Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 19, 14 maj 2010
Angelägen uppmaning till uppbrott
Det måste finnas en väg ut ur det här samhället
Göran Greider
Ordfront
Den dubbla krisen - klimatkrisen och finanskrisen - fick Göran Greider att sätta sig och skriva en bok. Han utger sig inte för att ha några snabba lösningar, men i stället ger han ett perspektiv som känns unikt. Ett sant rödgrönt perspektiv.
Boken innehåller inga kapitel utan tre delar: Vänstermedvetandet, Den dubbla krisen och Vägar ut.
Han beskriver de politiska skeenden och mekanismer som ligger bakom den dubbla krisen: nyliberalismens och kapitalismens segertåg. Och än viktigare, vad som ligger bakom socialdemokratins, vänsterns och miljörörelsens oförmåga att hantera det guldläge som det borde vara för en alternativ samhällsbeskrivning.
Han skriver att det föll sig naturligt att även berätta sin egen politiska historia samtidigt som han berättar samhällets.
Göran Greider var tonåring när det begav sig på 1970-talet och han beskriver hur det han kallar vänstermedvetandet vaknade i honom. "Ursinne och distans", skriver han, känslan av att stå lite bredvid och betrakta samhället och känslan av missnöje med tingens ordning.
Den centrala värderingen i detta vänstermedvetande är jämlikheten. Och Göran Greider betonar att det handlar om den socialistiska definitionen som gäller jämlikhet i levnadsomständigheter, det som brukar kallas "jämlikhet i utfall".
"Så jag åkallar detta sjuttiotal för att det var någonting annat än det länge gjorts till. Det var en frigörelsetid. Tvärsigenom vänsterns alla kortslutningar, och de var inte få, ser jag tydligt hur maktfrågorna flöt upp till ytan och hur en radikal jämlikhetstanke blev levande för så pass många människor att borgerligheten än i dag ägnar tid åt att förtala årtiondet", skriver han.
En stor del av vänsterns misslyckande och tillbakagång i början på 1980-talet ligger i att industriarbetarna förlorade en stor del av sitt inflytande i samhället vid den tiden.
"Klassamhället har naturligtvis inte försvunnit", skriver Göran Greider, "men det har genomgått förvandlingar och förskjutningar som har fått avgörande politiska konsekvenser."
På 1980-talet flyttade Göran Greider från Vingåker till Stockholm. Han pluggade på universitetet och arbetade inom äldrevården. Han var djupt desillusionerad över det plötsligt så torftiga politiska klimatet.
Nyliberalismen svepte fram över världen, och Göran Greider gör en intressant koppling till den då nyvaknade högerextremismen. Han beskriver det som "ett slags biprodukt, ett ideologiskt slagg, från den framvältrande nyliberalismen. Marknaden slår sönder samhället och i några utsatta människors huvuden sys det trasiga ihop med bruna trådar".
Han menar att det är märkligt hur de olika grupperna som bidrar till rasismen i samhället går fria, till exempel medelklassen som flyttar från för invandrartäta bostadsområden, medan arbetarklassen får bära skammen för den.
Göran Greider gör också upp med det som kallas globaliseringen. Han kallar den "en massiv expansion av det världskapitalistiska rummet", men menar att det inte är något nytt fenomen, kapitalismen har tagit många liknande språng under de 800 år som den har existerat. Problemet var att den nu togs som ursäkt för att utnyttja miljontals nya löntagare med låga lönekrav och få rättigheter i utvecklingsländerna och för att i konkurrensens namn montera ned välfärdsstaten här.
Han skriver om hur han på 1990-talet upptäckte reformismen och välfärdsstaten när han arbetade med tidskriften TLM. Att det aldrig räcker med en lösning på problemen, utan att det krävs många. Han skriver att välfärden i slutänden handlar om makt: "En hög arbetslöshetsförsäkring är inte enbart en välfärdsfråga för den enskilde individen /.../ Det gör löntagaren mindre underordnad arbetsgivaren och höjer den allmänna lönenivån i samhället."
Ett problem menar han är att den offentliga sektorn byggts upp av praktiska skäl, men aldrig underbyggts av ekonomiska teorier. Därför har det varit så svårt för arbetarrörelsen att stå emot marknadsliberalismen.
Han ger en självklar beskrivning av finanskrisens orsaker. Ett grundläggande faktum är att kapitalismen till sin natur är instabil, med inneboende motsägelser, och ett annat faktum är att detta inte längre finns med i politikernas medvetanden sedan både Marx och Keynes "försvunnit". Grunden till krisen i USA var således följderna av den tilltagande ojämlikheten i inkomster, inte att fattiga människor fick köpa bostäder. Nyliberalerna har i sin förklaring av krisen fixerat sig vid symtom i stället för grundläggande orsaker.
Som ingång i klimatkrisen återvänder Göran Greider till 1970-talet då även miljöfrågan bröt igenom på allvar. Då formulerades utopier om jämviktssamhället eller lågenergisamhället men även dessa försvann nästan i början på 1980-talet. Visserligen hade miljöfrågorna och de gröna partierna kommit för att stanna, men Göran Greider skriver att systemkritiken nästan helt hade försvunnit ur miljöfrågan.
Under 1980-talet utvecklades i stället den så kallade ekomodernismen som fortfarande dominerar, det vill säga att ekonomisk tillväxt är nödvändig för att lösa miljöproblemen.
"Till slut trängde denna marknadsideologi in i naturuppfattningens själva kärna, när idén om att naturresurserna måste prissättas för att inte slösas bort, slog igenom på allvar".
Han varnar för att låta människan och marknadsekonomin bli alltings måttstock.
Göran Greider beskriver också konsumismen och vad den gör med människor och samhället, särskilt när det sker i ett samhälle som är ojämlikt. Ökade klyftor ökar konsumtionen och det är inte bara dåligt för miljön, det skapar också frustration. Han citerar den amerikanske ekonomen Robert H Frank som beskriver hur lyxkonsumtionen hos de rikaste tränger ut den viktigare konsumtionen som innebär offentliga tjänster i form av utbildning, infrastruktur och trygga samhällen.
Göran Greider har slukat böcker i hela sitt liv, och att följa hans liv är lika mycket att följa hans läsande. Han delar generöst med sig av citat och insikter från böcker som har format honom och hans syn på världen. Det är 30 års läsande och reflekterande koncentrerat till en bok. Det är en litteraturlista som jag vill ta med till biblioteket.
Det är också tydligt att han är lika mycket poet som debattör. Göran Greider har med ord skulpterat fram ett helhetsperspektiv som inger hopp. För lösningen på den dubbla krisen är inte omöjlig. Vi kan börja redan i dag - att skapa ett jämlikt samhälle i en jämlik värld. Vänstermänniskans dröm.