Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 35, 3 september 2010 Biomassa och biologisk mångfald F
N har utlyst 2010 till internationella året för biologisk mångfald. Återigen har FN gjort sig till världssamfundets väckarklocka, även om den ökade förlusten av arter är ett känt faktum. Biologisk mångfald, det är variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer, lyder FN-konventionens definition. Till den biologiska mångfalden hör också de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår. Det sägs inte att människan ingår i detta system. Den ökade förlusten drabbar därför också människan som art om vi, fridstörare, fortsätter bidra till den ökade förlusten. I oktober kommer det att hållas en FN-konferens i Japan där världens länder ska besluta om en ny strategi med en global vision och mål för biologisk mångfald. Hur ska en rättvis fördelning av vinster från genetiska resurser ske? Det anses vara en av knäckfrågorna. Den biologiska mångfalden störs av en växande befolkningsmängd på jorden, allt mera i jakt efter ett bekvämt och därmed energiberoende liv. Insikten i att energibärarna olja, kol och uran är ändliga, har lett till ökad användning av biomassa som bränsle. Inte heller det är utan problem. Energikoncernen Vattenfall satsar på biomassakraftverk som importerar sitt virke från träd, odlade i plantager i Liberia. EU har kommit med en ny förordning, hållbarhetsförordningen för biomassa, som ska träda i kraft 1 januari 2011. Den förbjuder flytande bränsle framställd av soja, majs eller palmolja. Även fast biomassa borde ingå i förordningen visar Vattenfallexemplet, skriver tyska Die Tageszeitung. Regnskog skövlas för plantageplanteringar, livsmedelspriset för de fattiga ökar. Det är i den orörda skogen den biologiska mångfalden är mest intakt. I Sverige är det föreningen Skydda skogen som kämpar för att bevara gammalskogar och väcker uppmärksamhet. Enstaka skogsfastighetsägare har gått över till naturnära skogsbruk där skogen som en sammanhängande organism är norm. Människans snabba behov får inte stå överst. Den svenska skogsmodellen främjar inte skogen och den biologiska mångfalden, inte i det egna landet och inte i världen. I Dalarna på gränsen till Värmland kunde jag bevittna hur stora skogsmaskiner hade delvis förstört ett som naturreservat tilltänkt skogsparti på cirka 50 hektar. Maskinerna var på väg till en lika gammal skog intill som skulle slutavverkas. Oljepölar efter skogsmaskiner hade färgat sumpmarkens vatten. På den enorma kalhuggna ytan fanns det visst ett miljöförkläde kvar, enstaka träd (för föryngring genom utsäde), några stumpar (för insektsliv) och en skogsplätt, den så kallade hänsynsgruppen. Hänsyn mot vem? Är det där skogens biologiska mångfald ska fortleva? Den svenska skogsmodellen vilar på en utvecklad skogsmaskinindustri. På Interforst-mässan - augustimånadens skogsmässa med 410 utställare och 50000 besökare i München, Tyskland - presenterade sig även talrika stora och små svenska skogsmaskiner. I Skogsaktuellt beskrivs en prototyp med sina åtta hjul som tillval, 24-tumshjul och sexcylindrig motor som efterfrågas allt mera nere i Europa på kuperad terräng. Hur mycket biologisk mångfald finns kvar efter framfart och avverkning med sådana maskiner? FN avser att regeringar, myndigheter och frivilligorganisationer ökar förståelsen och kunskapen om den biologiska mångfaldens betydelse för livet på jorden. Kommer vägen att vara för lång dit? Heja Skydda skogen! |