Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 14 augusti 2009 "Skövling och övergrepp sker i Sverige" Torgny Östling, Nordbruk, sade i sitt föredrag på Miljöförbundets sommarläger att "miljörörelsen strider mot regnskogsskövling och övergrepp på u-landsbönder, men inser inte att samma sak sker här i Sverige". - Det var inte med inträdet i EU som markköpen avreglerades utan det skedde redan med kapitalliberaliseringsdirektivet, som riksdagen tog 1992. Få förstod vad de beslutade om. Tidningar talade tyst om det. De som visste vad det handlade om teg. Så omärkligt kunde det smygas igenom att de flesta än idag inte har en aning om vilken förändring av livsvillkoren som skedde då, menar Torgny Östling. De enda motdemonstranterna var åtta bönder med motorsågar utanför riksdagshuset. De hade gått ur LRF, som tillstyrkte reformen. Man fick i stället söka stöd i norska bondeorganisationer, där insikten om behovet av rådighet över marken är större. Nordbruk bildades Så småningom bildades Nordbruk, som den svenska grenen av den internationella bonderörelsen La Via Campesina med många miljoner medlemmar. Deras viktigaste krav är livsmedelssuveränitet, att varje område skall ha rätt att försörja sig med sin egen mat producerad av självägande bönder. Förr rådde det bo- och brukarplikt för att få äga mark och krav på visad yrkesskicklighet för att få köpa. Nu behöver man inte bo på eller bruka gården längre, och vem som helst med pengar får köpa, svensk eller utländsk. Snabbt resultat Resultatet kom snabbt. Banker och industri lånade villigt ut pengar till skogsklippare som sedan rakade rent på skog och köpte ny mark för vinsterna. Krav på skogsskötsel hade avskaffats. Kvar stod bara ett krav på återplantering av kalhyggena, och efterföljelsen av det kontrollerades dåligt. Industrin köpte tusentals hektar. Priset på skogsfastigheter steg över avkastningsvärdet. Till det kommer spekulation där skog ses mer som kapitalplacering och som jaktmark. Ofta värderas kalhyggen till lika mycket som skogsmark. En motsvarande utveckling sker på jordbrukssidan i Norrland. Industrin avreglerades och tilläts bygga ut fabriksanläggningarna långt utöver vad råvaruresurserna tillät. Man importerade råvara och avverkade hårdare än förut. Men konkurrensen om virket gav inte bönderna högre priser. De tilläts inte längre att prisförhandla utan priskontrollen togs över av industrin. - Virkespriset för självverksamma skogsbönder har inte gått över 1990 års pris i kronor trots inflationen. Det innebär att de i verkligheten har halverats. - Jämtland avfolkas trots att det är ett rikt område med stora naturresurser. Men de ägs nu till stor del av sådana som inte bor där. Vinsterna vandrar till Stockholm i stället för att stanna kvar i landskapet. Förstärks av WTO Det förstärks av att Sverige går längre än EU i att följa världshandelsorganisationen WTO:s?investeringsdirektiv. Om EU:s?Lissabonfördrag antas skrivs kapitalliberaliseringsdirektivet in i fördraget och får en verkan som artiklar i en grundlag. Vi kan inte skydda oss mot exploatering av uran. Med de nya strandskyddslagarna får vi strandklippare på samma sätt som vi fått skogsklippare. Sverige har i perioder drivit en kolonialistisk ekonomisk politik mot de norra delarna av landet. Att den lagstiftningen och traditionen åter skulle ta fart var uppenbart för dem som kände till tidigare hårdföra tillväxtpolitik. Farhågorna bekräftades i Nordiska rådets hemligstämplade studie beställd av EG-kommissionen 1993. - Skogen representerar ett större värde för Sverige än oljan för Norge per person. Klimat- och miljöfrågorna går inte att klara utan att frågan om naturresurser också löses. Frågorna hänger så tätt ihop att klimat-, miljö- och energifrågor också är frågor om förvaltning av planetens naturresurser, sade Torgny Östling. |