Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 37, 17 september 2010 Antibiotikan har förlorat sin kraft U
nder senare år har media orsakat oro hos människor då man informerat om bakteriernas återkommande farlighet. Antibiotikan har förlorat sin kraft. Bakterierna är resistenta mot nästan all antibiotika. Läkemedelsbolagen tjänar för dåligt på att utveckla nya former av antibiotika. Så låter det. Är det sant? Javisst, då vi människor har överanvänt dessa medel för att slå ut biologisk aktivitet för att göra det enkelt för oss. Tillvaron är inte enkel och den bakteriella världen är minst av allt enkel. Inom sjukvården har man globalt överanvänt antibiotika för att hålla nere sjukvårdskostnaderna. Läkemedelsbolagen har utlokaliserat antibiotikaproduktionen till platser där resistenta bakteriestammar alltför lätt kan skapas. Profiten har agerat alltför kortsiktigt, så nu står man där med ändan bar. Resistenta bakterier håller på att underminera hela vår kultur. Finns det något alternativ? Inte alldeles självklart, men jag ska nämna några exempel från andra områden än sjukvården. Förre medlemschefen för det numera nedlagda Gällstads mejeri berättade en gång om den kamp man förde på mejeriet mot alla typer av bakterier. Efter ett tag hade man sopat rent med allt levande i bakteriestorlek. Då slog stora mejeriskräcken till, Listeria. Orsaken till att Listerian etablerades, till mejeristernas förskräckelse, var att alla andra bakterier var borta. Fältet var fritt. Listerian kunde utan problem ta över scenen. När jag gick gårdsmejerikursen på Rösta i Jämtland var den viktigaste erfarenheten att man inte ska bekämpa den bakteriella världen utan samarbeta med den. Ty vi är självklart i underläge i den kampen. Man kan inte vinna mot planetens dominerande livsform. Så på mejeriet använde man en motsatt metod mot bakterier. Vid nybyggen i mejeriet duschades allt byggmaterial med mjölksyrabakterieodling för att gynna just de vänner som människan alltid haft inom den lilla världen. Utrymmet för våra bakteriella fiender minskade därmed till ingenting. Ett annat exempel som lärarna, makarna Jürss, numera mejerister på Sörmlands ädelmejeri, berättade om var det unika mejeri i Frankrike, som chockade de renläriga hygienfanatikerna från den svenska gårdsmejerigruppen med sin organisation där själva mejeridelen låg mitt inne i en lagård. Kornas bakterievärld skapade en barriär mot alla angrepp som kunde rubba mejeriets egen bakterievärld. Ett system som kan uppfattas som abstrakt. Men som fungerar. Själv drev jag min lilla mjölkkobesättning under nästan tio år rent ekologiskt, alltså utan större användning av antibiotika. Faktiskt behövde jag bara använda antibiotika två gånger under den tiden och med doseringar som var så pass låga att de var jämförbara med 1970-talets. Även om resistenta bakterier borde finnas, ty det anses att om resistens uppstått finns den alltid med, så tycktes mig att resistensen klingade av. Kanske att resistensen faktiskt försvann då den inte hade något överlevnadsvärde för bakteriestammarna? Frågan borde ställas! Kan vi klara tillvaron med biotiska metoder i stället för antibiotiska metoder? |