Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 6, 12 februari 2010 Grekland satt under nyliberalt tvångstyre från Bryssel "L
äget i Grekland är mycket allvarligt. Det krävs modiga beslut snabbt." Så formulerade sig chefen för Europeiska centralbanken, Jean-Claude Trichet, när han den 7 december kommenterade det ekonomiska läget i Grekland. I april förra året satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott i de offentliga finanserna. Den särskilda straffproceduren enligt stabilitetspakten startade då EU:s finansministerråd (Ekofinrådet) riktade rekommendationer till Grekland att rätta till underskotten genom särskilda åtgärder på utgiftssidan. Tillståndet för Greklands offentliga finanser har visat sig vara långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet låg på nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011 stiga till cirka 135 procent av BNP. I oktober fick Grekland en ny regering. Då tillträdde den socialdemokratiske premiärministern Giorgos Papandreous. I ett anförande inför företrädare för näringsliv och fackföreningsrörelse den 14 december beskrev han krisen för de offentliga finanserna som ett "hot mot nationens suveränitet" och han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den växande statsskulden. - I detta läge krävs nationell samling för att lösa problemen, manade Giorgos Papandreou. Regeringens saneringspaket syftar till att både sänka de offentliga utgifterna och öka skatteintäkterna. De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska sänkas med 10 procent under nästa år. Lönerna i offentlig sektor ska frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga tjänstemän går i pension ska återbesättas. Skatteintäkterna ska ökas genom skärpt kamp mot skattefusk samt en 90-procentig skatt på bankbonusar. Greklands krisbudget och saneringsplan är ett steg i rätt riktning. Men både budgeten och planerna måste leda till konkreta beslut som fullföljs. Så kommenterade EU-kommissionären Joaquin Almunia premiärminister Giorgos Papandreous åtstramningspaket. Två månader senare skärper EU-kommissionen kravet på att Greklands budgetunderskott ska sänkas kraftigt. Grekland får fram till 2012 till att pressa underskottet i EU:s stabilitetspakt, som är på 3 procent av BNP. Regeringen Papandreou "rekommenderas" att sänka lönerna och minska antalet anställda i den offentliga sektorn, och genomföra marknadsliberala strukturreformer såsom att försämra pensionsvillkoren och höja pensionsåldern samt "effektivisera" hälsovårdssystemet och avreglera arbetsmarknaden. Grekland sätts under ett slags ekonomiskt-politiskt förmyndarskap, eller nyliberalt tvångstyre. EU-kommissionen beordrar regeringen Papandreou att snarast ta fram en tidsplan för när åtgärder ska implementeras och komma med en detaljerad plan över insatserna. Redan om en månad vill Bryssel ha en ny rapport från regeringen i Aten. Därefter återkommer granskningen var tredje månad. Vid varje granskning kan kommissionen presentera bindande förelägganden om ytterligare åtgärder, om man bedömer att det krävs. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till EU:s ekonomiska och politiska krav. När ECB-chefen Jean-Claude Trichet säger att det krävs "modiga beslut" i Grekland tänker han sannolikt på hur väljaropinionen kan tänkas reagera på de åtgärder som krävs enligt EU:s myndigheter. |