Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 51, 18 december 2009 Okunskap styr oss över klimatstupet P
olitiker pratar vackert om klimat och miljö, som om de förstått, men handlingarna talar tvärtom. I Köpenhamn ville alla att andra länder ska stå för koldioxidminskningarna. Regeringen har framställt sig som drivande där, men i Sverige fattar den beslut som ökar utsläppen. Uppdrag granskning klädde av politikernas okunskap om långtidsplanen för trafiken man tar beslut om i vår. Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens trafikutskott, visste inte (lika lite som sin moderate utskottskamrat) att resultatet av 217 statliga miljarder investerade i vägar och järnvägar var en promilles minskning av trafikens utsläpp av växthusgaser. Har man inte läst utredningen? Har man inte frågat om fakta? Den borgerliga regeringen har beslutat att investeringarna i väg ska uppgå till minst hälften, men hon kunde inte tänka sig att minska dem. Naturvårdsverket skriver i sitt remissvar att den minskningen bygger på ett antal antaganden som den borgerliga regeringen punkterat, som införande av kilometerskatt för lastbilar. I stället kommer koldioxidutsläppen att öka ett par procent genom investeringarna. Förbifart Stockholm finansieras till största delen med trängselskattepengar utanför ramen. Anders Carlgren (C) började sin karriär i ungdomsförbundet med att gå till storms mot bilismen. Som kommunalråd i Ekerö demonstrerade han mot Förbifartens föregångare. Nu hävdar han att bilen ger frihet, och att när Förbifarten är färdig kommer vi att ha rena bilar. Förbifarten ger en utglesad stad omöjlig att försörja med kollektivtrafik. Att bygga en bil kostar lika mycket energi som den förbrukar under sin livstid. Av elbilar kommer inte att finnas mer än 5-10 procent 2030 enligt biltillverkarna. Alternativbränslen räcker inte för att ersätta oljan. Uppumpningen nådde sin topp 2005 och den sinar så snabbt, enligt oljeforskaren Kjell Aleklett, att vi inte hinner ersätta den med stenkol. Vi kommer därför inte få någon klimatkatastrof. Vi har dock redan ett klimathot av dagens halt i atmosfären av koldioxid, och den finns kvar där i 400 år. Vi måste binda in kol till marken. Men med vårt sätt att bruka åkern bryter vi snabbt ner mullhalten, så att upp till 800 kilo kväve släpps ut per hektar och år. Med ekologiskt plöjningsfritt jordbruk kunde vi i stället binda lika mycket. Enligt en rapport från Lantbruksuniversitetet binder svensk skog 17 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som vägtrafikens utsläpp. En avverkningsökning på 10 procent skulle minska bindningen med tre femtedelar. Enligt Anders Lindroth, professor i system-ekologi, kunde man med kontinuerligt skogsbruk, att man gallrar efterhand i stället för att kalhygga, fördubbla skogens upptag av koldioxid, därför att det då alltid finns blad som kan ta upp den och därför att marken inte lämnas bar. Vi bränner ljuset i bägge ändar. Vi förbrukar fossilbränslena och vi gör oss av med jordens kolförråd. Vi måste begära av våra politiker att de läser utredningar och lyssnar på vad forskarna har att säga innan de fattar beslut. |