Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 44, 30 oktober 2009

Skog och klimat

U

rskogar med sina ekosystem som reglerar sig själva spelar en elementär roll för livet på jorden. Även om deras vegetation och djurliv ser mycket olika ut i Alaska, Kanada eller som tropiska urskogar är deras funktion densamma.

De reglerar klimatet genom att höja luftfuktigheten, bromsa vindarna och mildrar extrema klimatförhållanden som värmebölder, frost, torka och storm. Skogarna filtrerar luften, lagrar och rensar vatten och förhindrar erosion. Utan träd inget liv på jorden, skriver tyska Greenpeace i en rapport om urskogar (De fantastiska sju).

Ändå avverkas urskog oavbrutet. Årligen försvinner ungefär 120000 till 150000 m2, en yta som är tre gånger så stor som Schweiz. Skogarna är hotade både genom massiv avverkning, skogsdöd som en konsekvens av nedsmutsning och klimatförändring, det vill säga uppvärmningen. Vid en internationell vetenskaplig klimatkonferens i Köpenhamn i våras presenterades nya rapporter och klimateffekter. Amazonas regnskogar minskar med en tredjedel även vid en måttlig temperaturhöjning (en till två grader).

Följden av detta skulle bli förändringar i växttäcket eftersom tropiska vind- och havsströmmar kan leda till att monsunen försenas. Ett sådan scenario blir särskilt alarmerande, det är tropikerna som driver de globala vädersystemen. Det befaras att klimatförändringarna kan leda till att Amazonas går från att vara en betydande kolsänka till en betydande kolkälla, skriver föreningen Skydda skogen.

I somras gick den årliga internationella konferensen "Ratzeburger Sommeruniversität" i Ratzeburg av stapeln, tre mil söder om Lübeck. Sommaruniversitetet arrangeras av en kyrklig stiftelse som garanterar att konferensens deltagare också tar hänsyn till andliga (inte religiöst eller kyrkligt bundna) aspekter. Temat var skogen i länderna kring Östersjön, Vår Östersjö - våra skogar, uthållighet i klimatförändringens tecken. De 80 deltagarna, inklusive 30 föreläsare, fackfolk och politiker från många berörda länder, även Sverige, enades om ett omfattande uttalande. Slutformuleringen blev klar under hösten.

Det finns bara två rester av urskogsområden kvar i länderna kring Östersjön, i Biatowieza i östra Polen och i ryska Karelen som måste skyddas genom en europeisk urskogslagstiftning. För övrigt är skog överallt bara människopåverkat skogsbruk. Människorna måste dock få uppleva sitt naturarv. Därför är det ett krav att öka andelen bruksfria skyddade skogar. På så sätt favoriseras en naturlig skogsutveckling. För att jämna ut de olika konflikter mellan intressegrupper som i ökad takt vill utnyttja skogen intensivt gäller det att bestämma sig för en handlingsnorm. Den ska härledas av Riokonferensens "Agenda 21" som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska skydd och målsättningar. Den internationella märkningen (FSC-riktlinjer) behöver dock förbättring i somliga länder.

Religiösa samfund är stora skogsägare. I Sverige är svenska kyrkan den åttonde största skogsägaren. Som skogsbrukare är vi tjänare inte ägare av skogen, den har vi bara blivit anförtrodda. Deltagarna appellerade på att samfunden ska bli medvetna om att 15 procent av skogarna har en relation till "det heliga" genom att helgedomar, pilgrimsorter, kyrkor och kapell finns i dem. De är inte bara av betydelse för människans och folkens kulturella identitet utan också platser för själslig rekreation. Vårt överlevande på denna planet kräver en stor koalition av människor med samvete som motsätter sig försämringen för livsvillkoren, försämringen är ingen naturlag. Man kom överens om att de religiösa samfunden certifierar sin skog enligt Faith and Forest (Tron och Skogsbruk) som den brittiska stiftelsen ARC (Association Religion and Conservation) har utvecklat.

Faith and Forest gynnar kontinuitetsskog, utan kalhyggesbruk. Kan svenska kyrkan därmed bli föregångare för ett nytt, klimat-anpassat skogsbruk?