Ursprungligen publicerad i Miljömagasinet 26, 26 juni 2009

Nya bitar i miljöpusslet Östersjön

Med den sköna värmen kommer gisslet med algblomning, en effekt av övergödningen. Stiftelsen Baltic Sea 2020 grundades 2005 genom en personlig donation på 500 miljoner kronor och fokus är övergödning och fiske i Östersjön. Nu har arbetet kommit en bit på väg.

I tisdags siktades årets första algblomning i Hanöbukten och söder om Öland. Informationscentralen för Egentliga Östersjön upptäckte algblomningen via satellitbilder. Värme och svaga vindar ökar risken, men oftast handlar det om harmlösa varianter. Den giftbildande cyanobakterien Nordularia spugmigena har bara förekommit i enstaka fall under tidigare år.

I tisdags informerade också Baltic Sea 2020 om sina pågående projekt. Stiftelsen grundades hösten 2005 genom en personlig donation på 500 miljoner kronor och syftet är att höja kunskapsnivån och ta fram praktiska lösningar. Övergödningen ökar alltsedan 50-talet och är det största hotet mot Östersjöns framtid enligt Baltic Sea 2020.

Lotta Samuelsson, forskare på Baltic Sea 2020, kartlägger just nu gödselhantering hos djurgårdar med storskalig köttproduktion. Hanteringen är ofta bristfällig och näringsämnen läcker ut i grundvatten och vattendrag och bidrar till övergödningen i havet.

- Det läcker ut mycket kväve och fosfor från djurgödsel, 3-4 gånger mer än från hushållen, säger hon.

Projektet inriktar sig på svingårdar där problemet är särskilt svårlöst. Syftet är att i slutändan identifiera bästa tillgängliga teknologi för framtida gödselhantering.

Diken och filter

Dikesdammar och dikesfilter kan vara ett sätt att fånga upp överskott av fosfor, menar Sam Ekstrand från IVL Svenska miljöinstitutet. Hans projekt startade i mars och kommer att pågå i fyra år. Tekniken testas just nu i fältskala för några av de jordartstyper som dominerar i svenskt jordbruk.

- Det ser lovande ut hittills men man bör se över den tekniska lösningen. När det fungerar tas så mycket som 60-100 procent upp.

Sammantaget bedöms åtgärderna kunna minska fosforläckaget från svensk, finsk och dansk jordbruksmark med 30-40 procent. En viktig aspekt är dock att det hela ska vara kostnadseffektivt.

Naturbete i havet

Odd Lindahl, från Vetenskaps-akademien vid Sven Lovén center för de marina vetenskaperna, undersöker möjligheterna att med hjälp av musselodlingar fånga upp läckage av näringsämnen. Hittills har det till stor del handlat om att ta reda på vad musslan helst vill sitta på. Därefter går nämligen resten av sig själv; musslan betar växtplankton och näringsämnena omvandlas till musselkött.

- Musselodling är egentligen en felaktig term. Det handlar om naturbete i havet, en slags musselhägn.

Musslorna förefaller växa tillräckligt fort för att det ska vara intressant och tungmetaller verkar inte vara ett problem.

- Musslorna kan användas som matmusslor, i foder eller till gödning. Skalen skulle kunna användas som kalkprodukt till sura jordar.

Under de närmaste tre åren undersöker man nu hur pass effektivt blåmusslor kan lindra övergödningen i Östersjöns kustvatten. Uppskattningsvis 150 ton musslor ska odlas över en hektar och de kommer att filtrera sju till tio hektar vatten.

Musselodlingar kan inte lösa hela problemet men fånga upp några procent. Odd Lindahl vill gärna se ett utsläppshandelssystem som gör det möjligt för jordbruket att via musselodlingar kompensera för utsläpp som inte kan fångas upp vid källan.

Klara vatten

Sture Hansson från System-ekologiska institutionen vid Stockholms universitet undersöker rovfiskens funktion i relation till övergödning. Genom att förvalta ett fiskebestånd på ett klokt sätt kan våra vatten troligtvis hållas klarare.

I Himmelsfjärden i Stockholm kommer man att sätta ut stora mängder gösungar och syftet är att gösen ska minska mängden planktonätande småfisk så att djurplankton får en chans att beta ner växtplankton. Projektet ska pågå till 2011.

Det finns många ändar att jobba i och vilka projekt som stiftelsen finansierar ger sig efter hand. Delvis satsas också på opinionsbildning.

Christoph Humborg från Baltic Nest Institute, betonar vikten av att stoppa utsläppen vid källan. Fosfatfria tvättmedel i alla länder runt Östersjön och ekologiskt jordbruk skulle till exempel minska problemen rejält.

Det finns positiva tendenser men också sådant som går åt andra hållet.

- Vi ser att köttkonsumtionen ökar i flera av länderna runt Östersjön och med det får vi ännu mer utsläpp, säger Christoph Humborg.

Dystert läge

I dagsläget ser det inte ut som att Sverige kommer att kunna hålla sina åtaganden vad gäller utsläpp i Östersjön och läget totalt sett är fortfarande dystert. En aktuell rapport från WWF visar att EU:s stöd till jordbruk och fiske i Östersjöregionen är antingen missriktat eller miljöskadligt för Östersjöns tillstånd.

WWF menar att det finns möjligheter att lösa problemen om man satsar rätt. Enbart stödet till jordbruk och fiske, i form av missriktade subventioner, motsvarar fyra gånger det belopp som behövs för att nå miljömålen i HELCOMs (Konventionen för Östersjöns miljö) aktionsplan.

Benita Eklund