Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 13, 1 april 2010
Guldrush hotar indianfolk i Amazonas
En ny guldrush har inletts efter jordbävningen i Chile. Yanomamifolket är den största befolkningsgruppen i Amazonas och olovlig guldutvinning utsätter den sårbara befolkningsgruppen för stora risker.
- Vårt land har invaderats! Det blir fler och fler guldgrävare runt byarna Papiu, Hakoma, Parafari, Alto Catrimani, Kayanaú och Uraricoera. Jag är mycket orolig och fruktar konflikter mellan indianer och guldgrävare av samma typ som 1986.
Den som säger detta är Davi Kopenawa, talesman för yanomami-folket i gränstrakterna mellan Brasilien och Venezuela. De är 30000 och därmed den största befolkningsgruppen i Amazonas som lever ett traditionellt liv i skogen. Först efter andra världskriget kom de i kontakt med den västerländska civilisationen i och med det första stora vägbygget i regionen. Resultatet blev också den första av flera stora katastrofer. 1978 dog hälften av befolkningen i en mässlingsepidemi som hade sitt ursprung i 40 000 guldgrävares verksamhet i området. I början av 1990-talet föll ytterligare 20 procent offer för olika epidemier. Efter påtryckningar från internationella solidaritetsorganisationer skapade den brasilianska regeringen 1993 ett 94.000 kvadratkilometer stort reservat där endast yanomami får vistas. Det är lika stort som Portugal och liksom i andra indianterritorier i Brasilien är gruvbrytning förbjuden. Tyvärr är övervakningen genom regeringens organ för ursprungsbefolkningen (FUNAI) bristfällig.
Davi Kopenawa, talesman för Yanomamifolket, menar att myndigheterna inte har resurser att stoppa olagliga inkräktare. (Foto: Julie Forchhammer/Regnskogsfondet)
2000 dog
Davi Kopenawas oro är begriplig. 1986 drog förra guldrushen fram över området och 2 000 indianer strök med i sjukdomar som guldgrävarna förorsakade. Nu har en ny guldrush inletts efter jordbävningen i Chile där infrastrukturen blivit förstörd. Man räknar med att det kommer att ta fem år innan leveranserna därifrån nått samma nivå som tidigare. I det läget sviker regeringen ursprungsbefolkningen.
- Myndigheterna har inte längre de resurser de behöver för att stoppa de olagliga inkräktarna. FUNAI klarar inte att beskydda territoriet på det sätt som är deras plikt, betonar Kopenawa.
Norska Regnskogsfondet har stött yanomami sedan 1989 och spelade en viktig roll i ansträngningarna för att etablera deras land som reservat. De samarbetar med indianbefolkningens egen organisation Hutukara och med miljö- och rättighetsorganisationen Instituto Socioambiental (ISA). Att förhindra gruvbrytning är en av deras angelägnaste uppgifter.
- Små urbefolkningar som yanomami är extremt sårbara för hot utifrån. Fisk från regnskogens många bäckar och floder är väldigt viktig i deras kosthållning. Kvicksilver som används i guldutvinningen samlas i näringskedjan och ger indianerna allvarliga hälsoproblem. Det gör även malariaepidemierna som sprids genom guldgrävarnas härjningar. Olovlig guldbrytning han hota hela deras samhälle, menar Torkjell Leira från Regnskogsfondet.
Påminner om Avatar
Leira har besökt yanomami flera gånger och anser att det finns tydliga paralleller mellan ursprungsbefolkningens situation och handlingen i James Camerons storfilm Avatar:
- Det är inte bara på planeten Pandora som naturen och lokalbefolkningen hotas av storsamhällets jakt på värdefulla mineraler. Här ser vi hur det höga guldpriset på världsmarknaden har ett direkt inflytande på vardagen hos Yanomami-indianerna djupt inne i regnskogen i Amazonas, avslutar Leira.