Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 20 augusti 2010 Arbetstidsförkortning: Reform för rättvisa och miljö Att prioritera fritid framför arbete och konsumtion ger vinster för både miljö och människor. Det är också bra för jämställdheten mellan kvinnor och män. Genom att dela upp det befintliga arbetet på flera blir det även färre arbetslösa. Det är några av argumenten för en generell arbetstidsförkortning i samhället. - Edmund Burke, Karl Marx och John Stuart Mill - en konservativ, en socialist och en liberal - de var bara överens om en sak: När vi har uppnått materiell välfärd är det andra värden som måste växa, säger Birger Schlaug, debattör och före detta språkrör för Miljöpartiet. Nästa steg i samhällsevolutionen är mer fri tid, mer kultur och mer social närvaro. Han håller tillsammans med Gudrun Schyman, talesperson för Feministiskt initiativ, och Carl Schlyter, europaparlamentariker för Miljöpartiet, ett seminarium om arbetstidsförkortning under Almedalsveckan. Precis som frågan förenar de tre historiska filosoferna, tvärs över ideologiska gränser, är det en fråga som är sant rödgrön. - Det vardagsliv många lever i dag präglas av tidspress, särskilt för kvinnor, därför är den här frågan fortfarande så aktuell. Det är märkligt att så få håller med om det, säger Gudrun Schyman. 10 timmars arbetsdag Carl Schlyter påpekar att detta är en fortsättning på den fackliga kampen för 10 timmars arbetsdag som började tidigt på 1800-talet. Tanken var att utvecklingen hela tiden skulle gå mot kortare arbetsdagar. Det var först 1973 som 40 timmars arbetsvecka blev lagstadgat i Sverige men sedan 1980-talet har vi och USA, som enda västländer, i stället ökat medelarbetstiden. - Det finns en ganska tydlig koppling mellan hur många timmar vi jobbar och hur stora klimatutsläpp vi har, säger han. Dagens politiska mål verkar vara att stressa ihjäl människor och samtidigt stressar vi sönder moder jord, tillägger han. Han säger att om vi tagit ut bara hälften av den produktivitetsökning som ägt rum sedan 1980 i arbetstidsförkortning istället för höjd lön så hade vi i dag varit nere i 32 timmars arbetsvecka. Hållbart samhälle Carl Schlyter hänvisar också i skriften Arbetstid och klimat till en tysk bok Arbeitswut (Arbetsdyrkan) där budskapet är att arbetet helt enkelt inte räcker till alla om 40-timmarsvecka är standard. I Tyskland är den tillgängliga mängden arbete - fördelat på alla i arbetsför ålder - bara 25 timmar per vecka. Författarna, två ekonomijournalister, menar att det borde heta arbetstidsfördelning istället för arbetstidsförkortning. Det handlar om en solidarisk fördelning av den krympande mängden arbete. Birger Schlaug tycker att arbetstidsförkortning är nyckeln till ett hållbart samhälle. - Det är konstigt att vi har vant oss vid en arbetslöshet på sju-åtta procent. Och då har redan halva det så kallade köttberget gått i pension. Hur ska vi kunna ha full sysselsättning och ändå 40 timmars arbetsvecka? Det är omöjligt. I dag rationaliserar vi bort människor - och det är bra på många sätt - men då ska vi också ta ut mer fritid, säger han. Det finns flera forskare och filosofer som pekar på nödvändigheter med kortare arbetstid. Det finns också flera framgångsrika exempel. Gudrun Schyman nämner Toyotas fabrik i Mölndal där de infört treskift med sex timmars arbetsdag. - Lönsamheten ökar och sjukskrivningarna minskar, alla vinner på det, säger hon. I Frankrike infördes 35-timmars arbetsvecka redan för tio år sedan. - Det är en annan debatt i Europa, berättar Carl Schlyter. EU-parlamentets miljöutskott röstade i juni för den gröna gruppens förslag att låta produktivitetsvinster leda till mer fritid och kortare arbetsdagar istället för högre löner och ökad konsumtion. Motiveringen var att "resurseffektiv grön teknik inte räcker för att uppnå en hållbar utveckling, så länge som produktivitetsökningar tas ut som inkomstökningar." Carl Schlyter pratar också om global rättvisa. - Det är nästan en krigspolitik som vi bedriver nu med ständig tillväxt och ökad konsumtion. Det är bisarrt att vi tar oss rätten att konsumera en så stor del av världens resurser. Vi stjäl från de fattiga och från framtidens människor, säger han. Hållbart samhälle En invändning mot kortare arbetstid är en moralisk aspekt: Är det en lyx för oss i rika länder att kunna jobba mindre medan människor sliter ut sig i fattiga delar av världen? Svaret är att problemet inte handlar om en orättvis fördelning av arbetstid utan av resurser. Genom att arbeta mindre och konsumera mindre naturresurser ger vi mer utrymme för fattiga länder att utvecklas. Att korta arbetstiden på bekostnad av ökad konsumtion är också en rättvisereform inom Sverige, menar Carl Schlyter. - Effekten är att vi generellt umgås mer och att både män och kvinnor lägger mer tid på hemmet enligt en studie från förra Arbetslivsinstitutet, som regeringen har lagt ned. Men proportionellt ökar männens hemarbete mer och kvinnorna lägger mer tid på personlig utveckling. Värt att påpeka är att svenska och europeiska kvinnor i dag utför i genomsnitt tre gånger så mycket hushållsarbete som män. Forskning vid Stockholms universitet har också visat att i par, där både mannen och kvinnan arbetar mer än heltid på arbetsmarknaden, gör kvinnan samtidigt fyra gånger mer av arbetet i hemmet. Enligt forskaren Katarina Boye är detta en av orsakerna till att svenska kvinnor i genomsnitt mår sämre än män. Trenden under de senaste åren är också att andelen av BNP som går till löneutbetalningar minskar samtidigt som andelen av aktieutdelningar och vinster till företagen ökar. Exemplet Frankrike visar också att andelen av löneutbetalningar ökade efter arbetstidsförkortningen. Rekyleffekten Birger Schlaug pratar om att ny teknik ses som lösningen på miljöproblemen. Det behövs ny teknik, menar han - men det är inte tillräckligt. En anledning är den så kallade rekyleffekten. Det innebär att exempelvis energieffektiviseringar äts upp av att vi använder mer energi eller att vi använder bilen mer om den blir mer bensinsnål. - Samhället utvecklas och en vacker dag kommer vi att tröttna på att konsumera. Problemet är att alla politiker och maktcentra i dag använder sin makt för att vi ska arbeta mer, konsumera mer och springa fortare i det ekonomiska hjulet som duktiga idioter. Vi behöver inse att vi är påverkade, säger han. Birger Schlaug påpekar att militären har 40 miljarder i budget medan reklambranschen har 55 miljarder. - Reklamen riktar sig inte till vår hjärna utan till vår mage, säger han. En vanlig fråga är hur vi ska få in pengar till vård, skola och pensioner om vi arbetar mindre. Birger Schlaug säger att svaret är enkelt. - Eftersom vi delar på jobben blir det lika mycket pengar ändå. Vi ska inte heller bara beskatta arbetstid utan omsättning, säger han. Ett exempel är finansiella tjänster. Skatt på omsättning skulle ge så mycket mer. Han tycker att det är galet att vi inte kan få tillbaka mervärdet när vi effektiviserar och datoriserar produktionen. Om en person tillverkar en t-shirt så ger det en skatteintäkt till vård och omsorg men inte om en maskin tillverkar den. Inte så dyrt Carl Schlyter slår också hål på en annan myt om arbetstidsförkortningen - att det skulle vara för dyrt. Han visar en tvåsidig rapport från regeringen, som beräknar att det skulle kosta 80,5 miljard kronor om de offentliganställda gick ner i arbetstid. Men då har de inte räknat med vinsten som staten gör på skatteintäkter, effektiviseringar och mindre sjukfrånvaro, säger han. I Frankrike kostade nedgången från 39 timmar till 35 timmars arbetsvecka, enligt franska Statistiska centralbyrån, cirka 0,1 procent av BNP eller motsvarande ungefär 3-4 miljarder kronor i Sverige. - Det var inte optimalt så som man genomförde reformen i Frankrike men ändå uppger 70 procent av fransmännen att den har gett dem ökad livskvalitet, säger Carl Schlyter. Gudrun Schyman säger att när vi gick från 48 timmars arbetsvecka till 40 timmar var det ingen som fick sänkt lön. Det genomfördes under 15 år och togs delvis ut i stället för lönehöjningar, delvis i stället för ökad avkastning. Men det var stadiga löneökningar under tiden och det var inga företag som gick i konkurs, påpekar hon. Alla politiska partier, utom Moderaterna, och alla fackliga organisationer var överens om att förhandlingarna skulle fortsätta. - Om vi fortsatt i samma takt skulle vi varit nere i 30 timmars arbetsvecka nu 2010, säger hon. I stället kan vi vara där 2020. Det behövs inga dramatiska förändringar. Vi behöver bara peta hål på föreställningen om att det är genom ökad materiell konsumtion som vi ska driva utvecklingen framåt. "Lydiga medborgare"Vad det är som hindrar den här utvecklingen i Sverige är en fråga om makt, säger Carl Schlyter. - En medborgare som stressar runt i livet hinner inte bygga upp en motkraft, hinner inte organisera sig fackligt eller diskutera politik. Om de arbetslösa står och väntar utanför dörren kan vi motiveras att jobba ännu hårdare. Människor ger upp sitt motstånd och är lydiga medborgare. Vi behöver kräva våra rättigheter, inte bara konsumera. Birger Schlaug menar att det behövs opinionsbildning och att den blockbildning som skett i politiken är ett problem. - Två partiers kongresser har fattat beslut om arbetstidsförkortning, men företrädarna för de partierna får inte säga något. Mona Sahlin har nästan satt sig själv i pant på att det inte ska ske. Rätt till heltid En annan invändning är att rätten till heltid är en viktigt fråga för jämställdheten mellan kvinnor och män, och även en klassfråga. En ny LO-rapport visar att av de 3,9 miljoner anställda i Sverige, är det drygt en miljon som arbetar deltid. Bland anställda kvinnor är det totalt 41 procent som har deltidsjobb medan det bara gäller 12 procent av männen. Bland LO:s medlemmar är skillnaden ännu större, hela 50 procent för kvinnorna och 9 procent för männen. Rapporten visar också att varannan deltidsarbetande, en halv miljon människor, vill arbeta mer. Antingen tillåts de inte arbeta heltid eller är deras jobb så tungt att de inte orkar eller har någon sjukdom eller skada. - Vi vill ha lagstiftad rätt till heltid men det hindrar inte att man ändrar måttet för vad heltid är - det är ingen motsättning, svarar Gudrun Schyman.?/P> Det skulle också innebära att de som jobbar deltid i dag skulle få höjd lön om standarden för heltid sänks. Det är ju inte meningen att lönen ska sänkas när arbetstiden sänks utan att framtida lönehöjningar i stället ska tas ut i mer ledig tid. För att arbetstidsförkortningen ska leda till minskad arbetslöshet är det dock viktigt att arbetstiden sänks i tillräckligt stora sjok, påpekar Birger Schlaug. Om det blir en successiv sänkning under lång tid är annars risken att det äts upp av effektiviseringar. - Det är viktigt att det är en relativ konsumtionssänkning i hela samhället annars är det socialt stigmatiserande, säger Carl Schlyter. Birger Schlaug säger vid ett tillfälle under seminariet att grundfrågan ligger i: "Vad är en människa?". - Vi är sociala, kulturella och biologiska varelser, säger han. Det ekonomiska och politiska systemet utgår ifrån att vi är ekonomiska varelser men vi måste räta på ryggarna. Vi måste inse att det är stor skillnad att bygga ett samhälle för riktiga människor. |