Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 15, 16 april 2010
Greenpeace bjöd på GMO-fri potatis
Den första genmodifierade potatisen har fått tillstånd att odlas i Sverige. Den är framtagen för att användas för papperstillverkning men Greenpeace varnar för konsekvenserna. Potatisen innehåller bland annat en gen för antibiotikaresistens.
På kombinerad soppbrunch och protestmöte serverade Greenpeace i söndags GMO-fri potatissoppa med kritik mot GMO-potatis vid Stockholms riksdagshus.
Flera demonstranter summerade: Regeringen, ta ställning mot GMO!
Upphovet var att EU:s hälso- och konsumentmissionär Joe Dalli nyligen godkänt odling av GMO (genetiskt modifierade organismer), vilket innebär att den genmodifierade potatisen Amflora kommer att odlas i Sverige.
- Vi protesterar mot GMO-potatisen, en potatis med en antibiotikaresistent gen, som innebär ett hot mot både natur och människor. Varför odla en riskfylld potatis? Frågar Akiko Frid, Greenpeace.
"Nej till GMO-potatis" var Greenpeace och deras brunchgästers budskap utanför riksdagen.
Österrike säger nej
Enligt Greenpeace utgör GMO-potatisens antibiotikaresistenta gen ett hot mot kampen mot sjukdomar som tuberkulos, samt skadar den biologiska mångfalden och konventionella och ekologiska jordbruk.
Enligt organisationen har andra EU-länder, till skillnad från Sverige, sagt nej till GMO-grödor och till exempel Österrike accepterar vare sig odling eller försäljning av genförändrad potatis.
- GMO-potatis kan komma att odlas i Tyskland, Sverige och Tjeckien. Därför protesterar vi! Vi vill skapa ett GMO-fritt Europa, Sverige och en GMO-fri värld! Säger Akiko Frid.
Amflora kännetecknas av hög stärkelsehalt och är främst avsedd för papperstillverkning. Men i efterhand har potatisen också godkänts i djurfoder. Sedan 1996 har företaget BASF:s ansökan florerat i EU, och länderna varit oeniga.
"Nyttan överstiger risken"
Enligt Akiko Frid är ytterligare en risk att GMO-potatisen kommer i kontakt med andra grödor, och på så sätt in i livsmedel. Hon ifrågasätter regelverket och kontrollen av GMO i livsmedel.
- Under EU:s lagstiftning är det tillåtet. Alla erkänner risken. De säger att den bara är till för stärkelseindustrin, med de kan inte garantera det, säger Akiko Frid.
EU-kommissionen har stipulerat att produkter med mer än 0,9 procent GMO måste märkas som genetiskt modifierad. Men enligt Jordbruksverket är risken för inblandning i livsmedel liten.
- Det finns i dag ett enormt strikt särskiljningssystem mellan utsädespotatis och matpotatis. De har lika stort intresse av att inte få in vanlig stärkelse med Amfloran, säger Heléne Ström på Jordbruksverket.
Hon beskriver att jordbruksverket ansvarar för att beakta om GMO kan sättas ut utan risk för vare sig människa och miljö, och om de bedömer att nyttan överstiger risken ska de ge sitt godkännande.
Enkel och närproducerad
"Bättre stärkelsekvalitet" är en nytta enligt Heléne Ström, som säger att det finns antibiotikaresistenta gener överallt och forskning tyder inte på att just denna gen är extra skadlig.
- Vi håller inte med om scenariot att detta hotar sjukdomsbehandlingar. Risken kan inte uteslutas till 100 procent men sannolikheten är extremt liten, säger Heléne Ström.
I Sverige är majs med insektsresistens och herbicidtolerans, det vill säga tåliga mot bekämpningsmedel, godkända för odling, liksom färgförändrad nejlika och senast potatis med ändrad stärkelsesammansättning.
Kock och brunchtalare Rune Kalf-Hansen summerade sin syn:
- Vi behöver ingen tillgjord, knäpp potatis, säger han och lyfter fram dagens svenska potatissorter med orden "naturlig, enkel och närproducerad".