Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 25, 24 juli 2010 Italien - dit hjärtat leder dig ![]() Italien berättar: En förebådande dröm Red Ida Andersen Tranan Maten, dryckerna, miljöerna - ett härligt land med lysande kulturarv och spännande historia. Men Italien har också sina nattsvarta sidor: namnen Berlusconi och maffia ger tillräckliga associationer för att frammana en bild som präglas av drag av galenskap, absurditet och kriminalitet. - Jag var sexton år och hade en kropp som fick ögonen att trilla ur skallen till och med på prästen, berättar en kvinna som kallas Guappetella efter en tuff hjältinna i en neapolitansk folkvisa. Vi möter henne i en drastiskt underhållande novell av Valeria Parella som ingår i samlingen Italien berättar: En förebådande dröm. Det är 16 noveller i redaktion av Ida Andersen, den italienska delen i förlaget Tranans intressanta serie med novellsamlingar från hittills 14 länder. Pengar, makt och våld blir fixstjärnor för allt fler människor i ett samhälle där mer medmänskliga värderingar devalveras. Guappetella besitter både framåtanda och självdisciplin och med hjälp av sina naturtillgångar lyckas hon ta sig upp ur Neapels proletariat och in i stadens politiskt ledande klass. Det går inte utan viss bildning och en studentska råder henne att läsa mycket och lånar henne Susanna Tamaros "Gå dit hjärtat leder dig". - Jag tyckte det var en helt omöjlig bok: om jag hade gått dit mitt hjärta ledde mig skulle jag ha blivit med barn vid tretton års ålder med lumpsamlaren Totonno. Längtan efter ett annat liv återkommer i flera av berättelserna. Hos Maura Del Serras huvudperson Elisa infann den sig "en kväll när den vardagliga tystnaden mellan henne och Giovanni var ett ogenomträngligt lågvatten, och medan han, i sin ljudisolerade sovrumsveranda, hissade de digitala seglen i de löftesrika elektroniska farvattnen". Ett annat tema är de nya sociala förhållanden som växer fram i dag. När Catarina Bonvicini skriver om "Den perfekta älskarinnan" fokuseras nya familjebildningstyper och inte minst nutidens förvildade barngeneration. Kontaktlöshet och brist på naturliga relationer skildras av bland andra Matteo B. Bianchi i "Moderlig stolthet" där en medelålders mor utan homosexuell läggning söker kollektiv gemenskap i en stor Pride-parad. Ensamhet och isolering dominerar italienarnas liv om man får tro att verkligheten avspeglas i novellerna. De handlar om människor på marginalen och något sådant som en "normal" familj syns inte till. Det borde man kanske inte heller vänta sig i Berlusconis land. Däremot tycks det logiskt att Maria Luisa Spaziani försöker göra upp med populärkulturens vanvettiga strupgrepp på samhället. En framträdande kvalitet i boken är den övertygande känslan av samtidighet. Den gör det också lätt att ta till sig berättelserna för hur absurda företeelserna än kan verka så känner man igen dem från sitt eget här och nu. Perspektivet bakåt till förra århundradet saknas inte helt utan kommer fram hos ett par författare. Vanessa Ambrosecchio tar upp de för förra generationen så livsavgörande erfarenheterna från befrielsekampen och Laura Pariani låter djur, natur, sagor och ramsor smälta samman med den lantliga idyllen hos mormor och morfar i ett avsides sjölandskap. Så fångas även en historisk aspekt in i denna snabbkurs om ett annorlunda land vars samtid också är vår. |