Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 18, 7 maj 2010 Första offentlig-privata sjukhuset i Sverige Upphandlingen av bygget av det nya Karolinska sjukhuset har gått till Skanska och ett brittiskt fondbolag. De verkliga kostnaderna har dock sekretessbelagts. Skattebetalarna ska inte få reda på hur mycket av deras pengar som går till bolagens vinster. Det nya Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm ska byggas i offentlig-privat samverkan (OPS). Stockholms läns landstingsfullmäktige beslutade på tisdagen att ett projektbolag, som är ett samarbete mellan byggföretaget Skanska och den brittiska investeringsfonden Innisfree Limited, får uppdraget. Det var inget annat företag förutom Skanska som lade anbud på projektet. - Vi har tecknat ett långsiktigt avtal som minimerar risker för förseningar och fördyringar för skattebetalarna. Det ger landstinget och skattebetalarna största möjliga trygghet, säger Catharina Elmsäter-Svärd (M), landstingsstyrelsens ordförande och finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting i ett pressmeddelande. Oppositionen överklagar OPS-avtalet innebär att projektbolaget står för byggkostnaderna som uppges vara 14,5 miljarder kronor och får samtidigt ett kontrakt för 30 år framåt (inklusive byggtiden) då de står för driften. Landstinget kommer betala en årshyra på 1,9 miljarder kronor per år från det att sjukhuset är färdigbyggt 2018 fram till 2040. "Nästan förskingring" Kostnaderna kommer dock bli högre än de som officiellt har redovisats berättar Lena-Maj Anding, ledamot för Miljöpartiet i Stockholms läns landstingsfullmäktige. - Det kommer bli flera miljarder kronor dyrare, men det är satt sekretess på hela ärendet och vi har fått munkavle, säger hon. Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ska därför överklaga sekretessen på kostnaderna. - Det är oerhört att vi inte får prata med våra väljare hur skattemedlen används. Det här känns väldigt dåligt, säger hon. Oppositionen var från början emot att sjukhuset skulle byggas som OPS. De ville att det skulle vara finansierat av lån genom landstinget, vilket brukar vara mycket förmånligt med en ränta på runt 0,5 procent. Landsting och kommuner ses som väldigt kreditvärdiga. Lena-Maj Anding menar tvärt-emot de borgerliga ledamöterna att landstinget nu får stå för risken. - Det är nästan som att förskingra pengar. Man kan inte sätta så höga räntor, det går rakt i aktieägarnas fickor, säger hon. Det är första gången i Sverige som ett projekt i sjukvårdssektorn genomförs i samarbete mellan offentligt och privat. Tidigare exempel är Arlandabanan som byggdes privat och där trafiken i dag drivs av företaget A-train AB. Ränta på 14 procent Innisfree Limited förvaltar ett antal fonder och är ledande investerare i sjukhusprojekt i Storbritannien. Bolaget har också investerat i flera OPS-sjukhus i Kanada. Bland fondandelsägarna finns de multinationella försäkringsbolagen Prudential och Hermes, olika pensionskassor och internationella investerare från Sverige, Tyskland, Schweiz, USA, Kanada och Japan. Ekonomijournalisten Annika Creutzer skriver i E24 att hon fått uppgifter om att räntan på lånet som landstinget tar från de privata bolagen blir nästan 14 procent. Även banklånen som ska finansiera bygget kostar enligt hennes källa 3-4 gånger mer än vad landstinget normalt brukar betala. Lena-Maj Anding säger att hon inte får kommentera siffrorna. |