Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 30, 30 juli 2010 Nytt mått döljer ökande klyftor Frågan är om fattigdomen har ökat eller minskat i Sverige. När statistiken nu talar mot den sittande regeringen ser den till att ändra på mätmetoden. Definitionen av fattigdom har blivit en stridsfråga inför valet, skriver Lena Sommestad, professor och riksdagskandidat för Uppsala län (S), på Dagens Nyheter Debatt. Anledningen är att den relativa fattigdomen har ökat i Sverige under de senaste åren eftersom klyftorna har ökat. Den svenska regeringen har därför under våren tryckt på för att ändra EU:s gemensamma relativa fattigdomsbegrepp. EU har haft en gemensam relativ fattigdomsdefintition sedan 1984 som utgår från samhällets inkomstfördelning. Den person räknas som fattig som har en inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Det innebär att även om inkomsterna ökar totalt i samhället så kan fattigdomen öka om stora grupper släpar efter. Relativt eller absolut Definitionen är vetenskapligt väl förankrad. Ledande forskare har visat att så snart en person lever över existensminimum blir det mer meningsfullt att mäta fattigdom i relation till levnadsnivån i samhället. Den svenska socialbidragsnormen är ett exempel på en absolut fattigdomsgräns, och det har funnits olika typer av definitioner inom EU:s länder. Enligt den relativa definitionen har fattigdomen i Sverige ökat från 9 procent 2004 till 13 procent 2008. Regeringen har under våren låtit Försäkringskassan ta fram ett nytt absolut mått på fattigdom. Enligt detta har fattigdomen istället minskat något i Sverige. På Europeiska rådets möte i juni har Sverige tillsammans med några andra länder drivit igenom att EU överger den gemensamma definitionen och att varje land nu självt får bestämma vilket mått på fattigdom som gäller. Fredrik Reinfeldt uttryckte det under våren som att EU-kommissionens förslag om fattigdomsmål var ett hot mot den nationella suveräniteten. Politiskt godtycke Lena Sommestad tycker att det är allvarligt att politiskt godtycke nu ersätter en definition baserad på oberoende forskning och att EU inte längre har ett fattigdomsmål som inbegriper ojämlikhet. Hon skriver: "Mitt i den djupaste ekonomiska krisen i mannaminne, när Europa riskerar att slitas sönder av sociala och politiska motsättningar, överges själva fundamentet för den europeiska sociala modellen: idén om social sammanhållning" |