Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 33, 14 augusti 2009

Lettlands sak är vår

våras var jag över till Riga med sina vackra Jugend-hus och gamla kyrkor. Trots slitna krogar var köttpirogerna goda med det lokala ölet Aldaris och det syrliga svartbrödet.

Det var första gången jag besökte denna stad, ändå ligger Lettland nära, bara ett kliv över Östersjön, 17 landmil från Gotland. Under vikingatid seglade folk in i Rigabukten på väg till Kiev och Konstantinopel genom Daugava och Dnejpr. Röde Orm tog denna väg när han drog på härnadståg i österled.

Min första hustru, Astrida Marauskis, var lettiska, hon dansade på Operan i Riga före det stora kriget, kunnig på mycket, ävenså Tjajkovskijs Svansjön. Vi fick en jänta som således är halvt lett. Hon undrade varför jag aldrig besökte Riga.

Bodde på ett ställe i Gamla Stan, "Radi un Draugi" (Släkt och Vänner), med utsikt över flera kyrkor. En körsång hördes plötsligt nerifrån gatan, munkar, nunnor och vanligt folk sjöng någon slags hymn, ljuden klättrade medeltida längs husväggarna. En munk bar ett stort träkors fullsatt med små skrivna papperslappar, troligtvis böneämnen till jungfru Maria, vädjanden om hjälp. Gammal ofärdig dam med pigga ögon sålde vykort över den mycket vackra domen.

Läste efter hemkomsten en rapport av Ditta Rietuma, Riga, ekonomie magister, om den lettiska finanskrisens orsak och verkan. Hon säger: förfallet på vår sida av Östersjön är katastrofalt. På inrådan av finansminister Anders Borg, IMF och EU har man enats om en så kallad "interndevalvering", vilket innebär att Lettlands statsbudget skall halveras. Genom att minska antalet anställda, sänka löner och pensioner samt höja skatterna, hoppas bankerna få ordning på sina finanser. Många skolor och sjukhus som redan går på sparlåga, blir tvungna att stänga. Inga socialförsäkringar värda namnet finns i Lettland. Inför hösten fasar medborgarna, då upphör den korta arbetslöshetsförsäkringen för tusentals nyarbetslösa. Rietuma säger: Lettland hotas av svält som på 30-talet i Ukraina.

De svenska bankerna, Swedbank, SEB och Nordea, utgör 70 procent av Lettlands banker, resten är ryska. De svenska bankerna skulle ha gjort stora förluster om de inte förhandlat bort devalveringen av den lettiska valutan lats. Befolkning sattes istället på svältkur. Orimligt är att påstå att krisen skapades av "lyxkonsumtion" när EU:s statistik visade att Lettlands invånare tjänade i snitt en sjundedel av medellönen inom EU.

Lettlands befolkning lånade i början av 90-talet för basala behov, bostad, mat, tandvård, högskoleutbildning kostar cirka 40000 kronor per år (de två senaste var gratis under Sovjets regi). Pensionärernas sovjetiska ersättningar krymptes till långt under existensminimum. Barn, ungdomar och ensamstående med barn drabbades värst.

En ny grupp kapitalister etablerade sig i landet under 90-talet. Inkomstklyftan växte snabbast på landsbygden där man märkbart drabbats av omstruktureringen. Priset på lantbruksprodukter är så lågt att det är enbart stora gårdar som kan överleva. Där har allt mer mark hamnat i bankirernas ägo, beroende på att bönderna kommit på obestånd.

Väl fungerande sockerbetsodling har tvångsmässigt ersatts med raps. Lokal produktion utgör nu en bråkdel av jordbrukslandet Lettlands marknad. Mat importeras i stället från Litauen, Estland och Polen.

Bonden Jaanis Vitins berättar: Banken tvingade mig slakta alla mina kor i den nybyggda ladugården, samt sälja gården.

Lettland har ett oacceptabelt bank- och finanssystem, landet plundras genom svenska och ryska bankers profit. 13 januari 2009 uppstod kravaller i Riga mot det ekonomiska förtrycket, ett datum valt med omsorg. Samma dag 1991 försvarade sig Rigaborna mot Sovjetregimens styrkor som försökte stoppa Lettlands frigörelse.

Tyvärr blev det inget av Lettlands strävan efter en självständig stat. Västerländska finansiärer har använt lettiska folkets frihetssträvan för egna vinstsyften. Gamla hederliga Sparbanken, numera Swedbank, har blivit stor fastighets- och markägare i Lettland. Den ekonomiska kolonisationen av Lettland har skapat en bankkris mångdubbelt värre än den svenska krisen. "Banker tjänar stora pengar då de tar stora risker", förklarar Swedbank Baltikums chef Håkan Berg.

Främst är det svenska och internationella storbankirer som tjänar på affärerna. Östersjöregionen kan dock säga ifrån genom sina valda ombud i riksdag och EU. Sverige får inte ta över efter Sovjet, avslutar Ditta Rietuma.

Såg nyss i DN att Baltikum spökar för bankjätten SEB, bankens kreditförluster blev 3,6 miljarder kronor, samtidigt säger Ann Falkengren, vd och koncernchef, att SEB gjorde sitt tredje bästa resultat 2008. Varav följer att styrelsen för banken tyckte att hon skulle ha sin lön höjd från sju till tio miljoner kronor, plus att alla höga manliga chefer i bankledningen måste ha sin del av marängen. Deras vita manschetter är blodbesudlade av snikenhet.

Häromdagen lovade Lettlands finansminister Einars Repse de utländska bankerna, att han skulle göra ytterligare nedskärningar i statsbudgeten, nya åtstramningar för befolkningen.

Svenska pensionspengar har genom ett svenskt företag Alpcot Agra tagit kontroll över 135000 hektar mark i forna Sovjet. Företagets störste ägare är Tredje AP-fonden. Jag anser att det vi utsätter vårt grannland för är absurd girighet. Genom våra sparpengar vill vi ha högsta möjliga avkastning i vår gamla koloni. Många förfasar sig: varför säljs unga flickor som sexslavar till länder i väst?

Den fasta cirkusen i Riga ligger centralt. Där såg jag ett dressyrnummer jag tidigare aldrig skådat, ett antal katter hoppade över stora grå råttor på en ställning högt upp. Skickligt, kusligt. Tyckte jag hörde en katt morra i sitt spinnande. Vem är katten, vem är råttan? Sverige var en gång en stormakt, 100 år var Baltikum svenskt, Riga den största staden i Norden.

Gunnar Svensson