Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 34, 21 augusti 2009 Ny global rörelse mot kärnvapen Varje år ordnar japanska fredsorganisationer, fackförbund, politiska organisationer och kvinnoorganisationer en konferens i Hiroshima eller Nagasaki för att minnas atombomberna som fälldes 1945. Varje år bjuder de in ett antal internationella gäster och i år var en av dem Tomas Magnusson, ordförande i International Peace Bureau (IPB) eller Internationella fredsbyrån. Han höll sitt tal på avslutningen i Nagasaki 9 augusti med runt 7800 deltagare. - Det är spännande att se att det är så mycket ungdomar som deltar i konferensen. Det ger en god känsla, säger han. Det är en fantastisk konferens att vara med på, speciellt i år. Tomas Magnusson förklarar att president Barack Obamas tal i Prag tidigare i år, där han uttryckte en vision om en värld fri från kärnvapen, har väckt nytt hopp i den globala fredsrörelsen. - Jag har varit lite avvaktande och skeptisk och har tänkt att jag vill se handling innan jag tror på det, men i Japan har fredsrörelsen ställt sig väldigt positiv och uttrycker att man ska ta tillfället i akt. Så jag har tänkt om, säger Tomas Magnusson entusiastiskt. Ingen ledare kan klara sig utan ett folkligt stöd, så vi måste skapa tryck. Konferens 2010 I maj 2010 är det dags igen för FN:s översynskonferens om icke-spridningsavtalet, NPT (Non Proliferation Treaty). Det är en konferens som återkommer vart femte år sedan 1968 då avtalet undertecknades. Det innebär bland annat att världens dåvarande kärnvapenländer förband sig att avrusta och de som då inte hade kärnvapen, som Sverige, lovade att inte skaffa några. - Tanken är att vi ska mobilisera fredsrörelsen och även andra rörelser som kvinnorörelser och fackföreningsrörelser till maj 2010. Fredsrörelsen är på gång igen och det är glädjande. Jag har varit aktiv inom fredsrörelsen i många år och jag är positiv och glad efter att ha varit med på konferensen. Jag har fått ny kraft och inspiration. Nu ska det hända saker! Vapnens egen logik Tomas Magnusson berättar att de överlevande efter bomberna i Japan kallas hibakusha (som betyder ungefär "människor utsatta för explosion"), och de är en stark grupp. De och andra fredsgrupper ordnar möten och marscher och det tillsammans med de årliga stora manifestationerna, gör att frågan om kärnvapen är på dagordningen på ett annat sätt i Japan. Men hur är det möjligt att det fortfarande finns tusentals kärnvapen i världen? Tomas Magnusson förklarar det med Kalla kriget och spänningen mellan Sovjet och USA. - Det var fel då också men det kändes som att det fanns en idé bakom i att hota och skrämma varandra. Men nu talar de ju med varandra och det är en annan öppenhet. De här vapnen blev kvar, säger han. De fortsätter att existera med sin egen kraft och sin egen logik. - Förr kunde man bli anklagad för att vara "sovjetvän" om man förespråkade fred, berättar han. Allt det är borta nu. Nytändning IPB gav ut en ny bok (Nuclear weapons-at what costs) i samband med konferensen i Japan om kostnaderna för blotta existensen av kärnvapen. Förutom risken för massförstörelse är det stora ekonomiska men också mänskliga och politiska kostnader för kärnvapenländerna. Under arbetet med boken inträffade dessutom den ekonomiska krisen. IPB uppger att de totala kostnaderna för kärnvapen i världen är cirka 90 miljarder dollar varje år. Bara USA lägger mer än 50 miljarder dollar per år. Vad kan man inte göra med de resurserna istället? - Jag tror personligen att det sker en nytändning i folkrörelsesammanhang. Den globala uppvärmningen och konflikter som den i Afghanistan är också viktiga, men frågorna är kopplade till varandra. Jag tycker att det är väldigt viktigt för olika rörelser att gå med i det här arbetet. Det är inte bara en fråga för fredsrörelsen. Den svenska kvinnorörelsen mobiliserade till exempel mot svenska kärnvapen. Jag tror att de kan spela en oerhört stor roll även globalt i den här frågan. Fakta: Icke-spridningsavtalet NPT är ett internationellt avtal som reglerar kärnvapen. Avtalet består av tre centrala pelare; nedrustning, ickespridning och rätten till fredlig användning av kärnkraft. I och med att NPT pekar ut de fem kärnvapenstaterna USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina som innehavare av kärnvapen samtidigt som det förbinder icke-kärnvapenstater att inte anskaffa kärnvapen har det en diskriminerande grund. Detta kan rimligtvis tolkas som den kompromiss som möjliggjorde att avtalet överhuvudtaget gick igenom på slutet av 60-talet. Utanför avtalet står ytterligare några kärnvapenstater; Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Källa: IKFF |