oexponerade grodynglen normalt beteende och de reagerade snabbt på yttre stimuli. Deras rörelser var koordinerade. De reagerade snabbt och med intresse när de fick mat. Detta är första gången som försök på grodor som exponerats för strålning från basstationer gjorts. I slutet av 1960-talet observerades att grodor som i laboratorium utsatts för elektromagnetiska fält fick påverkan på tillväxten, bland annat onormalt små huvuden. På 90-talet satte grekiska forskare ut möss i burar i en antennpark. Strålningsnivån var liksom i den aktuella studien tusentals gånger under gällande gränsvärde. Mössen fick allt färre ungar och efter några kullar var de helt sterila. Passivitet och ointresse Professor Robert O. Becker, en av världen främsta auktoriteter på effekter av elektromagnetiska fält, beskriver i sin bok Cross Currents från 1990 flera försök som konstaterat att djur fått förändrat beteende när de exponerats för elektromagnetiska fält, bland annat ökad passivitet och ointresse för mat. Vid undersökningar av halter av hjärnans signalsubstanser har man sett att hormoner som styr beteende, dopamin och serotonin minskat. Den belgiske forskaren Dirk Adang presenterade för några år sedan resultat som visade att möss som långtidsexponerats för mobilstrålning dog i dubbel omfattning. De fick också mer tumörer. Strålningen stressar såväl djur som människor samt orsakar oxidativ stress på cellnivå. Under 2000-talet har upprepade studier konstaterat att gråsparvar minskat med ökad uppmätt strålning samtidigt som rapporter kommer från hela Europa om att småfåglarna minskat kraftigt i städerna. Men någon undersökning av minskningen i de svenska städerna har inte genomförts, trots att farhågor fanns för att fåglarna skulle ta skada inför 3G-utbyggnaden. Per Risberg, handläggare på Naturvårdsverket, säger att det inte sker någon övervakning av fågelpopulationerna. Enligt honom saknas kunskap om hur fåglarnas antal förändrats över tid. Däremot finns alarmerande rapporter om att såväl insjö- som kustfåglarna minskat katastrofalt. Bland vissa sjöfåglar har antalet minskat med 80 procent, enligt forskare från Stockholms Universitet, som också funnit att sjöfåglarna lider av B-vitaminbrist och har svårt att reproducera sig. Fakta: studier av effekter på djur Magras, Xenos 1997: Möss i burar i antennpark fick färre ungar. Efter 6 månader helt infertila. Strålningsnivå: 2-10 mW/m2 Lösher 1998: Kor förändrat beteende i närhet av TV/Radio-mast. Strålningsnivå 20 mW/m2 Balmori 2003: Fåglar minskat kraftigt i park med nya mobilbasstationer Löscher 2003: Hälsoproblem bland kor på gård nära mobilmast, beteendeförsändringar, minskad mjölkproduktion, ökat antal missfall. Balmori 2005: Minskad fertilitet bland storkar med bon inom 200?m från mobilmast. Förändrat beteende. Stever et al. 2005: Bin som exponerades för en DECT-basstation förlorade 50 procent av kolonin. Bina fick svårare att hitta tillbaka (400 procent längre tid). En kupa som exponerades förlorade alla bin. Everaert, Bauwens 2007: Minskat antal gråsparvar med ökad uppmätt strålning från mobilmaster Hässig, 2009: Ökad förekomst av grå starr bland kalvar som fötts i närhet av mobilmast. Indiens Miljödep. 2009: Mobilmaster har negativ påverkan på antalet gråsparvar. |